Russian Realism, theamericanconservative.com

Doug Bandow, Senior Fellow at the Cato Institute

Russia’s destructive attack on Ukraine was unjustified and has earned Moscow opprobrium the world over. The fact that the latter had some legitimate grievances against the U.S. and NATO does not excuse Moscow’s brutal military assault on its neighbor. There was no imminent military threat to be preempted. And Russian President Vladimir Putin had not exhausted alternative strategies. The decision for war was Putin’s and he will forever bear the blame for plunging the two largest European states into catastrophic conflict. [….]

Russia’s aggression against Ukraine is morally wrong and practically disastrous. Western allies are right to take Ukraine’s side. However, Washington’s principal duty is to the American people, not Europe or Kiev. U.S. and European policy should be directed at ending, rather than fueling, the war. Extravagant claims about Ukraine’s global importance, that the future of the world depends on the outcome of the current conflict, are simple nonsense. Läs artikel

Grand test for Indian diplomacy as American, Chinese and Russian ministers meet in Delhi, edition.cnn.com

Foreign ministers from the world’s biggest economies convened in New Delhi Thursday in what was seen as a grand test for Indian diplomacy, which ultimately didn’t succeed in reaching a consensus because of Russia’s ongoing invasion of Ukraine. […]

Those sentiments were front and center during Prime Minister Narendra Modi’s opening remarks earlier Thursday, when he spoke of multiples crises the world faces, with less wealthy nations hit especially hard.

“The experience of the last few years, the financial crisis, climate change, the pandemic, terrorism and wars clearly shows that global governance has failed,” Modi said.

“We must also admit that the tragic consequences of this failure are being faced most over by the developing countries,” who he says are most affected by global warming “caused by richer countries”.

Eluding to the war in Ukraine, Modi acknowledged the conflict was causing “deep global divisions.” But he encouraged the foreign ministers to put differences aside during their meeting Thursday.

“We should not allow issues that we cannot resolve together to come in the way of those we can,” he said. […]

Both Russia and China declined to sign the joint statement, which criticized Moscow’s invasion. That left India to issue a “chair’s summary and outcome document” in which it summed up the two days of talks and acknowledged disagreements. Analysts say that throughout the war New Delhi has deftly balanced its ties to Russia and the West, with Modi emerging as a leader who has been courted by all sides. Läs artikel

Foreign Minister Calls for UN Investigation Into Nord Stream Explosion, hungarytoday.hu

[…] Last week, Russia had proposed a draft UN Security Council resolution calling for an investigation into the sabotage of the Nord Stream pipelines. In Péter Szijjártó’s view, what happened to the Nord Stream pipeline is scandalous indeed. This is the first time that such a major facility of European critical infrastructure has been attacked, and as such, in principle it should be treated as a terrorist attack. Hungary supports a comprehensive, in-depth, structured, and detailed investigation into what happened. Regardless of who initiated it, the government supports an investigation that offers hope for finding out who did it and why. The minister added that the U.N. has a role to play in an issue like this, because the UN was not created as an association of like-minded countries, but to serve as a platform for communication between countries that might even consider each other enemies. Läs artikel

De vill höja åldersgränsen för värnplikten till 65 år, iltalehti.fi

Google-översatt

Försvarsmakten har i tysthet förberett sig för att höja åldersgränsen för värnplikten till 65 år. Saken blev offentlig häromveckan, när försvarsmaktens befälhavare, general Timo Kivinen, nämnde saken vid Försvarets kursförbunds evenemang vid Helsingfors universitet.

– Värnplikten måste utvecklas medan man lever, skisserade Kivinen och konstaterade att målet är att höja åldersgränsen till 65 år. […]

I rapporten står det att ” den nuvarande åldersgränsen för reserven, där de värnpliktiga tillhör reserven fram till 50 års ålder för besättningen och 60 för dem som fått ledarutbildning, bör ses över .

Motiveringen är att det finns ännu fler reservister ” vars funktionsförmåga fortfarande är i utmärkt skick när de ovan nämnda reservåldersgränserna är uppfyllda. Genom att höja åldersgränsen kunde dugliga och skickliga reservister hållas kvar längre i försvarsmaktens reserv. Både motiverade reservister och försvarsmakten skulle dra nytta av detta .”

Kivinen tog i sitt tal också upp den kraftiga minskningen av åldersgrupper sedan 2010. Läs artikel

Overrasket over Putins respons: – Kanskje de allerede forsto, ifinnmark.no

Onsdag 1. mars var det et forsvarstungt møte på Kirkeneskonferansen i Finnmark. Norges forsvarssjef Eirik Kristoffersen, Sveriges forsvarssjef Micael Bydén og Finlands viseforsvarssjef var samlet for å snakke om et nytt nordisk fellesforsvar etter at Sverige og Finland blir en del av Nato. […]

– For oss har det vært overraskende at russerne har reagert såpass lite på at vi skal inn i Nato. Kanskje de allerede forsto at Finland og Sverige en dag skulle bli medlem av Nato. Det har også vært et stort flertall hos folket for å bli medlem, og heller ikke der har vi fått noen særlige reaksjoner fra Russland, poengterer Virtanen.

Den finske viseforsvarssjefen legger imidlertid til at de er godt forberedt på reaksjonene som vil komme.

– Vi følger selvfølgelig med på hvilke baser og styrker de utplasserer ved vår østre flanke. Det gjenstår å se etter at russerne er ute av Ukraina, er Virtanens beskjed.

Den norske forsvarssjefen utdyper mer om hvordan militærstrategiene vil endre seg for de Norge og de nordiske landene i fremtiden.

– Ting vil endre seg fundamentalt, fordi vi har alltid sett på Norge som «alene i nord for Nato». Snart vil vi være i nord sammen med Sverige og Finland, og det betyr at vi legger til to svært sterke militære naboer i alliansen vår, sier Kristoffersen til Nettavisen. Og legger til:

– Det betyr at vi kan ha integrerte planer for vårt forsvar fremover, hvor den skandinaviske halvøya vil jobbe sammen med tre land som deler samme kultur og samme holdning. Läs artikel

Svenska officerare lär sig Natos insatsplanering, forsvarsmakten.se

I november hölls för andra gången kursen Nato Land Tactical Planning Course (NLTPC), på Försvarsmaktens internationella center Swedint. Kursen på två veckor är ett samarbete mellan Swedint och Headquarters Allied Rapid Reaction Corps (HQ ARRC), baserat i Gloucester i England.  […]

Kursen genomfördes i ett scenario som simulerar en Natokårs anfall mot en likvärdig motståndare i nordöstra Europa. Eleverna kom från Sverige, Finland och olika delar av Nato. Även den brittiske chefen för staben, COM ARRC, deltog när han tog emot den så kallade ”decision brief:en” av eleverna i slutet av kursen. COM ARRC delade också med sig av sina erfarenheter i en diskussion på mässen en av kvällarna. Läs pressmeddelande

Nya terrorlagen ska införas – trots sågning, svd.se

Lagrådet anser inte att regeringens lagförslag om att förbjuda deltagande i terroristorganisation duger. Men regeringen är fast besluten att införa lagen.

– Vi har inga andra planer, det kommer att bli en proposition som förbjuder deltagande i terrororganisationer för det behöver Sverige, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Den nya lagen har sagts ska vara på plats den 1 juni. Lagen har setts som en viktig komponent för att Turkiet ska godkänna Sveriges Natoansökan. Men Lagrådet, som nu sett över lagförslaget, riktar hård kritik.

”Slutsatsen blir att förslaget inte i nuvarande skick bör läggas till grund för lagstiftning”, skriver juristerna, som ses som landets tyngsta. Rådet pekar på bristande tydlighet, risk för alltför långtgående kriminalisering och för bedömningar av politisk art. Läs artikel

Historieprofessor Meinander på läktaren när historiska Natolagar klubbades: ”Slutpunkten för Finlands västorientering”, hbl.fi

Rösterna föll 184 för och 7 mot, när riksdagen röstade om Finlands Natoanslutning på onsdag eftermiddag. De som röstade mot var sex ledamöter från Vänstern. […]
Sannfinländarna röstade blankt. […]
Det här betyder att Finland har godkänt de lagar som reglerar medlemskapet i försvarsalliansen. Trots att Ungern och Turkiet ännu inte har ratificerat Finlands ansökan hade riksdagen beslutat att slutföra behandlingen för Finlands del i god tid före riksdagsvalet.
HBL träffar Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, i riksdagens kafé. […]
Men rent säkerhetspolitiskt var det särskilt avgörande att köpa jaktplan från USA år 1992, säger han.
– Det är viktigt att komma ihåg, att när det gäller det militära samarbetet med Förenta staterna så har det fortgått sedan Finland köpte jaktplanen. Man kan säga att det var ett slags försvarsgaranti att sälja ett stort antal av sina bästa jaktplan till Finland.
– Den verkliga jordbävningen skedde då, och slutpunkten kommer när alla länder har godkänt Finlands ansökan, konstaterar Meinander.
Han är inte särskilt optimistisk över att det skulle ske redan i år.
– Jag tippar att Finland inte kommer att bli Natomedlem den här sommaren, utan att det kommer att fortsätta så här. Åtminstone Ungern kommer att fördröja det. Turkiet vet man inte med. […]
 Det kan ta ett eller två år till. Men det är viktigt att det inte förändrar synkroniseringen av den finska och svenska försvarsmakten med Förenta staterna. Det har intensifierats sedan 2010-talet. Både Natoanhängarna och motståndarna har överdrivit betydelsen av Natomedlemskapet. Om det utbryter ett stormaktskrig så är det inte sagt att Nato kan koncentrera sig på att hjälpa just Finland. Största delen av de andra Natoländerna i östliga delarna av Europa har mycket svagare kapacitet än Finland, säger Meinander. Läs intervjun

Det saknas perspektiv i rapporteringen om Nato, vk.se

Pär Salander Professor emeritus, Umeå, vid Institutionen för socialt arbete

[…] Priset i Nato-anpassning tar nog public service hanteringen av Nord Streams sprängda gasledningar. Tidigt antydde sedvanliga ”experter” och militärer i studion att Ryssland nog låg bakom. Ryssland skulle alltså spränga gasledningen i stället för att stänga av kranen! Inga följdfrågor och inte ens ett höjt ögonbryn från studioreportern. Samtidigt vet vi att USA mycket kraftfullt protesterat mot gasledningens byggande, att president Biden tidigare uttalat att man minsann kan göra slut på den och att Polens USA-vänlige tidigare utrikesminister Sikorski omedelbart efter sprängningen tweetade ”Tack USA”. I dag har vi också den internationellt prisade journalisten Seymour Hershs undersökande artikel som talar samma språk – USA sprängde ledningen – i samarbete med Nato-kollegan Norge. Hershs slutsatser har diskuterats i FN:s säkerhetsråd. Där framkom också irritation över att Sverige inte lämnar ut någon information från sin undersökning. Det skulle man naturligtvis ha gjort om fynd talade i Rysslands riktning. Nu tiger de ansvariga och det gör också public service. Det är svårt att inte undra om den ”opartiska och mångsidiga” journalistiken har pausats i tider av Nato-anpassning. Obehaglig tanke. Läs artikel

Försvarsmaktens budgetunderlag tar höjd för snabb tillväxt, forsvarsmakten.se

Försvarsmakten har lämnat sitt budgetunderlag för 2024 till regeringen. Överbefälhavarens militära råd från hösten 2022 utgör grunden avseende behoven av fortsatt förmågeutveckling.

– Det allvarliga säkerhetsläget kräver att vi upprätthåller ett aktivt försvar här och nu och att vi stödjer Ukrainas försvarsansträngningar. Detta samtidigt som vi fortsätter de militära förberedelserna för Natomedlemskap och vidtar fortsatta åtgärder för att växa. Särskilt det omfattande militära stödet till Ukraina, med materiel och utbildning, medför behov av prioriteringar, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

Försvarsmakten konstaterar att myndighetens stöd till Ukraina, med materiel och utbildning, påverkar såväl nationell militär förmåga som planerad förmågeökning. Försvarsmakten kommer successivt redovisa bedömningar av hur beslutad inriktning påverkas. Läs pressmeddelande

Det må vera rom for fleire syn, dagsavisen.no

Leiv Olsen

[…] Det er fullt mulig å fordømma det russiske angrepet, gi Ukraina støtte til å stå imot, og samtidig kritisera politikken USA/NATO førte før angrepet. Støtte til Ukraina treng ikkje innebera våpenstøtte, og i alle fall ikkje at me gir dei alt dei ber om — det fyrste dei bad om, var at NATO skulle skyta ned russiske fly, med andre ord: starta tredje verdskrig. Tilmed USA har vore tilbakehaldne med å levera tanks, og har til no ikkje vore villig til å levera jagerfly. Det er fullt mulig å støtta Ukraina og samtidig støtta FNs arbeid for ei forhandlingsløysing. Likevel blir dette stempla som umoralsk. Men kravet om at alle skal gå i takt, er farleg. Skal krigen kjempast til Krim er gjenerobra, Russland er varig svekka og det russiske samfunnet ligg i ruinar? Er dette oppnåeleg, og i så fall: til kva pris? Ingen har oversikt over konsekvensane av ein slik politikk. Rand Corporation, oppretta for å gi vitskaplege råd til USAs forsvar, trur ikkje Ukraina kan vinna tilbake grensene frå 2014. Mange norske ekspertar, som Tormod Heier, Sverre Lodgaard, Julie Wilhelmsen og Cecilie Hellestveit, trur ikkje det finst noka militær løysing; ein eventuell militær seier kan bare tenkast etter mange års krig. Kva vil Vesten i Ukraina? spør Lodgaard, og finn ingen svar. I denne situasjonen er det siste me treng eit krav om at alle skal tenka likt og alle skal gå i takt. Det kan bety å styrta verda utfor stupet. Läs artikel

Nato-diskussionen började med ett gnäll, där Niinistö också kritiserades, demokraatti.fi

I dag ska riksdagen åter diskutera regeringens förslag om godkännande av Finlands Nato-medlemskap.
Frågan diskuterades redan på tisdagen i förra veckan. […]

Utrikesminister Pekka Haavisto (grön) erkände kort att Natos beslut och lagstiftning inte kommer att förändra Finlands ståndpunkt, linje eller lagstiftning om kärnvapen.

Haavisto tror att Finland och Sverige kommer att vara NATO-medlemmar senast i samband med NATO-toppmötet i Vilnius till sommaren.

Försvarsminister Antti Kaikkonen (mitten) uppgav att det inte kommer några kärnvapen till Finland. […]

Enligt Kaikkonen utreds Natos eventuella närvaro och dess alternativ.

– Enligt min mening finns det minst två randvillkor. Den ska stärka Finlands säkerhet och å andra sidan vara försvarlig ur Natos synvinkel. Vi har tid i den här frågan. Först och främst är det viktigt att få själva medlemskapet såklart. Mållinjen kan redan ses, men vi saknar två ratificeringar.

Parlamentet kommer att rösta om NATO-medlemskap i morgon. Ett överväldigande stöd för medlemskap förväntas.