Månad: mars 2023

Vladimir Putin’s invasion of Ukraine boosted F-35 sales as NATO is “stepping up to the plate” to deter Russia, according to the Air Force’s top Europe commander. Allied nations know that the U.S. is focused on China, said Gen. James Hecker, commander of U.S. Air Forces Europe and Air Forces Africa. So when the U.S. decided to move F-16s from Spangdahlem Air Base in Germany to Kadena Air Base in Japan, it didn’t come as a surprise to NATO, he said.

The general has been telling NATO “all along” that “they have to become less dependent on us and more dependent upon themselves, so we’re on that road going forward.”

And NATO is stepping up to the plate, Hecker said at a Mitchell Institute for Aerospace Studies event on Wednesday. Since Russia’s invasion of Ukraine, four countries committed to buying F-35s, showing the “exact opposite” effect that Putin intended, Hecker said.

Finland, Switzerland, and Germany all signed Letters of Offer and Acceptance for F-35s in the last year. Canada announced its formal procurement agreement in January.

By 2034, more than 600 F-35s will be operating in Europe, Hecker said, and “out of those 600, there’s only going to be about 50 that are U.S.—so over 90 percent are going to be our partners and allies.”  Sweden and Finland’s bid to join NATO will bring a lot to the fight, Hecker added, pointing to the former’s plan to upgrade to Gripen E/Fs and the latter’s effort to buy 60 F-35s. Läs artikel

FN:s säkerhetsråd har förkastat Rysslands förslag på en ny Nord Stream-utredning. Ryssland kräver en oberoende utredning om sabotaget mot gasledningarna i Östersjön.

Kina och Brasilien röstade för Rysslands förslag, medan de andra 12 medlemmarna i säkerhetsrådet valde att inte rösta.

De två gasledningarna i Östersjön sprang läck i september efter två undervattensexplosioner.

Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom sabotaget. Västländerna beskyller Ryssland – medan Ryssland för sin del beskyller väst. Tidigare i mars rapporterade tidningarna New York Times och Die Zeit att amerikanska och europeiska underrättelsetjänster har information som tyder på att en pro-ukrainsk grupp låg bakom sabotaget. Det har ändå inte bekräftats. Läs artikel

Det ungerska parlamentet fattade på måndagen det beslut som många i Finland väntat på. Ungern ratificerar Finlands Natoansökan.

Beslutet fattades med överväldigande majoritet, 182 röster för och 6 emot.

I och med det ungerska beslutet är Turkiet nu det enda Natolandet som inte har ratificerat Finlands Natoansökan. Motsvarande lagförslag om Sveriges Natoansökan har fastnat i det ungerska parlamentet. Läs artikel

Forleden snakket Støre til en forsamling av godt skolerte forskere og politikere på Norsk utenrikspolitisk konferanse i Oslo. […]

– Jeg er urolig for at noe av debatten, som helt åpenbart fordømmer Russlands krigshandling, har en forlengelse som minner om ‘å klippe Russland ut av kartet’, at ‘russerne ikke er der mer’. Det er feil. Russland er der og kommer fortsatt til å være en europeisk geopolitisk størrelse som er vår nabo, sa Jonas Gahr Støre i sitt innlegg.

Et av de mest dynamiske trekkene, for å bruke Støres egen betegnelse, er vårt forhold til USA. I sin mest kyniske form handler dette om hvorvidt Norge tar sine militære og sikkerhetspolitiske beslutninger på selvstendig grunnlag, eller om beslutningene er tatt i USA. Vi har på mange områder sammenfallende interesser med USA, men det betyr ikke at summen av amerikansk utenrikspolitikk er sammenfallende med norske interesser.

På flere områder har Norge reservert seg mot utenlandsk innblanding i vår sikkerhetspolitikk. Blant annet ved å si nei til permanente militære baser fra fremmede stater på norsk jord. Vi sier også nei til utplassering av atomvåpen i Norge. Dette, sammen med et uttrykt mål om å være forutsigbar sett med russiske øyne, er, eller rettere sagt var, kjernen i vår sikkerhetspolitiske balansegang. […]

Asle Toje, en kjent, konservativ forsker ved Nobelinstituttet, var usedvanlig klar når han kommenterte disse forholdene på den samme konferansen som Jonas Gahr Støre deltok i. Ifølge Toje er det nærmest som en løgn å betrakte at norsk basepolitikk er intakt. Det samme gjelder atompolitikken.

– Disse to selvpålagte restriksjonene har falt, samtidig som det norske forsvaret ikke er i stand til å forsvare Norge i det hele tatt, sa Toje blant annet.[…]

Det er mange årsaker til at USA langt på vei har tatt mer eller mindre eierskap over norsk sikkerhetspolitikk, men ingen av argumentene forsvarer at vi lar USA overkjøre våre egne, nasjonale interesser. […]

Det siste vi som nasjon bør gjøre, er å la rene amerikanske interesser bestemme vårt forhold til Russland. Läs artikel

Tomorrow afternoon (27 March), the Security Council is expected to vote on a Russian-proposed draft resolution regarding the 26 September 2022 explosions that caused physical damage to the Nord Stream pipelines in the Baltic Sea. The draft resolution in blue requests the Secretary-General to establish an international commission to conduct an investigation into the incident. The draft text is open for co-sponsorship by the wider UN membership. China is expected to co-sponsor the draft resolution.

At the time of writing, it appeared unlikely that the draft resolution would garner the requisite support. Absent a veto by a permanent member, a draft resolution on non-procedural matters requires nine affirmative votes to be adopted. Läs artikel

[…] Under söndagen gav Balázs Orbán, politisk chefsrådgivare vid premiärministerns stab, besked om att ungerska maktpartiet Fidesz förväntar sig försäkringar från Sverige om dess parlamentsledamöter ska ratificera landet till Nato.

– Det är klart som dagen att vi stöder svenskt Natomedlemskap, genom att regeringen redan har fattat beslutet, men det finns ett litet problem, sa Balázs Orbán till den ungerska statsradion under lördagen och fortsatte:

– Vissa ungerska parlamentsledamöter känner sig inte bekväma eftersom de under de senaste åren har bevittnat hur vissa svenska regeringsmedlemmar har gjort det till en vana att fortlöpande ifrågasätta demokratiskicket i Ungern, de fortsatte förolämpa ungerska väljare och parlamentsledamöter och genom det hela Ungern, sa Balázs Orbán till radion, rapporterar Budapest Times.

Han gjorde sedan klart att Ungern inte vill lägga sig i svensk inrikespolitik – och förväntar sig detsamma från svenskt håll.

– Ungerska parlamentsledamöter väntar på försäkringar om att det inte längre kommer vara några politiska debatter mellan dem och att det inte är några problem med grunderna i ungerskt-svenskt samarbete.

Under måndagen väntas Ungern ratificera Finlands Natomedlemskap. Men i det fallet finns en ”unik historisk vänskap och allians”, enligt Balázs Orbán, och han påstår även att landet gett Ungern samma försäkringar som de nu vill ha av Sverige.

EU-parlamentet röstade under hösten igenom en skrivelse om att Ungern ska benämnas som ”parlamentarisk autokrati”. Läs artikel

[…] Trots det begränsade politiska utrymme som Biden har skapat för sig själv vad gäller möjligheten att rikta om politiken mot diplomati, finns det gott om tecken på att Vita huset försöker ta sig ur kriget. Källor i Pentagon har redan vid ett flertal tillfällen läckt till amerikanska medier att Ukraina, i motsats till de officiella budskapen från övriga västländer, sannolikt inte kommer att nå en total seger på slagfältet. Inte ens återtagande av allt ryskockuperat territorium uppfattas sannolikt.

Ordföranden för Bidens stabschefer, general Mark Milley, har också offentligt uppmanat Ryssland och Ukraina att ”ta tillfället i akt” och förhandla fram ett slut på kriget. Hans motivering har gällt det enorma och onödiga mänskliga lidande som kommer att uppstå om de inte gör det. Medan Biden-tjänstemän visserligen har förklarat att Milleys kommentarer inte återspeglar presidentens politik, har högre tjänstemän inom administrationen berättat för oss att Milley står fast vid sina kommentarer och att det återspeglar tankesättet i stora delar av Pentagon.

Biden inser att han inte kan ge några signaler av det här slaget officiellt, av rädsla för att det ska stärka Ryssland och Moskvas hållning. Tills Biden får övertygande tecken på att Putin menar allvar med förhandlingar, kommer han att fortsätta på den nuvarande vägen: beväpna Ukraina med allt kraftfullare vapen, hantera riskerna för eskalering och hoppas att kostnaderna för Ryssland ska övertyga den ryske presidenten om att ändra sig.

Men detta ser ut att vara också Putins strategi. Eftersom han inte ser några tecken på att västvärlden är beredd att förhandla (det officiella språket från Washington och de europeiska huvudstäderna lyder att ”Ryssland måste besegras”, Krim måste befrias, samtidigt som motståndet mot att skicka offensiva vapen till Ukraina sakta avtar), tolkar han det sannolikt som att västvärlden ”inte menar allvar med samtal” och väljer att fortsätta sin egen kompromisslösa och expansiva retorik. Läs artikel

Ryssland har kommit överens med grannlandet Belarus om att stationera ryska, taktiska kärnvapen i Belarus, säger Rysslands president Vladimir Putin enligt nyhetsbyrån Tass. En sådan åtgärd skulle inte bryta mot ickespridningsavtalet för kärnvapen, säger Putin. Han säger vidare att USA placerat kärnvapen inom allierade europeiska länders territorium.

Tio ryska flygplan som kan bestyckas med kärnvapen har enligt Putin flyttats till Belarus. Han säger att Ryssland dessutom redan placerat ett antal Iskander-robotar i Belarus. Robotarna kan vara kärnvapenbestyckade.

Lukasjenko har enligt Putin redan länge lyft fram placerandet av taktiska kärnvapen i Belarus.

Ryssland kommer enligt Putin inte att överföra kontrollen över vapnen till Belarus. Putin säger att Ryssland kommer att bygga en anläggning där de taktiska kärnvapnen kommer att förvaras i Belarus. Anläggningen ska enligt planerna vara klar senast den 1 juli i år. Läs artikel

The Finnish Armed Forces pre-announced the U.S. flight and made a statement saying “There have been no changes in Finland’s military security situation or environment in the recent past. Flight operations with international partners are art of normal bilateral and multilateral cooperation.”

However, Thursday’s flight was all but normal. This is the first time in history that a U.S. RC-135 Rivet Joint made a sortie inside Finnish airspace.

The plane, which took off from Mildenhall Air Base north of London, first flew over the Baltic States before entering Finnish airspace east of Helsinki. The large reconnaissance aircraft continued north all along the border with Russia.

Unlike when Russian military aircraft are flying over international airspace in Europe, the U.S. RC-135 had its transponder system turned on, making it visible even to public air traffic tracking systems like FlightRadar24.com.

A few kilometers inside the Arctic Circle, the American aircraft turned 180 degrees and followed the same path south. The northernmost part of the flight crossed over Rovaniemi airport, home to Lapland Air Command which is in charge of Finland’s air defense and surveillance in the north.

As previously reported by the Barents Observer, Rovaniemi Air Base will be the first to receive new F-35 fighter jets as Finland starts replacing the current fleet of F/A-18 Hornets in 2026. Läs artikel

[…] 2015 godkände Grönlands parlament tre nya 2 200 meter långa landningsbanor. I Nuuk, Ilulissat (Grönlands huvudsakliga turistdestination i Unesco-listade Diskobukten, känd för sina isberg) och i Qaqortoq i söder (som ersättning för den långa landningsbanan i Narsarsuaq, som kommer att stängas 2025). Grönlands regering bad från början Kina om hjälp med finansieringen, som en del av Kinas projekt för en arktisk silkesväg.

– 2016 hade kineserna erbjudit sig att köpa USA:s gamla flottbas vid Grønnedal (eller Kangilinnguit), som byggdes under andra världskriget för att skydda kryolitgruvan Ivittuut som ligger i närheten, och som drevs av danskar från 1951 fram till att den stängdes 2021, säger Rasmus Leander Nielsen på Grönlands universitet.

– USA sa till Danmark att de inte kunde tillåta att kineserna köpte basen. En liknande sak hände med flygplatsen. Washington lade sitt veto och Köpenhamn blev tvungna att hitta annan finansiering. När USA öppnade sitt konsulat i Nuuk var det inte bara för att hjälpa Grönland, det var också för att hålla Kina ute. Läs artikel