Domstolen i Haag utfärdar arresteringsorder mot Putin, dn.se

Vladimir Putin anklagas för att vara ansvarig för krigsbrott som begåtts i Ukraina, rapporterar Reuters.

Enligt nyhetsbyrån gäller utredningen olaglig deportering av barn och vuxna från Ukraina till Ryssland.

Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, menar att arresteringsordern främst är symbolisk.

– Det är ju enbart av symbolisk betydelse, men inte oviktig symbolisk betydelse. Det gör ytterligare klart vem som har rätt och fel i den här konflikten. Att man bryr sig om att utfärda en arresteringsorder är en politisk signal men också en juridisk signal, säger Ove Bring.

– Men det betyder ingenting i praktiken, man kan ju inte kidnappa Putin och få honom att inställa sig inför en domstol i Haag.

Han poängterar att ICC skulle kunna välja att gå vidare med rättegångar utan att han är närvarande även om Putin inte väljer att infinna sig. Läs artikel

Enligt Erdoğan gör Sverige inte tillräckligt, enligt Billström följer man memorandum, svenska.yle.fi

Dörren till Nato har förblivit stängd för Sveriges del, och på fredagen kom det igen skarpa ord från turkiskt håll. Turkiets president Tayyip Erdoğan säger nej till ett svenskt Natomedlemskap så som det ser ut nu.

För Sverige finns det ingen Natotidtabell. President Erdoğan upprepade på presskonferensen med president Sauli Niinistö att Sverige fortfarande inte uppfyllt hans krav. Ett medlemskap kräver att Sverige anpassar sig. Sveriges utrikesminister Tobias Billström säger att det här inte var en utveckling som Sverige hade önskat.

– Men det handlar om när, inte om, vi ska bli medlemmar. Vår militära integration i Nato och det bilaterala samarbetet med Finland fortsätter.

Den turkiska presidenten gav inga positiva signaler till Sverige utan sa att det förekommer demonstrationer i Sverige som är negativa för Turkiet, och att det är något som han inte har sett i Finland. Enligt honom har Sverige öppnat sina armar för terrorism. Erdoğan sa att han har gett Sveriges statsminister en lista på 120 terrorister men att de inte har utlämnats.

– Så länge de inte har gjort det kan vi inte ha en positiv inställning till Sverige. Så länge det inte finns några sådana steg och vi inte kan se några resultat kommer detta att vara vår inställning. Läs artikel

Finland, Nato och kärnvapen

Tarja Cronberg, Jaakko Ellisaari, Tytti Erästö, Kati Juva, Mika Kerttunen, Claus Montonen, Juha Pyykönen, Erkki Tuomioja, Katariina Simonen, Juha Vuori och Raimo Väyrynen.

Sammanfattning av rapport från Kärnvapenuppföljningsgruppen

[…] Finland bör även som medlem i Nato arbeta för att stärka en regelbaserad världsordning och en fredlig lösning av konflikter. Detta har vi förbundit oss till som medlemmar i Förenta Nationerna och då vi godkänt Nordatlantiska fördraget och dess första artikel.

Kärnvapen bör inte importeras till, förvaras eller grupperas i Finland under fred eller krig. Denna princip är juridiskt förankrad i det internationella ickespridningsavtalet och i den nationella kärnenergilagen. Då kärnenergilagen förnyas, bör man säkerställa att förbuden mot införsel av kärnladdningar samt mot framställning, innehav och sprängning av sådana hålls kvar. Det finns ingen operativ grund för införsel av kärnvapen till Finland. Om Natoverksamhet bedrivs i Finland eller om det upprättas vapenlager genom en bilateral överenskommelse mellan Finland och Förenta staterna, bör det vid beredningen av lagar och överenskommelser säkerställas att dessa avtal omfattar förbud mot införsel av i Finland förbjudna vapen såsom kärnvapen och personminor.

Finland bör behålla beslutanderätten rörande placering av främmande trupper och av Natoverksamheter i landet och poängtera Natosamarbetets defensiva natur. Hela sammanfattningen finns att läsa här: kärnvapenpolitik Finland.

Nato representerar kalla militära värderingar, säger akademikern Martti Koskenniemi, hs.fi

Google-översatt

Enligt akademikern Martti Koskenniemi är Finlands anslutning till militäralliansen Nato olyckligt, men nödvändigt på grund av Rysslands aggressivitet och oförutsägbarhet.

”NATO representerar kalla militära värderingar. Vi tror att Nato kommer att använda alla tillgängliga medel, inklusive militära, för att hjälpa medlemsländerna, men det är inte vad det står i den femte artikeln i avtalet. Medlen väljs efter situationen.”

Att gå med i Nato är enligt hans mening i första hand avskräckande och ingalunda sista spiken på Finlands väg mot ”västerländska värderingar”. Finland bör inte heller räkna för mycket med Natos säkerhetsgarantier.

”Om Ryssland skulle attackera Finland tror jag inte att USA skulle komma hit för att slåss vid sidan av oss och samtidigt utsätta sig för en kärnvapenattack. Det är oerhört skadligt om politikerna invaggas i detta.” Läs artikel

Öppna farleder – en förutsättning, forsvarsmakten.se

Sverige som land är till stor del beroende av handel med andra länder. Av all vår import och export sker en övervägande del med fartyg. Därför är också en av marinens främsta uppgifter att på olika sätt säkra våra farleder till och från viktiga hamnar i landet.

I vårt idag osäkra omvärldsläge blir det allt viktigare att förbereda sig på alla tänkbara händelseutvecklingar och inte minst att i sammanhanget öva på att hålla farleder viktiga för handel, sjöfart och marina förband öppna och säkra. Under marinens pågående vårövning ligger som en del i detta fokus på att utveckla förbandens förmågor inom bland annat minröjning. Läs pressmeddelande

Några tidiga utrikes- och säkerhetspolitiska nedslag i Tage Erlanders dagböcker

Rolf Andersson

Tage Erlanders Dagböcker är uppfriskande och skolande läsning. Erlander är klok, ja, ibland mycket klok och insiktsfull. Då och då är han väl närmast skvallrig. Omdömen om kollegor och motståndare är legio, och de kan vara förödande eller fyllda av respekt, men de varierar naturligtvis från tid till annan. Utnämningsfrågor, rättsskandaler, alla dessa oändliga tal som hela tiden ska förberedas och hållas, middagar som bara måste klaras av, kontakter som ska skötas, och inte minst en politik som ska mejslas ut och förankras, allt detta i ett ständigt flöde av åligganden, händelser och omvärldsförskjutningar. Det är klart att Erlander blir trött, men han kämpar på, självkritisk och ibland tvivlande på den egna förmågan och kursen, dock kommer han alltid igen.

Nedan följer några nedslag i Dagböckerna som fångar upp vissa utrikes- och säkerhetspolitiska frågor från början av femtiotalet, vilka på gott och ont bevarat sin aktualitet. Det finns mycket mer att läsa i Dagböckerna om dessa och andra utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Det kursiverade nedan är min text.

21.9.1950

Samtalet utspelade sig vid en tidpunkt, då det stod klart att Norge var på väg mot ett medlemskap i Nato. Den norske ambassadören Birger Bergersen hade ofta överläggningar med Erlander. Ett i dagböckerna också åtskilliga gånger förekommande namn är Halvard Lange. Denne var under närmare två decennier Norges utrikesminister och verkade starkt för landets anslutning till Nato. -Dean Acheson var amerikansk utrikesminister.  

Bergersen här och berättade mycket uppskakad vad som hänt på ett regeringssammanträde i går i Oslo. Lange hade redogjort för Achesons bud angående det europeiska försvarets organisation. Ett överkommando, en gemensam överbefälhavare. Slut på den norska försvarssuveräniteten. Alla hade suttit och kippat efter andan. Vad hade de väntat sej, när de gick in i Atlantpakten? Att de bara skulle få hjälp och inga förpliktelser?

Läs mer

ÖB: Vi är klara för Natomedlemskap, svt.se

Sedan förra sommaren har Försvarsmakten arbetat på att anpassa sig till ett medlemskap i Nato. Arbetet omfattar tio områden, bland annat bemanning, ledningsstödssystem och luftförsvar, men också vilka förmågor försvaret kan utveckla framöver som Nato behöver.

– Vi är redo och inom vissa områden skulle vi kunna gå in i dag och stödja den avskräckningsförmåga som Nato har och behöver, säger överbefälhavare Micael Bydén till SVT. Läs artikel

Sverige och Storbritannien samarbetar om ökat militärt stöd till Ukraina, forsvarsmakten.se

I dag torsdag 16 mars presenterar regeringen ett strategiskt samarbete med Storbritannien till stöd för Ukraina. Samarbetet syftar bland annat till att förbättra logistik och underhåll av de Archerpjäser Sverige avser donera till Ukraina. Antalet pjäser att donera föreslås till åtta varav två pjäser som del av underhållssystemet. Samarbetet inkluderar ett bemyndigande att sälja 14 Archerpjäser till Storbritannien vilket möjliggör donation av artillerisystem AS 90 från Storbritannien till Ukraina. I en extra ändringsbudget lämnas även förslag om bemyndigande att bland annat donera tidigare aviserade stridsvagnar av typen Leopard 2 samt att tillföra medel för återanskaffning av materiel. […]

I dag har regeringen beslutat om en extra ändringsbudget på dryga sex miljarder kronor i vilken det föreslås att åtta Archerpjäser varav två underhållspjäser ska skänkas till Ukraina. I beslutet ingår även tidigare aviserade stridsvagnar av typen Leopard 2 samt delar och ammunition till luftvärnssystemet HAWK. Stödet är koordinerat med andra länder och är efterfrågat av Ukraina. Läs pressmeddelande

En alltför lång maktposition förblindar, hbl.fi

Jan-Peter Paul, Helsingfors

[…] Säkerhetspolitiskt och militärt har vi bundit oss till Nato fast vi inte ”ännu” är medlemmar. Detta innebär i praktiken att Förenta staterna allt mer inverkar på vår säkerhetspolitik och kanske också utrikespolitik i framtiden. Vi är inte självständiga ”på riktigt”. Vi är alla allierade utan att vara det, utan rösträtt i organisationen. Har vi blivit ”drivved” inom Nato?

Vi har i denna nya säkerhetspolitiska situation de facto tagit ett allt större ansvar för de baltiska staternas och kanske också för Ukrainas militära säkerhet. Statsministerns utspel gällande donationer av Hornetplan till Ukraina kan ses som omogen ”cowboypolitik”. En alltför lång maktposition förblindar. Vi har sett detta i Nokia-koncernens fall, bland politiska ledare i många andra länder.
Vi är i dag både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt i en limbosituation. Läs artikel

Sveriges försvarssamarbeten i väntan på Nato, aftonbladet.se

Sverige har ingått ett 20-tal avtal om försvarssamarbeten sedan 2014. Inget innebär några bindande förpliktelser om militärt stöd vid hot eller konflikt.

*Nordefco (Nordic defence cooperation): Ett samarbete mellan de fem nordiska länderna. Syftet är att förbättra de nordiska ländernas försvarsförmåga och ta fram gemensamma lösningar. *Försvarssamarbete med Finland: Har haft en särställning i svensk försvarspolitik. Bland annat gemensam operationsplanering, övningar, sammansatta förband, luft- och sjöövervakning, samarbete om försvarsmateriel.

Sverige har även bilaterala försvarssamarbeten med Danmark, Norge, Frankrike, Polen, Tyskland och Storbritannien.

*Joint Expeditionary Force (JEF): Är ett ramverk för en snabbinsatsstyrka som leds av Storbritannien och utöver Sverige även inkluderar Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna och Norge. JEF kan användas i alla former av militära insatser, självständigt eller under ledning av till exempel FN, EU eller Nato. Medlemsländerna beslutar självständigt om deltagande i militära insatser. Läs artikel

”Northern Europe becomes NATO’s new front”, fhs.se

The research project takes as its starting point the period after the September 11 attacks in the US in 2001 and analyzes how the defence policy of the Northern European countries has evolved until the present day. The Putin administration and the incremental aggressiveness of Russian foreign and security policy are an important part of the analysis. […]

“In addition to presenting the research results, we will also speculate on the future. We argue, with the impending membership of Sweden and Finland, that Northern Europe will no longer be seen as a flank area but will become NATO’s new front against Russia”, says Håkan Edström.

He says that we must start thinking about how Russia will react to NATO enlargement in the long term, as this will have consequences for defence planning both within the organization and in the member states.

“It is likely that Finland, with its extensive border with Russia, will, like Norway, become a country that receives military resources from other countries, unlike Denmark, which provides its military capabilities outside its borders. But what role will Sweden play?” Läs artikel

Efter drönarkrasch: ”Kan bli direkt skjutande”, sydostran.se

En amerikansk drönare störtar i Svarta havet efter närkontakt med ryska stridsflyg.
Incidenten är en påminnelse om hur nära vi är en direkt konfrontation mellan USA och Ryssland, enligt den säkerhetspolitiske experten Jan Hallenberg.[…]
Incidenten ses som extra allvarlig då det är första gången sedan Rysslands invasion av Ukraina som den ryska och amerikanska krigsapparaten är i fysisk kontakt med varandra.

– Som tur är var det inga människor ombord – hade det varit det hade det tagit hus i helvete, säger Jan Hallenberg.

Nu stannar det sannolikt vid diplomatiska konsekvenser, tror han. Men sker en liknande sak igen blir det amerikanska svaret troligen kraftigare. Han gissar att amerikanerna då kan tänkas skicka flygplan att eskortera drönarna, vilket gör risken för en konfrontation mellan faktiska stridsflyg betydligt större.

– Det kan bli direkt skjutande. Det är risken. Det tycker jag är det viktigaste här: att den här incidenten är en påminnelse om hur nära vi är en direkt militär konfrontation mellan USA och Ryssland. Läs artikel