Månad: april 2023

Russia’s place in the world has changed fundamentally since the country adopted its last Foreign Policy Framework Policy in 2016. Back then, Russia was still a big power esteemed in many European capitals, despite the recent annexation of the Crimea and the incursions in Donbas.

Several of the key policy priorities highlighted in 2016 are no longer on the table. The new document presents a bitter and lone Russia in search of new partners. […]

The policy line is reflected also in the section about the Arctic, which no longer includes any mention of international cooperation structures like the Arctic Council and the Barents Euro-Arctic Council. Instead, there is a higher stress on conflict issues. According to the document, foreign powers are actively encroaching on Russian sovereignty in the region.

A priority for Russia is to “neutralize unfriendly countries’ militaristic policy in the region and their suppression of Russia’s possibilities to develop its own sovereign rights in the Arctic zone of the Russian Federation,” it reads.[…]

According to a transcript from the meeting, Russia and China agreed to establish a joint body where they will look at ways to develop the Arctic shipping route.

The contrast to the foreign policy document of 2016 is striking. In the 2016 version, the Northern Sea Route was described exclusively as a national transport route without any mention of foreign partners. Läs artikel

Russian and Belarusian athletes will be able to compete at this year’s edition of the Wimbledon tennis tournament as “neutral athletes,” the tournament’s organizers said in a statement Friday.

In April 2022, Wimbledon issued a ban on players from both countries over Russia’s full-scale invasion of Ukraine — during which some Russian troops entered Ukraine from Belarus, a close Moscow ally.

“Our current intention is to accept entries from Russian and Belarusian players subject to them competing as ‘neutral’ athletes and complying with appropriate conditions,” the organizers said in a statement. Läs artikel

I en ny utrikespolitisk doktrin pekar Kreml ut sex länder som ”vänner” till Ryssland. USA är inte ett av dem – som i stället beskrivs som det största hotet mot Ryssland, en stark kontrast mot det senaste dokumentet.  Ryssland å sin sida beskrivs som ”fredligt, öppet och förutsägbart”, uppger Financial Times. […]

Men det finns andra länder som Ryssland är mer positivt inställda till.

Enligt det nya dokumentet ses Kina och Indien som ”vänliga suveräna globala maktcentra” som delar Rysslands syn på ”den framtida världsordningen”. Ryssland kommer att fokusera på att fördjupa banden med länderna ytterligare och även öka samarbetet med länder i Latinamerika.

Iran, Turkiet, Saudiarabien och Egypten ses också som nyckelallierade. Läs artikel

Import eller transport av kärnvapen genom finskt territorium är redan förbjudet inom ramen för nuvarande lagstiftning. Det är också i lag förbjudet att tillfällig importera kärnvapen till Finland.

Förbudet finns antecknat i både kärnenergilagen och brottsbalken. Finlands anslutning till Nato kräver inte att lagarna ändras. Det framgick i samband med regeringens presentation av Natolagen.

Inte heller Nato har ställt några villkor gällande kärnvapen för Finlands medlemskap i militäralliansen.

Finland har ändå sagt att ett Natomedlemskap inte ska ha begränsningar

De befintliga lagarna strider dock mot det offentligt uttalade målet att Finland inte sätter begränsningar för Natomedlemskapet. Det betyder att det kan bli aktuellt att fundera på behovet av lagändringar.

Efter riksdagsvalet återstår det att se hur frågan behandlas i regeringsförhandlingarna. Frågan är om Finland kommer att acceptera att Natoländerna placerar ut kärnvapen på finskt territorium.

Henri Vanhanen, forskare vid Utrikespolitiska institutet, anser att en lagändring måste övervägas om till exempel kärnenergilagen begränsar Finlands möjligheter att delta i genomförandet av Natos kärnvapenpolitik.[…]

Forskaren Stefan Forss framhåller att man i träningssituationer använder ofarliga vapen. Forss säger i ett mejl till STT att kärnvapen därför inte skulle föras in i finskt luftrum förrän tidigast om ett kärnvapenkrig bryter ut – om ens då.

Enligt Tapio Juntunen, som undervisar vid Tammerfors universitet, har Finlands territorium och luftrum inte någon betydande eller avgörande position om man tänker på trovärdigheten i Natos kärnvapenavskräckning. Läs artikel

Regjeringen varslet i januar 2023 at det skal bestilles artilleriammunisjon fra den norske bedriften Nammo for inntil 2,6 milliarder kroner. Beløpet økes nå til 4 245 millioner kroner. Forslaget går ut på å fremskynde kjøp av langtrekkende ammunisjon fra Nammo Raufoss AS til Hærens nye K9 artilleriskyts for å øke rekkevidden til minimum 40 km. Dermed sikrer vi Forsvaret ammunisjon raskere enn planlagt samt at det legges til rette for økt produksjonskapasitet som vil gi NAMMO mer forutsigbare vilkår til å investere ytterligere i økt produksjonskapasitet og bestilling av råvarer til produksjonen. Det er viktig å bidra til at norsk og annen alliert forsvarsindustri øker produksjonstakten, sier Gram.

– Regjeringen varslet tidligere i mars at amerikanske Seahawk blir ny, maritim helikopterkapasitet. De første helikoptrene skal være på plass fra 2025. Seahawk er samme type helikopter som brukes av nære allierte og består av utprøvd teknologi. I dagens sikkerhetssituasjon har vi satt mye inn på å få på plass en rask løsning på helikoptersituasjonen og fra vi terminerte kontrakten på NH-90 helikoptrene og til vi får nye maritime helikoptre på plass vil det bare gått tre år. Det vil styrke nasjonal kontroll, Forsvarets beredskap og tilstedeværelse i nordområdene, sier Gram. […]

Regjeringen foreslår også å kjøpe flere av bro-, ingeniør- og bergepanservogner til Hæren. Dette fordi Hæren skal vokse. Vi øker også satsingen på elektroniske mottiltak i Hæren, jammeutstyr, for å kunne forstyrre en motstanders kommandokjeder og presisjonsvåpen. I disse prosjektene utløses opsjoner som forplikter leverandørene til industrisamarbeid med Norge. Nasjonal forsvarsindustri blir også positivt berørt av investeringene. Läs artikel

Saab has signed framework agreements with NATO Support and Procurement Agency (NSPA) for the Carl-Gustaf M4 weapon system and the AT4 anti-armour weapon. The NSPA has also placed call-off orders with a total value of approximately SEK 350 million.

The NSPA has placed a call-off order for Carl-Gustaf ammunition with deliveries planned 2023-2025 as well as a call-off order for AT4 with deliveries planned 2023-2024. The AT4 framework agreement will be valid until 2026, whilst the Carl-Gustaf agreement, which includes ammunition, will be valid until 2027. Läs artikel

Med ett nytt fredsinitiativ har socialdemokrater och fackföreningsmedlemmar vädjat till förbundskansler Olaf Scholz (SPD) att förespråka en vapenvila i kriget mot Ukraina. ”Det är avgörande att stoppa upptrappningen av kriget”, enligt ett meddelande i uppropet kallat ”Fredsinitiativ från samhällets mitt” av 250 fackföreningsmedlemmar, politiker, vetenskapsmän och konstnärer. Detta kommer att visas i ”Berliner Zeitung” på lördag.

Den amerikanske præsident Joe Biden og premierminister Justin Trudeau har annonceret, at de vil bruge milliarder af dollars til at styrke forsvaret i Arktis.

Meddelelsen kom i en fælles erklæring i sidste uge ​​efter Biden holdt tale til det canadiske parlament under et besøg i landet. Det skriver Nunatsiaq News. Ifølge den fælles meddelelse skal der investeres et beløb svarende til cirka 35 mia. kr. i modernisering af overvågningssystemer samt indkøb af såkaldt Over-the-Horizon radarsystemer. Systemerne skal overvåge de arktiske områder.

Derudover skal der også bruges yderligere omkring 37 mia. kr. til modernisering af nordlige baser, der skal gøres klar til kunne modtage F35 jagerfly samt rumme flypersonale, brændstof og ammunition. Det er Canada, der skal stå for at betale de mange milliarder, står der i den fælles meddelelse.

Styrkelsen af forsvaret i Arktis skal ske ”for at sikre NORADs (North American Aerospace Defense Command) evne til at afskrække og forsvare sig mod nye trusler mod vores luftrum og hav og konkurrere med Kina og Rusland i de kommende år,” står der i den fælles meddelelse fra USA og Canada. Läs artikel