Ikke la marinekorpsbrigaden fra Trøndelag gå til grunne på fraktskip med kurs mot Narvik, tronderdebatt.no

Göran Bengtsson, svensk pensjonert oberstlöytnant

Norges og øvrige nordiske lands forsvarssjefer har utpekt havnene i Trondheimsfjorden og i Ofoten som de to viktigste havneområdene i Norge i et Natokonsept. […]

Faktisk viser helt aktuell informasjon fra det norske forsvaret at luftforsvaret i nord ikke engang er tilstrekkelig for å beskytte kampflybasen Evenes fra russiske missilangrep. Dermed vil med stor sikkerhet ikke heller Narviksområdet kunne beskyttes for å kunne motta allierte forsterkninger.

Skulle noenav Natoskipene nå havneområdet i Narvik er det en tidsmessig meget sårbar fase når enhetene ombord innen et sterkt begrenset areal skal lastes av skipene, organisere seg i styrke og innta gruppering for kamp.

Det finnes en rekke eksempler fra Ukrainakrigen som tydelig viser den høye risikoen med å samle større enheter innen et begrenset område, også i kort tid. Eksempelvis ble en hel russisk bataljon nesten utslettet av ukrainsk presisjonsbombing i mai 2022, da bataljonen skulle transporteres på pontonbruer over elven Siversky Donets øst i Ukraina. […]

Vinterøvelsen «Cold Response» i nord skrotes og erstattes fra 2024 med «Nordic Response». «Nordic Response» vil starte i Trøndelag og deretter fortsette østover inn i Sverige med deltakelse fra flere nasjoner. Det er av stor betydning at forsvarsledelsen i Norge kommuniserer med den svenske forsvarsledelsen om denne markeringen av Trøndelags økende betydning for å få inn forsterkningsstyrker.

Det virkersom man i Sverige per nå fortsatt mener at tilførsel av forsterkningner i nord vil komme via Narvik. Läs artikel

US approves F-16 upgrade after Turkey eases stand on NATO, spectrumlocalnews.com

The U.S. agreed Monday to sell Turkey $259 million in software it has long sought to upgrade its fleet of U.S. F-16 fighter jets. State Department approval of the sale comes about two weeks after Turkey dropped its objections to Finland joining NATO.

Turkey continues to withhold its approval for Sweden to join the military alliance. NATO requires unanimous approval to admit new members. Turkey also still wants to buy 40 new F-16s from the U.S., but some in Congress oppose the sale until Turkey approves NATO membership for both Nordic countries.

Turkey fell out of grace with the U.S. on high-tech military aircraft purchases after it decided in 2017 to acquire Russian air-defense missiles. Läs artikel

Finlands nye regjeringsparti vil ha ny base i Nato-Norden – og lære mer om atomvåpen,

Finland gikk på kort tid inn i Nato og gjennomførte et valg som fører til regjeringsbytte. Den nye regjeringen er ikke på plass ennå, men nestleder Elina Valtonen i borgerlige Samlingspartiet – valgets vinner – er trygg på at de får på plass en flertallsregjering.[…]

På spørsmål om partiet ønsker økt amerikansk tilstedeværelse i Nato-Norden, sier Valtonen at partiet hennes har foreslått at det kan bli opprettet en ny Nato-base i Finland.

– Samlingspartiet understreker viktigheten av Finlands forhold til USA … Samlingspartiet er ikke i posisjon til å etablere baser i andre nordiske land, og vi er ikke i posisjon til å ha en mening om det. Det er opp til hver enkelt alliert, sier Valtonen.

– Bør det utplasser flere amerikanske våpen i regionen, og er dere åpne for å diskutere om amerikanske atomvåpen skal utplasseres i Finland eller regionen?

– Finland har ikke stilt noen restriksjoner til vårt medlemskap. Men vår nåværende lovgivning mot atomavfall forbyr transport av atomvåpen til Finland. Det er også usannsynlig at atomvåpen blir plassert i Finland. Det er en avgjørelse hele alliansen må ta, og de siste årene er det ikke plasser ut atomvåpen hos nye allierte, sier Valtonen.

Hun viser til at Polen fikk nei da de ønsket atomvåpen utplassert. Läs artikel

Ålandsfrågorna

Mats Björkenfeldt

Trots att det har gått över hundra år sedan Ålandsfrågan (the Åland Case) fick sin lösning är det av stor vikt för den folkrättsliga utvecklingen att granska relationen mellan skyddet för minoriteter och principen om folkens självbestämmanderätt.

”Affirmations and assessments made in this context also seem to be surprisingly topical for present-day discussions about self-determination”, påpekar  folkrättsprofessorn Peter Hilpold i boken Autonomy and Self-determination. Between Legal Assertions and Utopian Aspirations (Edward Elgars Publishing, 2018).

Efter Sveriges förlust i kriget mot Ryssland 1809, överfördes Finland inkluderande Åland till Ryssland genom fördraget i Fredrikshamn. År 1917 blev Finland självständigt, i linje med Lenins filosofi om folkens självbestämmanderätt, något som bekräftades i fredsfördraget i Brest-Litovsk den 3 mars 1918. Omedelbart efter kriget hade Finland inte hunnit konsolidera sin statsmakt över territoriet samtidigt som Ålands population, som var huvudsakligen svensktalande, ansåg att tiden var mogen att ansluta Åland till Sverige.

Efter det att Finland blev medlem av Nationernas Förbund (NF), hänsköt Storbritannien Ålandsfrågan till NF och dess juristkommitté (Kommittén) och en kommission (Kommissionen) för att undersöka frågan.

Läs mer

USA:s våld i Irak kopieras av Ryssland, vk.se

Olof Kleberg, tidigare redaktör för Västerbottens-Kuriren

Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade i mars en arresteringsorder för Rysslands president Vladimir Putin. Denna oväntat kraftfulla åtgärd har välkomnats av många stater, även av USA som dock – i likhet med Ryssland – inte själv är anslutet till ICC.

Arresteringsordern kom nästan samtidigt som 20-årsdagen för ett annat folkrättsvidrigt krig: USA:s och Storbritanniens angrepp på Irak 2003. Det skedde utan stöd i FN-stadgan (rätt till självförsvar) och utan stöd av FN:s säkerhetsråd. Detta krig pågick i åtta år, åtminstone 300 000 irakier dödades (siffrorna är osäkra, några räknar till över en miljon), dess följdverkningar är alltjämt förfärande.

Fortsatt inrikes splittring mellan shia och sunni, sönderskjutna städer, onormalt många sjukdomar, förgiftade miljöer, grasserande korruption och klickstyre. Följderna framöver är dystra: unga har fått dålig skolutbildning, sjukvården är bristfällig, fattigdom råder.

Amerikansk militär begick otaliga krigsbrott: man bombade civila mål som sjukhus, genomförde kollektiva bestraffningar, begick våldtäkter, använde allmänt tortyr. Men ingen har ställts till ansvar – tvärtom beslöt president Obama att inte göra så. Likheterna med missdåd som rysk militär begår i Ukraina är slående. Samma brutalitet, samma hänsynslöshet mot civila, samma meningslösa förstörelse.

Läs mer

The View From Finland: With Or Without NATO, You Need To Be Able To Defend Your Own Country, rferl.org

As chief of defense, retired General Jarmo Lindberg was the Finnish Defense Forces’ highest-ranking officer from 2014 to 2019.[…]

RFE/RL’s Georgian Service spoke with Lindberg about the evolution of Finland’s relationship with NATO, Finns’ volte-face on membership once Russian troops were pouring over Ukraine’s border, and the current war’s effect on NATO’s new northern flank. […]

RFE/RL: Finland’s defense forces are already interoperable with NATO, but still, should we expect any new bases and such? Should we expect growing numbers of the professional standing army?

Lindberg: […] If we’re talking about bases, then first we need to have discussions about what kind of a NATO profile Finland has — and those discussions are ongoing. Then afterward, when the profile is figured out together with NATO, then there can be smaller details, additional discussions. NATO is now very busy closer to Ukraine, having deployed a lot of forces closer to Ukraine, so probably this is not the first thing for NATO to do — to have a base here up north — because the more acute need is down south in Central Europe. […]

For Finland, being a neighboring country of Russia, after the Cold War ended, some other nations viewed us as being a bit conservative — having general conscription and large reserve forces and territorial defense — when a lot of [other] nations started to focus on crisis-management operations.

You know, with our history, and having fought during our history with Russia previously and during World War II, we kept up the combination of having the large reserve, general conscription, and when some other nations were giving up their weapons, selling their weapons, we were there buying the surplus weapons at a cheaper price because we wanted to keep up our traditional defenses.

But on top of the traditional capabilities, we were already buying the high-end, long-range, precision-guided weapons: the missiles for the air force, the rockets for the army, and the missiles for the navy.

The combination that Ukraine is looking for in this war that we are now watching — having sufficient forces, having the armor capabilities, having the tanks, having the missiles, the long-range capabilities, having the modern fighter jets and air defense — we have them all. So now people are saying that the defense planning in Finland has been correct for the war that we are now watching [in Ukraine].

This would be my advice to any nation: You need to plan in advance, and you need to have the capabilities in-country to defend your country, whether you are a member of an alliance or not. And you’re not freeriding an alliance; you have to be able to defend your own area and even help others, if needed, if you think that within the alliance somebody else is going to help you. It’s vice versa, and it doesn’t work [if] you don’t have the capabilities in your own country and you join the alliance and you say, ”OK, somebody come and help us, because we didn’t do our homework.” Läs intervjun

 

Polen och Ungern förbjuder import av ukrainskt spannmål – överraskar både Kiev och Bryssel, svenska.yle.fi

På lördagen meddelade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att all import av ukrainskt spannmål kommer att förbjudas. Sent i går kväll följde ett pressmeddelande från den ungerska regeringen med samma budskap.

På söndag tillade Polens teknik- och utvecklingsminister Waldemar Buda att förbudet också gäller transport av varor genom Polen. Förbudet i både Ungern och Polen varar till slutet av juni.

Besluten från de ukrainska grannländerna kommer efter att lantbrukare har demonstrerat mot låga priser på deras jordbruksprodukter. På grund av flaskhalsar i exporten från Ukraina har allt mer spannmål blivit kvar i Europa, och orsakat vad lantbrukarna kallar en översvämning av billigt ukrainskt spannmål.

Överutbudet av ukrainskt spannmål, oljefrön, socker och ukrainska fjäderfän och ägg har orsakat sjunkande intäkter för östeuropeiska lantbrukare. Redan i slutet av mars påpekades detta i ett brev från Polens, Ungerns, Slovakiens, Bulgariens och Rumäniens premiärministrar till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Läs artikel

Vad gjorde finska specialstyrkor i Afghanistan?

Lars-Gunnar Liljestrand

”I en demokrati har medborgarna rätt att få veta hur soldater används som instrument för utrikes- och säkerhetspolitiken. I Afghanistaninsatsen uppfylldes inte denna rättighet. Nu måste politikerna öppna en diskussion i ämnet”, skriver docenten i militärvetenskap Ilmari Käihkö i en artikel i Helsingin Sanomat 15 april.

Käihkö kritiserar de finska myndigheterna och politikerna för att inte informera allmänheten om vad soldater gjorde i det längsta kriget i Finlands historia.

Han pekar särskilt på de finska specialstyrkornas verksamhet.

En glimt av vad styrkorna gjorde har kommit fram i en ny bok av Seppo Mustaluotos Som specialsoldat i Afghanistan (Gummerus 2023). I boken berättar fyra finska specialsoldater om sin verksamhet i Afghanistan 2008–2009 och som Käihkö menar är en av de få redogörelser som finns.

Enligt boken var specialstyrkornas verksamhet inriktad på små observationsgrupper som samlade in underrättelser.

Man överlämnade information till amerikanarna i form av ”Target packages” som också användes i ”Joint Prioritized Effects List” (JPEL) som uppdaterades av USA. JPEL var en lista över personer som skulle dödas eller arresteras av soldaterna i den internationella operationen (Isaf).

Käihkö ställer frågan om finska specialstyrkor deltog i operationer som syftade till att döda och arrestera misstänkta motståndare i Afghanistan?

Och han svarar själv: Med aktuell information kan frågan inte besvaras.

Läs mer

100 000 soldater i snabb beredskap – Det är bland annat vad artikel 5-skyddet innebär för Finland, iltalehti.fi

Google-översatt

Janne Kuusela, chef för Försvarsdepartementets försvarspolitiska avdelning , förklarade på torsdagen vad Natos förebyggande avskräckning bygger på. […]

– I den nya modellen har Nato cirka 100 000 soldater i tio dagars beredskap, cirka 200 000 soldater i 10-30 dagars beredskap, och minst 500 000 soldater i längre, 30-180 dagars beredskap. Finland kommer så småningom att lägga in sina egna trupper i dessa truppkategorier, framhåller Kuusela. […]

I framtiden kommer Finland inte att skicka värnpliktiga till insatser utanför landets gränser. Soldaterna som är utplacerade i Natos beredskapsstyrkor är avlönad personal från försvarsmakten och frivilliga reservister.

Allmänheten får inte veta vilken sorts trupper Finland reserverar under Natos europeiska befälhavare. Läs artikel

Newest NATO member Finland starts building fence on Russian border, pbs.org

The construction of barbed-wired fence along Finland’s long border with Russia — primarily meant to curb illegal migration — has broken ground near the southeastern town of Imatra less than two weeks after the Nordic country joined NATO as the 31st member of the military alliance.

The Finnish Border Guard on Friday showcased the building of the initial three kilometer (1.8 mile) stretch of the fence to be erected in Pelkola near a crossing point off Imatra, a quiet lakeside town of some 25,000 people.

Finland’s 1,340 kilometer (832 mile) border with Russia is the longest of any European Union member. Läs artikel

Ryska utrikesministeriet om medborgarinitiativet som kräver att konsulatet på Åland stängs: ”Vi får se vad det slutar med”, hbl.fi

”Vi utgår ifrån faktumet att Finlands ståndpunkt, bekräftad av det finska utrikesministeriet, är att landet avser att fortsätta upprätthålla sina internationella förpliktelser när det gäller Ålands demilitariserade status och det ryska konsulatet som finns där”, skriver den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti, som citerar det ryska utrikesministeriet.
Enligt artikeln är det ”vägledande att ålänningarna inte själva stöder medborgarinitiativet”.
Enligt uttalandet är det för tidigt att säga vilken inverkan medborgarinitiativet kommer att ha.
”Vi får se vad det här initiativet slutar med”, säger det ryska utrikesministeriet enligt Yle, som citerar RIA Novosti.
Medborgarinitiativet hade samlat drygt 26 400 underskrifter på lördagseftermiddagen. Initiativet behöver samla totalt 50 000 underskrifter inom sex månader för att det ska tas upp till behandling i riksdagen. Tiden tar slut den 4 oktober.
Enligt initiativtagarna begränsar och äventyrar konsulatet Finlands säkerhet. Konsulatet grundades efter Moskvafreden år 1940, i enlighet med krav från Sovjetunionen och för att övervaka Ålands demilitarisering. Läs artikel

Yles valkompass: En borgerlig regering kan tänka sig att slopa demilitariseringen av Åland medan en blåröd regering är emot det, svenska.yle.fi

Åland ska inte militariseras, säger tidigare försvarsministrar. De ser en ändring i Ålands status som ett onödigt risktagande och en provokation gentemot Ryssland.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått finländarna att ifrågasätta många gamla sanningar. En av dem är Ålands demilitariserade status, som har varit i kraft i nästan 170 år. Soldater eller vapen får inte föras till Åland under fredstid och ögruppen får inte rustas. Allmän värnplikt gäller inte ålänningar.

Nu talas det en del om huruvida det är möjligt att försvara Åland om Finland inte får ha fasta militära styrkor på öarna. Vidare diskuteras det ryska konsulatets existens i Mariehamn. Många ser det som konstigt att demilitariseringen av de strategiskt viktiga öarna övervakas av det ryska konsulatet i Mariehamn sedan 1940.

Demilitariseringen av Åland har stöd åtminstone i den nuvarande riksdagen.

Men då man tittar på svaren i Yles valmaskin visar det sig att hälften av de nya riksdagsledamöterna håller med – eller delvis med – om att demilitariseringen av Åland borde överges. Det största stödet för detta finns bland borgerliga partier och Sannfinländarna. Läs artikel