Månad: maj 2023

The 52nd iteration of Baltic Operations 2023 (BALTOPS 23), NATO’s premier maritime-focused exercise in the Baltic Region, is set to begin from Tallinn, Estonia, June 4-16.

Nineteen NATO nations, one NATO partner nations, 50 ships, more than 45 aircraft, and 6,000 personnel will participate in BALTOPS 23.

Participating nations include Belgium, Canada, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Italy, Latvia, Lithuania, the Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Spain, Sweden, Türkiye, the United Kingdom, and the United States.

Though Finland has long participated in BALTOPS as a critical partner, BALTOPS 23 marks the first incorporation of Finland as a NATO Ally. BALTOPS remains an alliance proving ground, and is vital for honing the leading edge of combined interoperability in mine countermeasures, unmanned surface vehicle operations, and integrated maritime and air operations.

This year’s exercise features, for the first time, robust training in personnel recovery using unmanned surface vehicles. Another enhancement to BALTOPS23 is the collaboration of sixteen chaplains representing three different faith/life stance traditions from eight participating nations. Their focus is to promote the strength of spirit that enables Sailors and Marines to accomplish the mission with honor. These additions – along with others underwater and space domain, will build on last year’s BALTOPS 2022 scenario story lines, including the integration of the NATO Space Center for space domain scenarios. Läs artikel

[…] Når det gjelder Arktis og Riksfellesskapet, skriver regjeringen at Forsvaret skal bidra til sikkerheten i hele Riksfellesskapet i tett samarbeid med relevante sikkerhetsmyndigheter med blikk for de forskjellige sikkerhetspolitiske vilkår i henholdsvis Danmark, Grønland og Færøyene.

Et uttalt mål er videre at Arktis og Nord-Atlanteren fortsatt skal være et lavspenningsområde, der potensielle konflikter løses på fredelig vis

– Med dette mål for øyet skal Danmark bidra enda mer til å oppfylle allierte og Natos interesser i regionen. Derfor vil regjeringen forbedre overvåkingen og suverenitetshevdelse i regionen med tett inndragelse av Færøyenes Landsstyre og  Naalakkersuisut [Grønlands regjering], og i tett samarbeid allierte, særlig USA, skriver regjeringen.

– Samtidig skal Forsvarets innsats, så langt det er mulig, også komme de færøyske og grønlandske samfunn til gavn i bredere forstand, og kapasiteten til å støtte den sivile beredskapen på Færøyene og Grønland vil økes i takt med den generelle styrkingen av Forsvaret. Läs artikel

Det bliver svært at indfri NATO’s ønsker for dansk forsvar, hvis ikke partierne i forsvarsforliget løser problemet med personalemangel i Forsvaret. […]

Under alle omstændigheder er der ifølge eksperterne dog særligt én udfordring, Danmark skal løse for at komme nærmere NATO’s styrkemål: rekruttering af personel.

– Der er meget få ord om styrkemål nævnt i det her udspil. Men der er ingen tvivl om, at styrkelsen af personelområdet er en væsentlig forudsætning for at leve op til styrkemålene, siger Jens Wenzel Kristoffersen, militæranalytiker ved Center for Militære Studier på Københavns Universitet. Läs artikel

Forsvaret står over for en historisk opbygning i det nye forsvarsforlig. Regeringen foreslår at investere ca. 143 mia. kroner i dansk forsvar og sikkerhed de næste 10 år. Det er regeringens ambition, at Danmark senest fra 2030 lever op til NATO’s målsætning om at bruge to pct. af BNP på forsvar og sikkerhed varigt.

”Vi skal stå stærkere over for det alvorlige, nye trusselsbillede, som vi kigger ind i nu og i fremtiden. Derfor er det også et ambitiøst udspil regeringen lægger frem i dag. Regeringen vil styrke dansk forsvar og sikkerhed markant med cirka 143 mia. kroner over de næste 10 år med en støt stigende ramme til nye initiativer allerede fra 2024,” siger fungerende forsvarsminister, Troels Lund Poulsen. […]

Regeringen ser tre geografiske indsatsområder for Forsvaret, hvor Danmark skal løfte et større ansvar.

• Rigsfællesskabet
• Nærområdet i Øst
• Indsatser i verdens brændpunkter

Danmark skal samtidig fortsætte sin substantielle militære støtte til Ukraine. Regeringen ønsker at afsætte i alt yderligere 21,9 mia. kr. til militær støtte til Ukraine i regi af Ukrainefonden, fordelt over 7,5 mia. kr. i indeværende år, 10,4 mia. kr. i 2024 og 1 mia. kr. årligt i 2025-2028. Det substantielle løft af støtten til Ukraine betyder, at Danmark i 2023 og 2024 har afsat midler til at leve op til NATOs målsætning om at bruge 2 pct. af BNP på forsvar og sikkerhed. Läs artikel

Regeringen har gett klartecken till Fortifikationsverket att påbörja arbetet med nya garnisoner för Dalregementet i Falun, Västernorrlands regemente i Sollefteå och Östersund och Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn.

– Välfungerande och ändamålsenliga garnisoner för våra värnpliktiga, anställda och frivilliga är en förutsättning för den tillväxt som sker, säger försvarsminister Pål Jonson.

Sedan senaste försvarsbeslutet har Fortifikationsverket i samarbete med Försvarsmakten arbetat med förberedelser och bland annat utsett önskade geografiska platser; Torråsen i Östersund, söder om riksväg 90 i Sollefteå, Myran i Falun och Harberget i Kristinehamn. Läs  artikel

I september 1961 omkom FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld i en flygolycka. I ett brev till utrikesminister Tobias Billström kräver nu bland annat riksdagsledamoten Gudrun Brungeård (KD) och förre ärkebiskopen K G Hammar att en sanningskommission tillsätts för att reda ut om svenska myndigheter har mörkat uppgifter om Hammarskjölds död under alla år, och i så fall varför. […]

Baserat på nya vittnesmål, som presenterades 2011, och ett påföljande privat initiativ, återöppnade FN utredningen 2015. Sedan dess har nya uppgifter samlats in och granskats, och i den pågående utredningen är det en hel del uppgifter som pekar på att planet kan ha kraschat på grund av någon form av yttre påverkan.

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten från Vimmerby, Gudrun Brunegård, har under många år engagerat sig i Dag Hammarskjöld-frågan.

Tillsammans med förre ärkebiskopen K G Hammar, professor Henning Melber och Hans Kristian Simensen, som alla ingick i den Enabling Committee som samlade in vittnesmål under åren 2011-2014, har Gudrun Brunegård bildat en arbetsgrupp som nu tar ett initiativ i sökandet efter sanningen.

På måndagsmorgonen skickade gruppen ett öppet brev till utrikesminister Tobias Billström med en vädjan till regeringen att öppna en intern svensk utredning av vilka motiv och politiska intressen som fanns, som kan förklara svängningen i den svenska hållningen kring Dag Hammarskjölds död. Läs artikel

Turkiets utrikesminister har hoppat av Natomötet på torsdag i Oslo. Den träff som den svenske utrikesministern Tobias Billström (M) hade hade hoppats på ställs in.

Det uppger Billströms pressekreterare Anna Erhardt, något TV4 Nyheterna var först med att rapportera om. […]

Något nytt möte är inte inplanerat för Billströms del. Ambitionen är att i alla fall få till en telefonkontakt mellan den svenske och turkiske utrikesministern. Däremot ska ett möte ske inom kort mellan Sverige och Turkiet i den konstellation där regeringens särskilde förhandlare Oscar Stenström deltar. Läs artikel

Vi var halvvägs färdiga med vår bok om ”Illusionen om den amerikanska freden” när Putin invaderade Ukraina. Vi förstod redan då att det skulle göra det svårt att föra en diskussion om de systematiska problem som präglat USA:s utrikespolitik i decennier, trots att dessa faktorer skulle bli avgörande för svensk säkerhet ifall Sverige gick med i NATO. Men vi trodde aldrig att majoriteten av den svenska eliten inte skulle förmå att föra ett konstruktivt samtal utan istället på ett ohederligt sätt förvränga det vi skriver i boken och avliva en komplicerad men oerhört viktig debatt om Europas och Sveriges säkerhetspolitiska framtid.

Att vi, som det påstås, skulle försvara eller förklara det orättfärdiga ryska anfallskriget mot Ukraina med att det skulle vara USA:s fel är fullständigt befängt. Drar man den slutsatsen av vår 319 sidor långa bok, bör man nog inte recensera böcker om komplicerade utrikespolitiska skeenden.

Björn Werner skriver exempelvis i en recension 20/5 i SvD att ett bärande argument i boken är att president Joe Biden skulle ha provocerat fram kriget genom att hålla Nato-dörren öppen. Detta har vi aldrig påstått. Däremot behandlar vi frågan om NATO-medlemskap för Ukraina och den roll den spelat fram till Putins beslut att invadera. Att påstå att det, som många i svensk debatt nu gör, skulle vara irrelevant är både absurt och okunnigt. Bland intellektuella i USA är den frågan högst levande. Läs artikel

Russia has issued warnings to both seafarers and pilots to stay away from waters close to the coast between Pechenga fjord and Grense Jakobselv. At the nearest, the area announced for live shootings is only three to four nautical miles from Norwegian territorial waters and about five nautical miles from the shores where the Russian-Norwegian land border meets the Varanger fjord.

The Notice to Airmen says airspace is closed from early morning June 1 to 15.00 on June 2.

A coastal warning (PRIP) issued by Murmansk Sea Port Administration bans navigation in the area for the same period. […]

  Additional to the warning zone a stone’s throw from Norway’s shoreline, two larger areas next to the maritime border are this week closed for air traffic because of Russia’s military activity. One area is just east of the Fishermen Peninsula while the other is just east of the maritime border in the Barents Sea. Läs artikel 

Den socialdemokratiska partistyrelsen beslöt den 15 maj 2022 och den socialdemokratiska regeringen den 16 maj att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato.  Med stöd av de borgerliga partierna inlämnades en formell ansökan till Nato den 18 maj 2022. Den 22 mars 2023 godkände Riksdagen Sveriges anslutning till Nato. För Natos del återstår dock ratificeringarna i Turkiet och Ungern, innan Sverige kan bli medlem.

Jag anser att detta svenska beslut var förhastat och i sak felaktigt. Det borde ha övervägts grundligare, förslagsvis genom en särskild parlamentarisk utredning. Att en rådgivande folkomröstning inte har hållits i denna för Sverige så avgörande fråga är anmärkningsvärt, när man betänker folkomröstningarna om medlemskap i EU 1994 och om införande av Euro-valutan 2003. Läs artikel