Månad: maj 2023

Hangarskipet USS «Gerald R. Ford» er verdens største krigsskip, på besøk i Norge. Media og mange folk rundt Oslofjorden fremstiller dette som en stor positiv begivenhet. Politikerne påstår at vi har USA i ryggen for å trygge vår suverenitet.

Når analyser og kritiske spørsmål uteblir om hensikten med seilinga langs vår kyst, bør en være på vakt. Vi må stille spørsmål om hvor langt vi er kommet inn i en opprustningsspiral? Er denne praksis trygg eller er hensikten å skremme? Er Norge tjent med å skjerpe motsetningene mellom supermaktene? Kan Norge bli et militært mål i seg sjøl med denne politikken? Og hvor har debatten vært om å endre vår basepolitikk? Er dette en demonstrasjon om at Norge ikke er en suveren stat lenger?

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram hadde ikke en gang spurt amerikanerne om de har atomvåpen med seg. Han påsto i NRK-debatten at amerikanerne er våre venner, så de respekterer norsk lov. Den tilliten er det ingen grunn til å ha til et land som spionerer på sine allierte. […]

Tidligere gikk basepolitikken ut på å ikke true vår nabo i øst for ikke å bli et militært mål. Nå er basepolitikken å vise muskler. Nå skal Russland vite at vi har atomvåpen både i Oslo, i Tromsø og på våre fire omforente baser. Läs artikel

Norges forsvar er i stor grad konsentrert om Troms og Finnmark, der landets eneste brigade befinner seg. Nå kan en styrking av nærværet på Østlandet bli aktuelt.

I 1986 hadde Hæren 13 operative brigader. I dag er det én igjen, skriver Aftenposten. Det dreier seg om Brigade Nord, med 5.000 soldater og med hoveddelen av brigaden i Troms. Det er også betydelige styrker i Finnmark.

I Sør-Norge er det Heimevernet som har ansvaret for territorialforsvaret. Selv om det finnes en god del soldater og militære avdelinger også på Østlandet, så finnes det ingen selvdrevet og selvforsynt krigsstyrke sør for Troms. Hærsjefen, generalmajor Lars Lervik, mener at Ukraina-krigen viser at volum på styrkene er en kvalitet i seg selv:

– Det nytter ikke å kjøpe ett supervåpen og tro at du har løst alle problemene. Det handler om å sette ting sammen i system, og for hærstyrker er det brigader som er systemet, sier han til Aftenposten. Läs artikel

Henry Kissinger stod på höjden av sitt inflytande under 1970-talet. Men han behöll sin påverkan på amerikansk utrikespolitik även senare. Och diskuterar alltjämt centrala frågor som Ukraina eller, som i en färsk bok, även om farorna med AI.

Många ser honom alltjämt med positiva ögon – men försöker man göra en utvärdering blir den negativ. Han representerade med konsekvens en ”realistisk” utrikespolitik som satte stormaktsbalans och stabilitet före hänsyn till småstater och mänskliga rättigheter.[…]

Kissingers syn på världspolitiken utgick från USA:s maktbehov och kampen mot det kommunistiska Sovjet. Kalla kriget var inget teparty, har han sagt.

Nu i backspegeln kan man notera några stora framgångar för Nixon-Kissinger-politiken. Viktigast var att USA insåg det kommunistiska Kinas betydelse. Kissinger bröt isoleringen, Kina tog plats i FN 1971 och besöktes av Nixon året därpå. En annan är insatsen att förmå Egypten att sluta fred med Israel 1973. Ett fördrag med Sovjet om att begränsa kärnvapnen och skapa en viss avspänning var också ett framsteg. I alla tre fallen var det fråga om storstrategi. […]

Kriget i Vietnam förblir ändå Nixon-Kissingers värsta insats – och största nederlag. Visserligen hade Demokraternas president Lyndon B Johnson den största skulden för upptrappningen från 1964. 500 000 soldater sändes iväg till det vietnamesiska inbördeskriget. För att, som det hette, stoppa kommunismen.

Nixon kom till makten 1969 med löftet att avsluta kriget med ”peace with honor”. I själva verket förlängdes kriget i fem år, det neutrala Kambodja invaderades 1970, bombningarna av Nordvietnam blev allt värre, den korrupta sydvietnamesiska diktaturen allt svagare.

I efterhand (New York Review of Books sept 1998) har Kissinger försvarat detta agerande: vi ville värna Sydvietnams oberoende, vi ville hindra att ännu fler amerikaner stupade (dittills 50 000), anfallet mot Kambodja skulle sätta press på Nordvietnam som hade trupper där (men detta påskyndade de extrema röda khmerernas senare seger).

Till slut insåg Kissinger att strategin var ohållbar. USA beslöt 1973 att Sydvietnam skulle sköta kriget på egen hand – med amerikanskt militärstöd. På den grundvalen förhandlade USA fram ett vapenstillestånd med Nordvietnam. För detta fick Kissinger tillsammans med Nordvietnams chefsförhandlare (som tackade nej) 1973 års fredspris. Det mest felaktiga fredspris som någonsin utdelats! Läs artikel

Först publicerad i Västerbottens-Kuriren

Läs även presentation tidigare på den här sajten av böcker om Kissinger.

Naive Norge snakker om vennskapsbånd. Dette er utenriks- og sikkerhetspolitikk basert på US nasjonale interesser. Et tydelig signal; Her dominerer vi, slik ser vår makt ut og vi bruker den hvis du prøver deg.

Naivt fordi vi har bygget ned eget forsvar til et marginalt nivå og forsømmer beredskapen til og med når krig truer. Naivt fordi vi tror vi er USAs bestevenn. Det er nok mange foran oss på den listen og uansett så styres USAs politikk av interesser, ikke vennskap.

Anm: Robert Mood er en norsk tidligere hæroffiser med generalløytnants grad og i 2017-2020 president i Norges Røde Kors. Mood hadde en lang karriere i Forsvaret fram til han gikk av med pensjon i 2016, da som sjef for den norske militærmisjonen ved NATO i Brüssel. ( Store norske leksikon)

Lite er kjent om detaljene i flere tusen sider tykke dokumenter som beskriver Natos regionale forsvarsplaner. Stats- og regjeringssjefene i Nato skal fatte endelige vedtak på toppmøtet i Vilnius i juli.

Internt omtales forsvarsplanene som Natos største omstilling siden den kalde krigen, en gjennomgripende militær modernisering av Natos planer for å forsvare sine 31, snart 32, medlemsland. Samtidig har det vært en grundig gjennomgang av Natos militære kommandostruktur.

Ansvaret deles mellom tre kommandoer: Norfolk i USA med ansvaret for Atlanteren, Brunssum i Nederland for Østersjø-regionen og landene i sentral-Europa, og Napoli i Italia for medlemslandene sør for Alpene og ved Svartehavet.

I den nye strukturen er ansvaret for Finland lagt til Brunssum-hovedkvarteret. Dette gjelder trolig også for Sverige, så snart medlemskapet er godkjent av Tyrkia og Ungarn.

Norge og Island skal ledes fra hovedkvarteret i Norfolk.

Dette er på tvers av rådet som de nordiske forsvarssjefene har gitt tidligere, med støtte fra sine regjeringer: At alle de nordiske landene skulle samles under en felles kommando.

Statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) bekrefter overfor VG at ønsket om en felles kommando for Norden fortsatt står ved lag. Han sier at dette er en midlertidig struktur som kan bli endret:

– Hovedkvarteret i Norfolk er fortsatt under oppbygging. Det er derfor viktig å ikke presentere dette som en motsetning om det er den ene eller den andre kommandoen som gjelder, for begge er jo en del av Nato, sier Støre. Läs artikel

I Debatten torsdag var statsråd Bjørn Arild Gram og orlogskaptein Tor Ivar Strømmen uenige i om det er atomvåpen ombord på det amerikanske krigsskipet.[…]

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram lover at det ikke er atomvåpen ombord. Blir korrigert av orlogkapteinen Tor Ivar Strømmen -Ja, det er det!

– Ikke usannsynlig

Orlogskaptein ved Sjøkrigsskolen Tor Ivar Strømmen kan skipet inn og ut og utelukker ikke atomvåpen.

– Amerikanske fartøy, særlig hangarskip og ubåter, har vanligvis slike våpen ombord. Men det vil USA aldri bekrefte eller avkrefte. Så vi vet egentlig ikke om de har atomvåpen med nå – men usannsynlig er det ikke. Läs artikel

USS Gerald R. Ford, verdens største hangarskip, skal framover med sin flåtegruppe samtrene med norske styrker i arktiske farvann. – Jeg ser fram til våre felles operasjoner på Natos nordflanke, sier sjefen for USAs sjette flåte.

USAs nye – og verdens største – hangarskip USS Gerald R. Ford la onsdag sitt første besøk ved en utenlandsk havn til Oslo.

USS Gerald R. Ford er atomdrevet, 333 meter langt, 76 meter høyt – og 78 meter bredt. Om bord er et mannskap på 4500 personer, og rom for rundt 90 fly og helikoptre. Skipet er også på sitt første operative tokt – ledsaget av tre destroyere, samt en missilkrysser og trolig også ubåter. Samlet har gruppen enn 6000 sjømenn- og kvinner.

Under hangarskipsgruppens opphold i Norge er det planlagt trening med norske styrker utenfor norskekysten, ifølge Forsvarets operative hovedkvarter. […]

Den amerikanske marinen og fartøysjef på USS Gerald R. Ford, kaptein Rick Burgess, meddeler til TV 2 at hangarskipgruppen vil seile i Nordsjøen og i arktiske farvann.

Gruppen vil neppe dra nord for Tromsø, sier forsker ved Sjøkrigsskolen, orlogskaptein Tor Ivar Strømmen, til NRK. Han viser til potensialet for eskalering vis-à-vis Russland. Läs artikel

The exercise Air Defender 23 is the largest deployment exercise of air forces in NATO’s history and demonstrates transatlantic solidarity. From June 12-23, up to 10.000 exercise participants from 25 nations with 220 aircraft will train air operations in European airspace under the command of the German Air Force.

The 25 participating nations train their joint airborne response capability to crises. Germany is performing its role as a collective defense hub within Europe during this exercise.

Up to 10,000 servicemen and women are participating in the exercise. Among the 220 aircraft involved, there will be 23 different aircraft types. 100 of these aircraft alone come from 35 states in the U.S. and are being deployed to Europe. They are part of the U.S. Air National Guard. 

Which nations are participating?

Belgium, Bulgaria, Croatia, Czech Republic, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Hungary, Italy, Japan, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Norway, Poland, Romania, Slovakia, Spain, Sweden, Turkey, United Kingdom, United States, Greece. Läs artikel

Northern Forest 2023 är en övning som omfattar drygt 6 500 deltagare från fem nationer varav omkring 750 är svenska soldater och officerare. Övningen är den finska arméns slutövning och genomförs 20 maj – 2 juni i området på och runt Rovajärvi övnings- och skjutfält. […]

Från Sverige deltar personal ur Norrbottens regemente, Göta trängregemente, Södra skånska regementet, Skaraborgs regemente, Ledningsregementet, Göta trängregemente, Bodens artilleriregemente, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Försvarsmaktens logistik och Markstridsskolan.

I övningen deltar förutom finska och svenska förband även förband från Norge, Storbritannien och USA. Läs pressmeddelande

Regeringen beviljar Fortifikationsverket att påbörja arbetet med nya garnisoner för Dalregementet i Falun, Västernorrlands regemente i Sollefteå och Östersund och Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn. Investeringarna är en del i regeringens arbete för att öka den svenska försvarsförmågan.

– Det militära försvaret behöver stärkas för att vi bättre ska kunna försvara vårt land. Nu tar vi viktiga steg framåt genom att Fortifikationsverket kan påbörja projektering för garnisoner i fyra regementen, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Riksdagen fastställde i december 2020 att de fyra regementena skulle återupprättas. Regementena är inrättade men garnisonerna har ännu inte börjat byggas. I Försvarsberedningens senaste rapport konstateras det att byggandet av garnisoner för regementena behöver påskyndas.

– Välfungerande och ändamålsenliga garnisoner för våra värnpliktiga, anställda och frivilliga är en förutsättning för den tillväxt som sker, säger försvarsminister Pål Jonson. Läs artikel