Månad: maj 2023

Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att inte ha en ”plan B” om Sverige inte kommer med i Nato i samband med Vilniusmötet i juli. Partiet efterlyser bredare nordiskt samarbete för att trygga svensk säkerhet om inträdet dröjer.

– Ska det här vara ett gemensamt projekt för Sverige måste regeringen sätta sig ner med oss och prata klartext om vad man håller på med, säger Peter Hultqvist (S). […]

Enligt Hultqvist handlar det om att man måste få till ett fördjupat försvarssamarbete, planering och övningsverksamhet mellan de nordiska länderna, samt ett fortsatt utbyte av information när det gäller den marina miljön och luften. Läs artikel

Historians, used to slow-burning research projects, have so far been absent from this developing historiography of the war. This is beginning to change, and it is only appropriate that the lead is taken by one of the most accomplished English-language historians of Ukraine, Harvard University’s Serhii Plokhy. […]

In Plokhy’s summary, “Ukraine was divided by history, culture, and the political orientations and instincts of its people as the Russian Federation never was.” Those who imagine a modern democratic nation in 19th-century terms – as a culturally, linguistically and politically united entity – stress all these factors as sources of instability.

Plokhy instead reminds us diversity is good for democracy:

Compromise emerged as the only viable way for the elites to sort out their differences and accommodate one another’s interests […] The country’s regional and cultural diversity, inherited from its long history of rule by foreign empires and states, contributed enormously to the political pluralism of Ukrainian society. […]

Ukraine did not become vulnerable because NATO embraced it and thereby threatened Russia – which, like a toddler deprived of a favourite toy, was obliged to lash out. Rather, it was the opposite. […]

First, Ukraine, which had inherited a good part of the Soviet Union’s nuclear arsenal, was pushed by the United States (doing Russia’s bidding) to return its stockpile to Russia.

In exchange, it received economic aid and the beautiful words of the Budapest Memorandum of 1994: Russia, the United Kingdom and the US would respect Ukraine’s territorial integrity, independence and sovereignty – and refrain from using military force or economic coercion against the country. These promises, of course, turned out to be worthless. Läs artikel

Läs också tidigare presentation av boken på den här sajten.

I drygt två veckor har EU-länderna stött och blött EU-kommissionens förslag till ytterligare sanktioner kring det ryska kriget i Ukraina. Främst handlar det om tuffare tag mot företag och länder som hjälper Ryssland att kringgå tidigare sanktionspaket kring export och import av allehanda varor.

Framför allt Ungern säger dock bastant nej tills vidare, både till sanktionerna och till ytterligare ekonomiskt stöd till att köpa vapen för Ukrainas räkning. Orsaken? Ilska över att ungerska banken OTP placerats på Ukrainas svarta lista över internationella företag som de anser hjälpa Ryssland.

– OTP har inte brutit mot några internationella lagar. Att placera den på en lista över internationella krigssponsorer är oacceptabelt och skandalöst, sade utrikesminister Peter Szijjarto den 15 maj.

Enligt nyhetssajten Politico Europe har även Grekland anslutit sig till klagomålen och vill få bort grekiska företag från listan.

Svenske kollegan Tobias Billström (M) är ändå optimistisk.

– Att diskussionen tar lite tid i EU är inget märkligt. Det har det gjort med flera av de tidigare sanktionspaketen också. Mitt intryck efter att ha lagt örat mot marken – kanske inte så mycket vid rådsbordet som vid andra sammanhang – är att det pågår förhandlingar och i sinom tid kommer den här frågan att lösa sig, säger Billström efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel. Läs artikel

[…] Vid hot på Nordkalotten blir Sveriges roll att vara ”staging area”, på svenska ett uppmarschområde.

– I uppmarschområdet kommer man att förflytta Natoförband, organisera svenska förband och föra fram logistik till fronten, förklarar en Natokälla för DN.

Denna Natokälla liksom andra med kunskap om Natos strategi som DN talat med säger att Sverige behöver ställa en fullt utrustad armébrigad till Natos förfogande. Brigaden ska omfatta 5 000 officerare och soldater med stridsvagnar, stridsfordon, artilleri och underhållsresurser. […]

Enligt riksdagens försvarsbeslut 2020 ska Sverige ha tre armébrigader med stridsvagnar, i Skövde, Boden och Revinge i Skåne. Att det blir brigaden i Boden som öronmärks för Nato är mest sannolikt. Men upprustningen av brigaderna går långsamt och är inte klar förrän någon gång efter år 2030. Det är alldeles för sent för Natos planering. Läs artikel

As G7 Heads meet this week in Hiroshima, over 250 figures from 50 countries in Europe, North America, Asia and the Pacific have endorsed a joint statement released by the Asia-Pacific Leadership Network (APLN) and the European Leadership Network (ELN). Former prime ministers, defence ministers, foreign ministers, senior military figures, diplomats and others warn that nuclear arms control must not be allowed to fall victim to geopolitical competition and issue a call for action.

The following statement calls on Russia and the United States to pursue a successor framework to the nuclear arms reduction treaty, New START, before its expiration in 2026, and for all states to reaffirm commitments not to test nuclear weapons and make concerted efforts toward the entry-into-force of the Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty (CTBT). […]

The world badly needs more nuclear arms control, not less.

As security policy leaders from 50 countries in Europe, North America, Asia and the Pacific, we call on the leaders of Russia, the United States, China, France, and the United Kingdom to ensure that nuclear arms control will not be made yet another victim of geopolitical competition.

These five leaders, in January last year, declared the reduction of strategic risks and the avoidance of war between nuclear-weapon states to be their foremost responsibilities and that a nuclear war can never be won and must never be fought. In November 2022, G20 leaders (including the United States, Russia, China, France, the United Kingdom, and India) collectively agreed that the use or threat of use of nuclear weapons is inadmissible.

Yet United States-Russia strategic stability talks are in limbo and the New START treaty, which has played an indispensable role in ensuring reciprocal security, is now in question. As the only existing nuclear arms control agreement between the United States and Russia, the world’s two largest nuclear-armed countries, the treaty’s collapse or expiration without a replacement would threaten a destabilising arms race. Läs uttalandet

Undertecknare från Sverige:

• Dr Hans Blix, former Minister of Foreign Affairs and former Director General of the International Atomic Energy Agency (IAEA) (ELN)

• Ingvar Carlsson, former Prime Minister (ELN)

• Rolf Ekéus, former Chairman of UN  Special Commission on Iraq, Chairman of SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute (ELN)

• Sven Hirdman, former Ambassador to Russia, former Deputy Minister of Defence

• Henrik Salander, former Ambassador for Disarmament, member Swedish Academy of War Sciences (ELN)

• Annika Soder, former state secretary for foreign affairs, Sweden, and chair of the European Institute of Peace

Sverige har inget att skämmas över när det handlar om att donera vapen, stridsfordon och försvarsmateriel till Ukraina.

– Mitt intryck är att vi per capita ligger väldigt väl till och att vi har tagit ett stort ansvar, har överstelöjtnant Joakim Paasikivi nyligen sagt till Expressen.

I en intervju med SvD får ÖB Micael Bydén frågan om Sverige har mer att skicka.

– Det är en fråga om huruvida man är beredd att ta risk på vissa områden. Vi fick en rätt omfattande uppgift där vi i november lämnade in ett underlag om vad vi kunde lämna ifrån oss och en beskrivning av vad det skulle innebära. Allt som fanns i det underlaget har vi nu faktiskt lämnat ifrån oss, säger Bydén till tidningen.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har tidigare slagit fast att leveranserna till Ukraina påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga och tillväxt.

ÖB uppger att det löpande görs bedömningar om vad som kan avvaras.

– Men vi kan inte gå hur långt som helst. Mitt ansvar är att kunna ta hand om säkerheten och försvaret av det här landet – att stå emot ett väpnat angrepp. Då måste vi nationellt ha tillräckligt mycket resurser. Då blir det en avvägning i risk, säger Bydén, som hänvisar till riksdag och regering för beslut om det går över det risktagande han är beredd att ta, till SvD.

Samtidigt har Försvarsmakten en historisk satsning framför sig: Att fördubbla krigsorganisationen till över 120 000 personer fram till 2035. Läs artikel

– Radaranlegget på Gyrihaugen blir det første anlegget i Norges nye radarkjede, sier Ylva Sneve, prosjektleder i Forsvarsbygg.

Det er Stortinget som har vedtatt at dagens radaranlegg skal erstattes av ny teknologi for å møte fremtidens utfordringer. Anlegget er planlagt ferdigstilt høsten 2025.

– Forsvarsbygg skal bygge totalt åtte nye radaranlegg over hele landet. De nye radaranleggene vil bidra til å styrke Norges forsvarsevne, og være Natos øyne i nord, forklarer Sneve. Läs artikel

Danmark vil sætte en stor radar op på Færøerne og have droner, der skal overvåge luftrum over Grønland.

Det er velkendt, at der er store huller i den danske overvågning af Arktis, hvor flere store lande har strategiske interesser.

Danmark får dog ros af USA for den øgede overvågning, som blev aftalt tidligere på året om blandt andet en stor radar, der skal opstilles på Færøerne, og droner, som skal overvåge luftrummet over Grønland. Den amerikanske udenrigsminister, Antony Blinken, er glad for initiativet.

– Danmark tager et skridt frem med investeringen på omkring 1,5 milliarder kroner, siger han på et pressemøde mandag i København under et besøg. […]

Den øgede overvågning skal opdage russiske fly, der flyver over Færøerne og Grønland og finde russiske ubåde i de arktiske farvande.

Rigsfællesskabets råderet over dele af Arktis gør Danmark til en endnu vigtigere allieret. Det bliver i dele af diplomatiet betegnet som Grønlands-kortet. […]

Blinken sætter pris på den danske indsats og kommer ikke ind på, om han gerne så en øget indsats, hvilket flere forskere har spekuleret i.

– Vi sætter meget pris på den rolle, som Danmark spiller ved at hjælpe med at gøre det. Og det er en af de ting, som vi ser på sammen frem mod Nato-mødet om en måned, siger Antony Blinken. Läs artikel

Denne uka trener den russiske Nordflåtens destroyer Admiral Usjakov på skarpskyting i Barentshavet – og antiubåtskipet Onega øver på ubåtjakt i Kvitsjøen. Med dette har flåten gjennomført 11 mindre øvinger så langt i mai.

I starten av mai meldte Forsvaret at det framover forventer både stor alliert og russisk maritim aktivitet i norske nærområder – da blant annet i lys av hektisk alliert øvingsvirksomhet, som marineøvingen Formidable Shield. Øvingsaktiviteten til den russiske Nordflåtens marinefartøy kan også sies å være hektisk. Så langt denne måneden har det russiske forsvarsministeriet meldt om 11 mindre øvinger i havområdene i nord […]

I april gjennomførte Nordflåten også flere øvelser med marinestyrker og flystyrker. På tampen av samme måned ble også en gruppe russiske strategiske bombefly, jagerfly og tankfly identifisert i internasjonalt luftrom utenfor Finnmarkskysten. Läs artikel