Tal av försvarsminister Pål Jonson vid Baltic Defence College Annual Conference on Russia 2023, regeringen.se

[…] Russia’s war on Ukraine is not just an attack on Ukraine. It is an attack on European security. Ukraine’s freedom is at stake, but so is our own. The Ukrainian people are fighting not only for their survival, but also for Europe’s security, freedoms and values. That’s why we must continue to support Ukraine until Russia suffers a strategic defeat. Let me be clear: there is no alternative. Russia may be fighting its own demons in Ukraine, but as far as the Kremlin is concerned this is an existential fight against the West. The Russian leadership reacted so strongly to Ukraine’s EU aspirations precisely because it set an unwelcome example for the Russian people. Therefore, anything short of a strategic defeat in Ukraine would only embolden Russia to continue to pursue its agenda at the expense of others. […]

After almost 30 years of close partnership with NATO, Sweden’s military cooperation with the Alliance is extensive. With its advanced weapons systems and national defence capabilities Sweden will contribute substantially to NATO’s collective defence. Sweden brings strategic depth to the Alliance and will connect the eastern NATO countries to the Atlantic. In terms of geography, we add the longest coastline in the Baltic Sea – the strategically located island of Gotland – and important ports in the North Sea. Sweden’s naval resources and formidable air force are complemented by a deep understanding of the entire Baltic Sea region. And we view the Baltic Sea Region, together with the High North and the North Atlantic, as one single strategic area. Läs talet

Storbritannien och Nederländerna utlovar internationell stödkoalition för stridsflyg till Ukraina, yle.fi

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och Nederländernas premiärminister Mark Rutte lovade på tisdagen att skapa en ”internationell koalition” som ska ge Ukraina ett gemensamt stöd för stridsflyg.

En talesman för Sunak säger att de båda premiärministrarna har kommit överens om att de ska arbeta för att bygga en internationell koalition för att förse Ukraina med stridsflygskapacitet. Det handlar om allt från träning till anskaffning av F16-plan. Läs artikel

Specialförband från flera Natoländer rör sig med helikoptrar längs sydkusten, svenska.yle.fi

Över tusen soldater från olika Natoländer övar i södra Finland och över Lappland mullrar en av Europas största flygkrigsövningar. Flera stora militärövningar äger rum i Finland de närmaste veckorna.

Finlands första år som Natomedlem verkar bli minst lika övningsspäckat som fjolåret. En av årets mer uppseendeväckande övningar är specialförbandsövningen Southern Griffin, som pågår till och med den 21 maj i södra Finland. Övningen leds av Uttis jägarregemente.

– Syftet är att planera och öva genomförandet av specialoperationer till havs, till lands och i luften, säger regementets stabschef, överstelöjtnant Petteri Lampinen.

Det aktuella övningsområdet sträcker sig från Helsingfors till Åbo och delar av Skärgårdshavet. I övningen deltar 1 150 soldater från Finland och andra länder. Exakt vilka länder och förband det handlar om vill Lampinen inte uppge, men till de viktigaste deltagarna hör USA och Frankrike. Läs artikel

Om viktigheten av å forstå sine venner så vel som sine fiender, stratagem.no

Øystein Steiro Sr., sikkerhetspolitisk rådgiver

Norge er et lite og geopolitisk utsatt land. Det ligger som en buffer mellom stormaktene. I vest verdens ledende stormakt USA, som vi er venner og alliert med, men som er langt unna og har egne interesser som stormakt å ivareta. I øst Russland, verdens største land, som vi deler grense med og som vi nå deltar i en krig mot.

Norges nærhet til Russlands strategiske andreslagsflåte på Kola-halvøya, vår geopolitiske betydning og beliggenhet i forhold til kontrollen over Nord-Atlanteren og porten til Polhavet og vår nyervervede rolle både som vertskapsland for amerikanske baser og som Europas viktigste leverandør av gass, gjør Norge og norsk territorium utsatt.

Nesten enhver krise eller krig mellom stormaktene av noe omfang vil gjøre oss til objekt for stormaktenes interesser. Det er vi nå under krigen i Ukraina. Det er ikke urimelig å påstå at Norges sikkerhet er sterkere truet enn noen gang under den kalde krigen, og kanskje mer enn noe annet NATO-land.

USA er verdens ledende stormakt. Det har USA vært siden forrige årtusenskifte. USA har omkring 600 større og mindre baser rundt omkring i verden. I tillegg har USA 11 hangarskipsgrupper som kontinuerlig pløyer de 7 hav. Det gjør de ikke for moro skyld. Det gjør de for å ivareta amerikanske sikkerhetsinteresser og for å utøve maktprojeksjon og innflytelse rundt omkring i verden. […]

Sett fra Washington er de her primært for å forsvare USA, for få fordelen av en fremskutt forsvarsperimeter og dybde i eget forsvar og for å kunne utøve maktprojeksjon i vår region. De er her sekundært for å forsvare Europa og Norge. Sånn sett har vi både sammenfallende og konflikterende interesser i forhold til vår hovedallierte USA.

At vi har sammenfallende interesser er en bra ting. Deres nærvær øker vår evne til avskrekking, men det bidrar samtidig til økt spenning og fare for å bli utsatt for et forkjøpsangrep. USAs forhold til andre land er, som andre stormakters, først og fremst drevet av hva som tjener egne interesser. […]

Norge er et lite land, og som et lite land er våre forsvars- og sikkerhetsinteresser av ren defensiv karakter mens amerikanske forsvars- og sikkerhetsinteresser inneholder et åpenbart offensivt element. Det synes dårlig forstått av norske forsvarspolitikere og norske forsvarsplanleggere.

Russland er en stormaktsnabo med stormaktsinteresser. Vi har aldri vært i krig med Russland før nå gjennom krigen i Ukraina. Men Russland søker, på samme måte som USA, å ivareta egen sikkerhet både når det gjelder den regionale balansen i konvensjonelle våpen så vel som når det gjelder strategiske kjernevåpen, den såkalte terrorbalansen. […]

Den største trusselen mot vår egen sikkerhet er oss selv. Det var ikke russerne som la ned den norske hæren. Det var ikke de som senket Helge Ingstad. Det er ikke deres skyld at vi ikke har missilforsvar og et adekvat luftvern og at Sivilforsvaret er i en elendig forfatning. Hadde du spurt dem, ville de beklaget dette.

De vil gjerne ha en stor norsk hær, helst i Troms. Da ville det bli mindre plass for en amerikansk eller britisk. De ser gjerne en norsk marine med evne til sjønektelse i norske farvann og like gjerne at vi gjør bruk av en slik evne når det er nødvendig. De vil ikke ha amerikanske, franske eller amerikanske undervannsbåter med kjernefysiske våpen i norske fjorder, men er avhengig av at vi har kontroll med egne farvann selv.

Det skremmer ingen i Moskva om vi begrunner vårt forsvar med en russisk trussel. Vi virker bare uhøflige. De foretrekker at Norge er NATO i nord heller enn at amerikanerne er det.

Og de er relativt avslappet til finsk og svensk medlemskap i NATO. De vil heller at Norden skal ivareta sin egen suverenitet og kunne forsvare seg selv enn å få amerikanerne inn på egen dørterskel. Läs artikel

France to train Ukrainian fighter pilots, politico.eu

France “will train and equip” several Ukrainian battalions and provide them with “tens of armored vehicles and light tanks,” Emmanuel Macron and Volodymyr Zelenskyy announced late Sunday.

The news came after Ukraine’s president traveled to Paris and had a three-hour dinner with his French counterpart (including one hour alone, without advisers) as part of a tour of European capitals designed to shore up support among Kyiv’s allies.

“In the coming weeks, France will train and equip several battalions with tens of armored vehicles and light tanks, including AMX-10RCs,” according to a joint statement issued by both France and Ukraine after the dinner. France is also “focusing its effort in supporting Ukraine’s air defense capacities.” Macron and Zelenskyy also called for new sanctions against Russia. Läs artikel

How past reforms are affecting the Russian Armed Forces in Ukraine, foi.se

In a new report, FOI researcher Jonas Kjellén examines Russian military manning and organisational reforms since the fall of the Soviet Union, and how they help explain the difficulties the country has faced during the first year of the ”special military operation” in Ukraine.

[…] Series of reforms

Since the fall of the Soviet Union in 1991, the Russian army has undergone a series of reorganisations and structural reforms. Over the intervening decades, it has evolved from the massive army designed to fight a prolonged, large-scale conflict into a smaller, better-educated and equipped force, more focused on attracting and training contract soldiers than mobilising loads of conscripts and reserves.

“The result of these reforms has been that the capability to raise and support a large army for conventional warfare in Europe has been gradually dismantled in favour of a small high-readiness, professional force,” Kjellén explains.

The report focuses on reforms implemented in 2009-2012 under then-Minister of Defence Anatoly Serdyukov, and Chief of the General Staff Nikolai Makarov. These reforms targeted three specific areas starting with structural changes, followed by social reforms, and ending in a comprehensive rearmament that modernised the entire military inventory and laid the foundation for how the military operates today.

Focus on contract soldiers

While mandatory conscription has historically been the principal way for Russia to recruit soldiers, the army has since the post-Soviet period moved towards reducing mandatory military training and instead focused on recruiting contract soldiers.

This new structure may have been suitable in a post-Cold War world, and even proven successful in other recent Russian military operations such as the 2014 annexation of Crimea, its direct involvement in Syria civil war in 2015 and social unrest that rocked Kazakhstan in 2022.

However, the past year has shown starkly how the military’s current organisational structure fails to meet the needs and challenges of a large-scale ground invasion like the one the war against Ukraine has become, Kjellén says.

“In Ukraine the Russian armed forces was handed a task that it was neither cut out or properly prepared for,” he says. Läs rapporten

Satellite image shows 16 strategic bombers deployed to Kola Peninsula, thebarentsobserver.com

Located only 200 km from NATO-members Finland and Norway, Olenya Air Base is closely watched by military analysts. The 3,500 m runway normally serves a small fleet of elderly Tu-22M supersonic bombers and a few An-12 military transport planes.

Last autumn, however, the role of the air base as a forward deployment field for long-range aviation was activated.

The first four Tu-160 strategic bombers came in August and by October there were more than ten Tu-95 and Tu-160 aircraft deployed, as previously reported by the Barents Observer. Sending such heavy bombers north “is certainly signaling,” said Professor Katarzyna Zysk with the Norwegian Institute for Defense Studies.

The strategic bombers now deployed inside the Arctic Circle were previously based at Engels near the city of Saratov. Located only 600 km from the border with Ukraine, the air base proved vulnerable when two of the TU-95 planes were damaged after what was believed to be a drone attack last December. […]

This week’s new satellite photo from Olenya clearly indicates that Russia’s strategic aviation forces flew north for more than a short-term evacuation away from the Ukrainian neighborhood. Läs artikel

Från Resolution. Nätverket Nej till svensk Natoanslutning, möte i Stockholm 13 maj 2023

[…] Sverige har en lång historia av fred och solidaritetsarbete. Grunden för detta har varit den  svenska alliansfriheten och neutraliteten. Den 17 maj 2022 lämnade dåvarande utrikesminister  Ann Linde (S) ett ansökarbrev till Nato för regeringens räkning trots det egna partiets  kongressbeslut hösten 2021 om fortsatt alliansfrihet. Svenska medborgare fick aldrig  möjligheten att göra sin röst hörd i allmänna val eller folkomröstning i denna fråga.

Sverige kan komma att bli Natomedlem men motståndet mot att delta i krigsalliansen upphör  inte i landet med ett eventuellt medlemskap. Som Natomedlem blir Sverige både en måltavla  och ett uppmarschområde när motsättningen mellan stormakterna skärps.2 Sveriges föreslagna  deltagande i t ex bevakningen av Arktis för USAs räkning är spänningshöjande, inte  fredsbringande.3 Sveriges försvar bör grundas i allmän militär och civil värnplikt och inriktas  på vårt territorium, inte på krig utomlands under Natos befäl och i främmande makts intresse  som i Afghanistan och Libyen…

 

  • Ja till svensk alliansfrihet – Dra tillbaka ansökan om svenskt Nato-medlemskap
    • Inga kärnvapen eller Natobaser på svensk mark – Gör inte Sverige till en måltavla • Inga svenska soldater till Natos krig
  • Skriv under FN:s förbud mot kärnvapen – Nej till kärnvapen
  • Vi kräver global nedrustning – Ja till fred


1 Övningsledaren om Aurora 23: ”Bästa träningsmatchen för att kliva in som en trovärdig aktör i Nato” – Officerstidningen

2 NATO – Topic: Strategic Concepts 2022

3 Kristersson om närheten till kärnvapenbaserna i Murmansk – BEVARA ALLIANSFRIHETEN 4 Sverige öppnar sig utan förbehåll för Natos strategi, ledarstruktur, militära planering och rollfördelning – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

5 Sverige och USA har påbörjat förhandlingar om avtal om fördjupat försvarssamarbete – Regeringen.se 6 IN10553.pdf (fas.org)

 

Lavrov: – Arktisk råds framtid avhenger av om vi kan fortsette en sivilisert dialog, highnorthnews.com

Torsdag overførte Russland formannskapet i Arktisk råd til Norge. En vei framover for rådet forutsetter felles innsats for dialog med sikte på å bevare Arktis som en fredelig og stabil region med konstruktivt samarbeid, sier den russiske utenriksministeren.

I går, torsdag, avrundet Russland sin toårige formannskapsperiode i Arktis råd og overleverte stafettpinnen til Norge. Dette foregikk på et møte i Salekhard, Vest-Sibir, med digital deltakelse fra de vestlige arktiske landene.

I en videotale til deltakerne på møtet kom Russlands utenriksminister Sergej Lavrov med følgende melding:

– Videre effektivt arbeid og framtida til Arktisk råd som helhet, vil avhenge av om vi i fellesskap kan finne muligheter for å fortsette en sivilisert dialog for å bevare Arktis som et territorium med fred, stabilitet og konstruktivt samarbeid, uttaler Lavrov, rapporterer det russiske nyhetsbyrået TASS.

Utenriksministeren «minnet om at rådets arbeid har blitt forstyrret av Vestens posisjon, som frøs dets aktiviteter under det søkte påskuddet av situasjonen i Ukraina.» Russland ble suspendert fra rådets samarbeidsaktiviteter like etter invasjonen av Ukraina.

– Vi anser dette steget fra våre vestlige kolleger som politisert og kontraproduktivt. Det eroderer kollektive tilnærminger til ansvarlig forvaltning av Arktis, framholder han. Läs artikel

Enligt Natos befälhavare kommer Finland fortfarande att ha ”viss anpassning” till Nato, en sak är rörlighet, hs.fi

Google-översatt

Philippe Lavigne, befälhavare för ACT, staben som fokuserar på Natos framtid, hoppas att finländarna kommer att tillföra Nato ett nytt sätt att tänka. Finlands anpassning till Nato kommer fortfarande att komma i fråga om rörlighet, bedömde han i en intervju med HS i Norfolk, USA. […]

Samtidigt visade kartorna enligt Lavignes uppfattning hur tillgången till den arktiska regionen och sjövägarna därigenom kommer att bli allt viktigare för Ryssland i framtiden. Det beror på att Östersjön i framtiden till stor del kommer att omges av Nato-länder.

”Det betyder att de förlitar sig mer och mer på Arktis”, säger han och syftar också på smältningen av havsisen. […]

Nato har redan ställt upp preliminära mål för Finlands prestationsförmåga, vars detaljer är hemligstämplade. I vilket fall som helst reformerar Nato sin styrkestruktur så att en klart större andel trupper är redo för snabba insatser än tidigare.

Försvarsmaktens kommendör Kivinen har tidigare sagt att Finland också måste vara berett att delta i att trupperna snabbt sätts in. Enligt honom har detta störst inverkan på arméns utveckling.

Det kan sannolikt anses klart att deltagandet i snabbinsatsstyrkan är mer utmanande för Finland än för vissa andra Natoländer, eftersom Finland är beroende av en värnpliktsarmé och reservister, inte en yrkesarmé. Läs artikel

 

 

Uppgifter: Därför stoppar Erdogan Sveriges Natoansökan – egentligen, aftonbladet.se

Erdogan-dockan, koranbränningar och kravet på att Sverige ska lämna ut 130 individer är vedträn i ett större spel. De är inte Turkiets främsta anledning att förhala Sveriges Natoansökan, enligt Aftonbladets källor. Orsaken handlar snarare om Nato i stort och försvarsalliansens syn på kampen mot terrorism.

Att Turkiet ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan har lite att göra med just Sverige – och desto mer att göra med att den turkiska regimen inte alls är nöjd med Natos övergripande syn på terrorhotet.

Det säger flera av varandra oberoende källor med insyn i Natoarbetet, till Aftonbladet. Hotet från terrorgrupper är för Turkiet nästan lika stort som hotet från Ryssland är för exempelvis de baltiska länderna.

I Natos strategiska koncept 2022 – som beskriver Natos värderingar, uppgifter och mål – framgår att Ryssland är Natos största och mest direkta säkerhetshot. Terrorgrupper omnämns också som hot och har stått med i det strategiska konceptet i många år. Det har sitt ursprung i och med terrorattackerna i USA  11 september 2001, det globala kriget mot terrorism och kriget i Afghanistan.

Turkiet har sedan 1980-talet utkämpat en långdragen och blodig konflikt mot terrorstämplade PKK och andra grupperingar i regionen. I Turkiets huvudstad Ankara ligger också Natos expertiscentrum för arbete mot terrorism och Turkiet är, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), avgörande för Natos underrättelseinhämtning. […]

– Om frågan om terrorgrupper som säkerhetshot plockas upp i större omfattning inom Nato skulle det bli ett bevis för Turkiet att deras prioriteringsområden reflekteras även i alliansens strategiska arbete. Detta är viktigt både för Turkiets status inom alliansen, men även inrikespolitiskt eftersom det visar för befolkningen att satsningarna på Nato och kontraterrorism ger effekt, säger Marianna Serveta, analytiker specialiserad på Turkiet, Mellanösternprojektet, FOI. Läs artikel

 

Tillitsvalgt: En fallitterklæring at Norge henter folk fra USA for å holde F-35 i lufta, tu.no

Det er mangel på mekanikere i Luftforsvaret etter at Bodø flystasjon ble lagt ned og kampflyene F-35 ble plassert på Ørland og Evenes.

I dag løser Luftforsvaret problemet med å leie inn teknisk personell blant annet fra F35-produsenten Lockheed Martin, noe som ifølge forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) også er planen også ut året. Gram sier til NRK at vi ikke kan sette oss i en situasjon der flyene blir stående på bakken på grunn av manglende teknisk personell.

Norge har bestilt 52 F-35-fly, til en prislapp på over 90 milliarder kroner, som trenger omfattende vedlikehold.

– Det er en fallitterklæring at vi må leie inn personell fra Lockheed Martin for å holde F35 i lufta. Vi kjøper kampfly for 100 milliarder kroner, men vi har ikke personell selv til å drifte dem. Det koster enorme summer å leie inn personell, sier tillitsvalgt Sigurd Myrvoll, som har jobbet i Forsvaret i Bodø i over 30 år.

Regjeringen foreslår å bevilge nær 60 millioner kroner for å sikre nok teknikere til F-35. 15 millioner skal gå til den nyopprettede flyfaglinjen på Fosen videregående skole. Läs artikel