Amerikanska bombplan i historisk Sverigeövning, ystadsallehanda.se

Strax efter klockan 16.31 bröts tystnaden på Norrbottens flygflottilj i Luleå. Eskorterade av tre Jas 39 Gripen landade två amerikanska strategiska bombplan på svensk mark.

Planen av modell B-1B, del av USA:s så kallade Bomber Task Force, är i Sverige för att samöva med det svenska flygvapnet och den svenska armén.

– I dessa oroliga tider och i väntan på ett svenskt Natomedlemskap är det viktigt med starka partner och USA är, tillsammans med Finland, Sveriges viktigaste samarbetspartner, säger Tommy Petersson, brigadgeneral och ställföreträdande flygvapenchef, som tog emot planen.

– Vi tar nu nästa steg i att utveckla det samarbetet. Läs artikel

EU-möte på Frösön – järnvägen i Jämtland Härjedalen behöver rustas upp, svt.se

Östersund kommer att bli en viktig knutpunkt för den militära mobiliteten om Sverige går med i NATO.

– Den svenska försvarsberedningen har i går pekat ut stråket mellan Östersund och mot Trondheim som ett av de viktigaste stråken för svenskt försvar, säger Jonas Andersson (S), ordförande för regionala utvecklingsnämnden.

Under tisdagens EU-möte diskuterades bland annat vilka investeringar som behövs i infrastrukturen med representanter från NATO-länder, som Turkiet och USA. Det gällde bland annat järnvägssträckan mellan Östersund och Trondheim i Norge. Läs artikel

Försvarsberedningen och värnpliktiga utomlands

Utgivarna

I Försvarsberedningens rapport ”Allvarstid” som lämnades till regeringen under måndagen nämns värnplikten på ett ställe:

”Värnplikten kommer fortsatt utgöra grunden för Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Svenska förband med värnpliktiga blir en del i Natos kollektiva försvar i enlighet med artikel 3 och 5 i nordatlantiska fördraget.”

Innebär detta att värnpliktiga vid ett svenskt medlemskap i Nato skulle bli tvungna att delta i alliansens militära operationer utomlands? Beredningens ordförande Hans Wallmark besvarade en fråga om detta (DN 19/6):

”Ni är i beredningen eniga om att det ska gå att skicka svenska värnpliktiga att försvara andra Natoländer?

– Ja, därför att vårt försvar bygger till en väsentlig andel på värnpliktiga. Ska vi vara trovärdiga som Natomedlem i att också kunna bistå andra då måste vi ju kunna bistå med det vi har. Även Finland, Norge och Estland använder sig av värnpliktiga.”

Svaret är okunnigt. På finska försvarsministeriets hemsida anges följande:

”Finland kommer inte heller i framtiden att sända beväringar på riskfyllda utländska uppdrag och inte heller kommendera reservister till sådana. Till Natouppgifter utanför Finland sänds endast avlönad personal och frivilliga reservister.”

Detta har även varit den svenska Försvarsmaktens hållning. På den här sajten har vi redovisat de regleringar som gäller.

Frågan är emellertid föremål för en statlig utredning som förväntas lägga fram ett förslag i höst. Försvarsberedningens illavarslande inställning indikerar vad som är att vänta.

Amerikanska bombflyg baserar i Luleå, forsvarsmakten.se

Måndag 19 juni landade två amerikanska B-1B Lancer ur Bomber Task Force (BTF) på Luleå-Kallax flygplats för att basera på Norrbottens flygflottilj, F 21. För första gången har amerikanska bombflyg därmed landat i Sverige.

– Detta är en historisk händelse. I dessa oroliga tider och i väntan på ett Natomedlemskap är det viktigt med starka partners. Vi har återkommande samövat med Bomber Task Force där vi övat hela kedjan, från eskort och samband till skarp vapeninsats och nu tar vi nästa steg i vårt samarbete genom att basera B1-B Lancer på svensk mark, säger ställföreträdande flygvapenchef brigadgeneral Tommy Petersson. Läs pressmeddelande

Svensk militär ska kunna sättas in i sex Natoländer, dn.se

Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport är på 200 sidor och blir grunden för riksdagens försvarsbeslut nästa år, och som ska gälla åren 2025 till 2030.[…]

”En huvuduppgift för Sverige inom Nato bör vara att underlätta och effektivt delta i det kollektiva försvaret av Nordeuropa, inklusive försvaret av Finland, Danmark, Norge, Estland, Lettland och Litauen”. […]

Sverige ska kunna kan bli uppmarschområde för allierade flyg-, mark- och sjöstridskrafter som deltar i Natos kollektiva försvar.[…]

Ska svenska värnpliktiga försvara andra länder inom Nato, eller krävs anställd personal? Beredningen slår fast att värnplikten fortsatt är grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning: ”Svenska förband med värnpliktiga blir en del av Natos kollektiva försvar”. […]

Svenska flygstridskrafter och luftvärnsenheter på marken ska fungera gemensamt med Natos integrerade luft- och robotförsvar. I fredstid ska Sverige solidariskt kunna delta i alliansens stående fartygsförband, incidentberedskap med stridsflyg samt dess framskjutna närvaro med arméförband i östra Europa. Läs artikel

 

Nya arméchefen: Avgörandet står på marken, forsvarsmakten.se

[…] Framtidens krig skulle vara högteknologiskt och till stor del utspelas i cyberrymden. Istället är det ord som skyttegravsstrider, artilleridueller och stridsvagnshinder som gäller i Ukraina. Vilka lärdomar kan vi dra från kriget?

– Hybridkriget var det alla förutspådde och det pågår parallellt, Ukraina är oerhört skickliga på såväl cyberförsvar som kraftfull strategisk kommunikation. Men illusionen om precisionskriget är slaget i spillror. Krigets karaktär har bara delvis förändrats. Det som avgör är massa, uthållighet, eld och rörelse. Det finns inget nytt eller gammalt krig, bara fler domäner. Och avgörandet kommer alltid att stå på marken, för där bor människorna. Läs pressmeddelande

Republikens president Sauli Niinistös öppningsanförande vid Gullrandadiskussionerna den 18 juni 2023, presidentti.fi

[…] Det gångna året har varit historiskt. Som ett resultat av vårt beslutsamma arbete har vi lyckats stärka Finlands och finländarnas säkerhet och vår internationella roll i en alltmer osäker och instabil omvärld. Det är ingen liten bedrift. […]

Vår säkerhet har också stärkts genom ett fördjupat samarbete med våra viktigaste partner. Till dem hör framför allt de nordiska länderna och Förenta staterna. Under min ämbetsperiod har jag besökt Vita huset vid ett flertal tillfällen. Diskussionerna har alltid varit öppna och det har rått fullt samförstånd om säkerhetssamarbetet. Jag avser att fortsätta att med det.

Redan i ett tidigt skede förde jag diskussioner med president Biden, och vi fick ett budskap om ett starkt åtagande att garantera vår säkerhet under medlemskapsprocessen. Det var självklart att vårt samarbete skulle intensifieras.

En logisk fortsättning är inledandet av förhandlingar med Förenta staterna om ett avtal om fördjupat försvarssamarbete (Defence Cooperation Agreement, DCA). DCA-avtalet är en viktig del av vårt skyddsnät. Det kommer att ta tid att förhandla om det. Det får det gärna göra, för även här anser jag att det är av största vikt att riksdagen hålls delaktig och informerad i varje steg. Läs artikel

FN kritiserar Ryssland för att det inte tillåter hjälp efter dammkollaps i Kachovka, yle.fi

FN anklagar Ryssland för att förhindra biståndsoperationer i ockuperade ukrainska områden, som drabbades av översvämningar efter sprängningen av Kachovkadammen i början av månaden.

– Ryssland har fram tills nu avvisat vår begäran om att komma till områden som de tillfälligt kontrollerar militärt, säger FN:s biståndskoordinator Denise Brown.

Brown försäkrar att FN vill hjälpa alla drabbade, oavsett var de är, och uppmanar Ryssland att respektera sina åtaganden enligt internationell humanitär rätt.

– Man kan inte neka bistånd till dem som behöver det, säger Brown.

Dödstalet efter dammens kollaps har stigit till 52. Ryssland har bekräftat 35 dödsoffer i områden de kontrollerar medan Ukraina har rapporterat 17 döda och 31 försvunna. Över 17 000 människor har evakuerats undan vattenmassor som har översvämmat ett stort område på bägge sidor om floden Dnjepr i regionen Cherson i södra Ukraina. Läs artikel

Nato med tre nye regionale planer,forsvaretsforum.no

– Det er nytt at det blir laget regionale planer på denne måten. Det blir laget tre regionale planer: et for senter, et for sørøst og vi er selvfølgelig i nordvest, sammen med Island, Storbritannia og Nord-Atlanteren, sier Gram på første dag av møtet mellom forsvarsministrene i Nato i Brussel.

– Dette er helhetlige planer for hvordan dette området skal forsvares med det ressursbehovet man har, hvordan vi skal motta alliert forsterkning, for eksempel fra USA, så dette er veldig i tråd med det Norge har ønsket seg av utvikling i Nato: Sterkere fokus på det kollektive forsvaret, helhetlige tilnærminger til geografien og at det norske kapabilitetene som er i området blir inkludert. Vi har en situasjonsforståelse og tilstedeværelse i nord som blir en viktig del av vårt bidrag til den regionale planen. Läs artikel

Macron opens up the possibility of BRICS++, moderndiplomacy.eu

The upcoming BRICS summit in South Africa is becoming one of the key events in the global economy this year as reflected not only by the widening coverage in the mainstream media, but even more importantly the possibility of the participation of some of the Western leaders in the event. The declaration of the French President Emmanuel Macron regarding his willingness to participate in the BRICS summit is significant in several respects. Firstly, it highlights the rising importance of the BRICS summits and their success in cooperating with a widening circle of key economies in the Global South. Another aspect is that the BRICS greater openness as reflected in the BRICS+ format opens up the possibilities for broader platforms of dialogue that include not only developing, but also developed economies. In this regard, the expression of interest on the part of the French President could be taken as an opportunity to expand the inclusiveness of the BRICS outreach formats, with the possibility of launching a BRICS++ platform that would be designed to promote the development of North-South cooperation. Läs artikel

Kort om etableringen, forsvarsmakten.se

Bergslagens artilleriregemente A 9 återinvigdes den 4 december 2022. Invigningen hölls i Brogårdshallen i Kristinehamn och förrättades av Prins Carl Philip, hertig av Värmland, inför 700 ceremonideltagare, inbjudna gäster och allmänhet. Försvarsminister Pål Jonson, överbefälhavare Micael Bydén och A 9:s regementschef Lars O Jonsson höll tal. […]

Antalet anställda i Kristinehamn kommer successivt att öka under kommande tioårsperiod. Sommaren 2023 har A 9 drygt 25 medarbetare och i januari 2024 kommer antalet vara fördubblat. Den ungefärliga målbilden för 2029 är ca 250 anställda vid A 9. Det totala antalet Försvarsmaktsanställda i Kristinehamn beräknas vara ca 350 år 2029.

Artilleriutbildningen för värnpliktiga startade genom Noraskog kompani redan hösten 2021 i Skövde vid Skaraborgs regemente (A 9:s fadderförband). Hittills har två värnpliktskullar utbildats i Skövde, totalt drygt 120 värnpliktiga. Utbildningen flyttas till A 9:s temporära lösning i Villingsberg sommaren 2024. För att kunna bedriva värnpliktsutbildning i Villingsberg kommer både permanenta och tillfälliga byggnader byggas. Inledningsvis kommer ca 100 värnpliktiga utbildas per år i Villingsberg. De som mönstrar nu (födda 2005) har möjlighet att genomföra sin värnplikt i Villingsberg. Läs pressmeddelande

Här förbereds svenska chefer på krigets krav, aftonbladet.se

[…] Ska Sverige då klara kraven är de civila myndigheterna helt avgörande.

Men uppförsbacken är betydande.

– Om Försvarsmakten var nere på låga nivåer, så var civilt försvar mer eller mindre nedmonterat helt och hållet. Vi går nu fram något sånär parallellt, men det är inte samma förutsättningar. Det är svårare på den civila sidan i dag, säger Micael Bydén. Samtidigt är kraven högre. […]

Mest konkret måste Sveriges förmåga till värdlandsstöd förbättras. Nato-medlemskapet innebär att Sverige måste vara redo att snabbt ta emot betydligt större utländska förband.

– Där är de andra myndigheterna en grundläggande förutsättning för att vi ska lyckas, säger Micael Bydén.

Under jätteövningen Aurora 23 i våras gick en amerikansk marinkårsbataljon in i Sverige från Trondheim och tog sig neråt landet för egen maskin. Den hjälp amerikanerna behövde var dock omfattande.

Bara i Jämtland involverades polisen, räddningstjänsten, Region Jämtland Härjedalen, länsstyrelsen och inte minst Trafikverket, som hjälpte USA:s pansarfordon att ta sig över Ljusnan via pontonbroar.

– Vi har gjort det, men i ett mindre sammanhang. Nu handlar det om betydligt större volymer, som snabbare ska kunna komma till stöd eller verkan, säger Micael Bydén.

Under övningen har Försvarsmakten delat detaljer ur sin skarpa krigsplanering.

– I det rum som vi träffas pratar vi väldigt mycket klarspråk. Där är det scenarier vi sätter ord på. Vi kan öppna vår planering och prata om sådant som vi inte pratar publikt om, säger Micael Bydén. Läs artikel