Månad: juni 2023

Launched in 2013, the Belt and Road Initiative (BRI)—a global infrastructure and development strategy that aims to connect Asia, Africa, and Europe through a network of land and maritime trade routes—was a significant turning point in China’s foreign policy and has become one of the most ambitious and far-reaching development initiatives in history. It is also regarded by many in the West, the United States especially, as a not-so-subtle.

In this light of this, it is worth considering the BRI’s impact in the Middle East. The region, home to a growing middle class, is home to several key international energy and sea trade routes. China’s heavy investment in the Middle East in recent years, including through the BRI, is thus of particular concern to Washington. Reviewing how such efforts have fared over the past decade may yield some interesting insights.

Läs artikel

Sverige har länge värnat självbestämmandet och alliansfriheten. Det har varit framgångsrikt. Och inte minst för freden. Nu är det inte så angeläget längre. Våra höga politiker och militärer gör allt för att dra in oss i Nato. En allians för än mer svenskt deltagande i främmande krig och konflikter.

Sveriges medverkan i Afghanistan, Libyen och Ukraina är bara början. Vad blir nästa uppdrag när ”360-gradersperspektivet” ska råda och när USA och Nato gör anspråk på våra unga för väpnande insatser världen över. […]

Sveriges roll som blivande Natomedlem föreslås bli, att delta i bevakningen av Arktis för USA:s räkning. Vi blir därmed särskilt utsatta, när konflikterna kring naturtillgångarna i Ishavet tilltar.

EU-parlamentarikern Erik Bergkvist (S), från Umeå, föreslår redan nu att en Nato-bas upprättas i Norrbotten. Och det innan vår svenske försvarsminister, Pål Jonson med förflutet inom vapenindustrin, förhandlat klart med sin amerikanske kollega om var de tre landområdena ska ligga, som USA begär för sina permanenta baser i vårt land. Läs artikel

Utgivningsdatum4.6.2023

Rysslands brutala invasion av Ukraina har påmint oss finländare om det omätliga värdet av fred och frihet. Ingen vill ha krig, men det är klokast att förbereda sig för det värsta. Viljan att leva i fred och att beslutsamt skydda det som är vårt är utmärkande för oss finländare.

Under hela sin historia har Försvarsmakten utfört sitt uppdrag med tanke på det viktigaste – att trygga befolkningens livsbetingelser och vårt lands självständighet. Grunden för vårt försvar och vår försvarsvilja utgörs av värnplikten. Den har förankrat Försvarsmakten i det finländska samhället och gjort varje finländare till en orubblig försvarare av sitt land. Vi kommer att fortsätta att bygga på denna grund.

Anslutningen till försvarsalliansen Nato inledde en ny era i vårt lands historia. Finland kommer även framöver att försvaras främst av finländare, men tillsammans med våra allierade. Finlands mest betydande bidrag till Natos kollektiva avskräckning och försvar kommer att vara försvaret av vårt eget territorium. Samtidigt bär vi ansvar för Natos gemensamma förpliktelser och deltar aktivt i utvecklingen av alliansen. Läs dagordern

Den här upplevelsen av presidentens agerande delas av flera påverkare inom utrikes- och säkerhetspolitik som tidningen Helsingin Sanomat har intervjuat.

Enligt källorna ska Niinistö bland annat ha förhållit sig mycket skeptiskt till krigsövningar tillsammans med USA och velat se över detaljerna också vid små och rutinmässiga övningar. President Niinistö försvarar sig i HS och säger att han enligt sin åsikt har agerat omsorgsfullt och med motiverad försiktighet, vilket kan ha upplevts som motstånd eller kritik.

Gällande krigsövningarna säger Niinistö att han förstår frustrationen kring att han ville gå igenom dem så noggrant. Han säger att det är möjligt att han var överdrivet noggrann.

– Jag försäkrade mig om att jag alltid förstod vad det handlade om. Det fanns ingen ond avsikt bakom det, förklarar han för HS. Läs artikel

Finlands politiska ledning, med Sauli Niinistö i spetsen, bromsade de flesta försök att närma sig Nato under en lång tid. Det uppger flera personer som arbetar med säkerhetspolitik till Helsingin Sanomat.

Erkki Tuomioja (SDP), som har lång erfarenhet som utrikesminister, skriver i ett inlägg på Facebook att perspektivet i Helsingin Sanomats artikel är problematiskt. Enligt Tuomioja bygger artikeln upp en bild av en försvarsförvaltning som heroiskt kämpade för Nato, trots den politiska ledningens motstånd.

”Jag ser det som väldigt farligt och negativt att idealisera försök att kringgå presidenten, regeringen och riksdagen. Det här är en central fråga i ett land som förbinder sig till demokrati.”

Tuomioja gör en liknelse med hur Försvarsmakten kringgick regeringen och riksdagen och planerade anfallet mot Sovjetunionen år 1941, som en del av operation Barbarossa. Han skriver att han inte vill jämföra USA eller Nato med Nazityskland, utan betonar vikten av demokratiskt beslutsfattande.

Erkki Tuomioja är känd som Natokritiker, även om han röstade för Natomedlemskapet i riksdagen.

”Själv anser jag att jag aldrig har arbetat mot Finlands intresse, utan tvärtom precis som Niinistö haft just det i åtanke.”

”Jag ångrar alltså ingenting”, skriver Tuomioja. Läs artikel

China’s defence minister, Li Shangfu, has said a cold war mentality is resurgent in the Asia-Pacific region, but Beijing seeks dialogue over confrontation. The remarks came after Li refused to formally meet the US defence secretary, Lloyd Austin, at the Shangri-La Dialogue in Singapore.

Speaking at the dialogue, Asia’s top security summit, on Sunday, Li took thinly veiled digs at the US, repeating familiar grievances and accusing “some countries” of intensifying an arms race and interfering in the internal affairs of others.

“A cold war mentality is now resurgent, greatly increasing security risks,” he said. “Mutual respect should prevail over bullying and hegemony.” Läs artikel

The Russian fighters aligned against Moscow who launched a cross-border raid from Ukraine into the Belgorod region of Russia last week used at least four tactical vehicles originally given to Ukraine by the United States and Poland, U.S. officials said, raising questions about the unintended use of NATO-provided equipment and Kyiv’s commitments to secure materiel supplied by its supporters.

Three of the Mine-Resistant Ambush Protected vehicles, also known as MRAPs, taken into Russia by the fighters were provided by the United States and the fourth was from Poland, according to people familiar with the U.S. intelligence finding, which has not previously been reported. Those people spoke on the condition of anonymity to discuss the sensitive issue. […]

U.S. and Western officials have insisted that Ukraine carefully track the billions of dollars’ worth of weapons that have flowed into the country. Kyiv’s backers have also largely barred Ukrainian forces from using Western weapons and equipment for attacks on Russian soil. Yet the recent raid into Russia underscores how materiel can change hands in unpredictable ways, creating oversight challenges that few in Washington and Kyiv appear willing to acknowledge. Läs artikel

Trondheimsfjorden er trukket fram som helt avgjørende for å kunne sende allierte forsterkninger inn i Sverige og Finland.  Vei- og baneforbindelsen i Midt- Norge til våre naboland i øst er de to viktigste infrastrukturene som må utbedres ved Finnlands og Sveriges deltagelse i NATO samarbeidet.  Trøndelag sin rolle har endret seg til å bli den viktigste for et samlet forsvar i Norden. Det er ingen tid å miste. Derfor må Meråkerbanen og E14 være prioritert høyt i innspillene som sendes fra Trøndelag til Stortinget i rekkefølgen av prosjekt som skal prioriteres inn i den kommende Nasjonale Transportplanen (NTP). Läs artikel

– I krig vil Brunssum ha ansvaret for forsvaret av Norge, forteller den norske obersten Kurt Malme.

Han er sjef for de norske offiserene som tjenestegjør i den lille byen Brunssum, helt sør i Nederland.

– Samtlige Nato-styrker som skal forsvare Nord-Europa, vil bli styrt fra hovedkvarteret her på grensa mellom Nederland, Belgia og Tyskland. […]

– Brunssum er viktig for Norge i både fred, krise og krig.

– I fred og krise vil Brunssum koordinere alliert aktivitet, innsats og forberedelser for forsvaret av Nord-Europa, herunder Norge, forteller oberst Malme.

– I krig vil Brunssum ha ansvaret for forsvaret av Norge. NATO-styrkene som skal forsvare Nord-Europa mot et militært angrep, vil bli ledet og styrt herfra. Det gjelder også norske styrker fra det tidspunkt de blir avgitt til Nato.

Etter Russlands fullskala angrep på Ukraina har også Forsvarets Operative Hovedkvarter (FOH) i Bodø blitt direkte underlagt Joint Force Command Brunssum, og oberst Malme forteller om et tett og nært samarbeid mellom hovedkvarterene. […]

I løpet av noen få år vil forsvaret av Norge, Island og havområdene i nord bli styrt fra Norfolk, i delstaten Virginia, på USAs østkyst.

Dagbladet får bekreftet at de foreløpige planene tyder på at resten av Norden –Danmark og Finland, og Sverige (når Tyrkias president Recep Tayyip Erdoğan har godkjent svenskenes medlemssøknad) – fortsatt skal styres fra Brunssum.

– Natos nye organisasjonsstruktur, vil ha stor betydning for Norge. Når Nato-basen i Norfolk en gang i fremtiden er fullt operativ, vil dette hovedkvarteret overta denne rollen fra Brunssum som Norges kommandosentral, forteller den norske obersten. Läs artikeln

Google-översatt

[…] Rysslands stora attack den 24 februari 2022 drev Finland in i Nato, krossade relationen med Ryssland och visade hur klent Nato-alternativet till slut var. Finland kom förmodligen in i militäralliansen bara för att Kiev höll ut. Niinistö har lovat att berätta vad han tycker om den extraordinära kritik som framfördes till Helsingin Sanomat av säkerhetspolitiska influencers angående presidentens agerande åren före kriget.

Niinistö gräver fram en sida ur sin dagbok.

– Det här är ganska tydlig text, säger han och börjar läsa högt. Märkningen går tillbaka till 2014, efter säkerhetskonferensen i Sälen.

När jag överväger detta Su-Ru-samarbete har jag här betonat (till Tuomioja, Haglund och in utva) att det inte räcker att komma överens om målen för Nato-partnerskapet – vi måste också börja öppna bilaterala relationer med USA, som Sverige har mycket mer av än vi. Det kan förvisso bara göras med Förenta staternas samtycke, men även detta måste diskuteras. Vi kan inte vara nära Sverige om Sverige agerar närmare eller sidledes gentemot USA. Ni förstår, jag anser att en direkt förbindelse med Förenta staterna är viktigare än ett partnerskap med Nato.

Niinistö vill visa att han talade för en närmare relation med USA redan då och funderade på ett närmare samarbete mellan Finland och Sverige.

Enligt de som intervjuats av HS var Niinistö kritisk till samarbetet med Sverige. Det i sig är ingen förebråelse, eftersom många andra också misstänkte den västra grannen. Läs artikel

I Nordnorsk debatt påstår Einar Sørensen at USS Gerald R. Ford helst burde “ankre opp på ubestemt tid i Nord-Norge”. Dette begrunner han blant annet med at Nord-Norge er i samme utsatte posisjon mot Russland som Donbass-regionen i Ukraina.

Sørensen har rett i at dette ikke er tida for å innta en naiv holdning til vår nabo i nord. Selv om Norge aldri har vært i noen væpnet konflikt med Russland så vil det være uklokt å forholde seg som om det aldri kan skje. Vi er derimot ikke så sikre på om svaret er å la USS Gerald R. Ford ankre opp i Tromsø havn og overlate forsvaret av Nord-Norge til amerikanske styrker.

Tvert imot så har SV over mange år argumentert for at vi bør bygge opp det nasjonale forsvaret vårt i nord. Norge må i større grad ha evne til å hevde suverenitet og ta hånd om kriser selv. Da trenger vi et sterkt, nasjonalt forsvar med tyngdepunkt i nord. Et tydeligere norsk militært nærvær i våre hav- og luftområder i nord kan bidra til lavere spenning mellom stormaktene. Vi frykter at økt amerikansk tilstedeværelse vil bidra til det stikk motsatte. […]

Verneplikten danner grunnlaget for både forsvarsevnen vår og den demokratiske kontrollen over forsvaret. Forsvarskommisjonen anbefaler i sin rapport at forsvaret i større grad bør utnytte mulighetsrommet i allmenn verneplikt, og innkalle flere årskull til førstegangstjeneste. De er også inne på at forsvaret bør legge bedre til rette for en differensiert gjennomføring av førstegangstjenesten, og at seleksjonskriteriene til verneplikten bør revurderes for å møte de demografiske utfordringene. Läs artikel