Månad: juli 2023

Foreign Minister Hakan Fidan said Türkiye and Hungary are in close coordination regarding the approval of Sweden’s NATO membership bid.

In a news conference with his Hungarian counterpart Peter Szijjarto in Budapest, Fidan said Stockholm took some steps to address Türkiye’s security concerns but still needs to take further steps. He also said that Türkiye’s Parliament would discuss Sweden’s membership when it reopens in October.

The foreign minister also strongly condemned the surge in attacks targeting the Muslim holy book, the Quran, saying that Türkiye is in serious discussions with Muslim countries and with countries allowing such incidents to happen.

He said that the upcoming foreign ministers meeting of the Organisation of Islamic Cooperation (OIC) will also focus on the issue and discuss what actions can be taken to prevent them on July 31.

”Looking at recent history, there are many lessons to be learned. Everything in Europe started with book burning, and those books were burned under state supervision … After the burning of books, there were concentration camps, and we know what happened after that,” he said. Läs artikel

Det svenska försvaret har kompetens, spets och bredd – men saknar ”trovärdig uthållighet”. Det slår cheferna för de tre försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet fast i en gemensam DN-intervju.

– Vi har behållit många av våra förmågor, men inte kvantiteten. Och i kvantitet kommer robusthet, säger marinchefen Ewa Skoog Haslum.

Försvarscheferna hänvisar till Ukrainakriget, som Ryssland hoppades skulle bli en snabb ”specialoperation”. I stället har det utvecklats till ett långdraget utnötningskrig. […]

Försvarsminister Pål Jonson delar i stort militärernas bedömning av hur det svenska försvaret behöver utvecklas. Han har också på plats i Ukraina kunnat reflektera över vad det ryska anfallskriget betyder för Sverige.

– Det finns väldigt viktiga lärdomar att dra. Krig brukar vara en grym läromästare och så är det även den här gången, säger Pål Jonson.

– En observation är naturligtvis volymerna som är inblandade i kriget. Det handlar om brigadformationer som uthålligt behöver strida över stora delar av landet, med stora förluster i skadade och döda.

För att Sverige ska bli kapabelt att hantera ett så långvarigt krigsförlopp måste det enligt Pål Jonson bli en bättre balans mellan stridande och stödjande förband. Logistik och underhåll måste fungera, men man behöver också se över kvantiteten i de förband som ska sättas in direkt i strid. Läs artikel

En särskild utredare ska analysera och lämna förslag om hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Syftet är att föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret.

Ifølge en uttalelse fra IAEA-direktør Rafael Grossi heter det at det er «noen miner i buffersonen mellom anleggets indre og ytre gjerder».

Personell fra byrået skal ha sett dette under en inspeksjon søndag. Minene er i et område som ikke er tilgjengelig for anleggets ansatte, og det er ikke observert noen miner innenfor det indre gjerdet, ifølge IAEA.

– Vårt team har tatt opp funnet med anlegget, og de er blitt fortalt at det dreier seg om en militær avgjørelse, i et område som kontrolleres av militæret, sier Grossi.

Han forteller at å ha eksplosiver i området er uforenlig med IAEAs sikkerhetskrav og at det legger ekstra mentalt press på anleggets stab. Samtidig mener IAEA i utgangspunktet at minene ikke påvirker atomanleggets sikkerhet. Läs artikel

[…] Distinktionen mellan religionskritik och hets mot folkgrupp har gått förlorad i debatten om koranbränning.

Det är poänglöst att förbjuda koranbränning. Om det övergripande motivet för ett förbud är att muslimer inte ska känna sig kränkta måste en bestämmelse vara generell. Att avbilda Muhammed som rondellhund (Lars Vilks), framföra sketcher, bränna slöjor och bönemattor, litterärt kritisera islam (Salman Rushdies ”Satansverserna”) uppfattas som väl så kränkande.

De som vill förbjuda koranbränning måste inse och acceptera att det krävs en allmänt hållen bestämmelse som stävjar religionskritiken och där kravet på lika behandling måste inkludera alla trosriktningar. […]

Att politiker och partiledare har synpunkter på koranbränning är en sak. Men det är något helt annat när statsministern och utrikesdepartementet i starka ordalag kritiserar specifika manifestationer. Utrikesdepartementet fördömde koranbränningen utanför en moské i Stockholm i juni som en ”kränkande och respektlös handling” och ett ”uttryckt för rasism, främlingsfientlighet”.

UD:s uttalande liksom även statsministerns fördömande av Rojavakommittéernas upphängning av en docka föreställande Erdogan i januari som ”otroligt grovt”, ett ”sabotage” mot Natoansökan och ”farligt för Sveriges säkerhet” är extremt olämpligt. Läs artikel

Debattören och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke stämmer in i kritiken mot Frankrikes president Emmanuel Macrons uttalande, om att stoppa vissa sociala medier under kravaller och oroligheter. Han är kritisk till att EU:s nya lag om digitala tjänster, Digital Services Act, ska göra det möjligt för myndigheterna att göra just det.

– Om den möjligheten skulle användas så skulle det vara en oerhörd inskränkning av yttrandefriheten, säger Funcke till Världen idag.

Rent principiellt tyckerhan det är fel att lägga ansvaret för problematiska yttranden på dem som tillhandahåller de digitala tjänsterna. I stället bör man straffa de personer som uppviglar till att begå brott eller gör andra brottsliga uttalanden på plattformarna.

– Det är upp till rättsvårdande myndigheter i varje land att lagföra den person som står bakom yttrandet, men att stänga ner hela tjänster kommer att drabba oerhört många personer som använder sociala medier på ett legitimt sätt. Läs artikel

[…] Utanför EU-samarbetet kan beslutanderätt som direkt grundar sig på grundlagen och som avser förvaltningsuppgifter eller ingående av internationella överenskommelser i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete enligt 10 kap. 7 § regeringsformen (RF). Frågor om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag eller frågor om begränsning av grundlagsskyddade fri- och rättigheter får över huvud taget inte överlåtas enligt denna bestämmelse.

Om en sådan överlåtelse av beslutanderätt inte är möjlig till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, hur kommer det sig att de konstitutionella förutsättningarna för överlåtelse av beslutanderätt inom ramen för Sveriges godkännande av Nordatlantiska fördraget och tillhörande avtal (Natofördragen) förbigåtts av tystnad?

Med mindre än att folksuveränitetsprincipen och våra demokratiska fri- och rättigheter reduceras till tomma ord under yttre hot och omvärldens påtryckningar, är det därför ett anständighetskrav att riksdagens konstitutionsutskott yttrar sig i frågan, efter det att Lagrådet hörts om hur Nato-fördragen och dess förpliktelser förhåller sig till våra grundlagar. I en rättsstat är detta inte, som regeringen påstår, endast lagtekniska frågor där Lagrådets hörande saknar betydelse.

Enligt min bedömning förutsätter nämligen överlåtelsen av befälsrätt och beslutanderätt till Nato eller till främmande makt en föregående grundlagsändring. Under alla omständigheter bör riksdagens godkänna Sveriges anslutning till Nato enligt förfarandet för grundlagsändringar med två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Läs artikel

The U.S. national security adviser said the administration will move “as fast as possible” to get F-16 fighter jets to Ukraine. A top White House spokesperson said the aircraft would be in Ukrainian skies “towards the end of the year.”

But so far, Western partners have yet to even agree on a plan to train Ukrainian pilots to fly the promised jets, according to three U.S. officials familiar with the discussions. Denmark and the Netherlands are leading a coalition of 11 nations to support the training, but so far no country has publicly committed aircraft to the program.

The scramble by the West comes as Ukraine calls for additional military capabilities to break through Russian defenses on the battlefield. And Ukraine is ramping up pressure on allies to send F-16s again this week, as Russia pulled out of a deal that allowed civilian ships to transport grain through the Black Sea; Ukraine’s foreign minister said Tuesday that the jets could help protect a corridor that is vital to global food security. Läs artikel