Månad: juli 2023

Debating the Russian Federation’s 11 July veto of a Security Council draft resolution that would have authorized a nine-month renewal of cross-border aid‑delivery to northern Syria, speakers took stock of its consequences for millions of Syrians in increasingly desperate need of humanitarian aid.

Csaba Kőrösi (Hungary), President of the General Assembly, noted as the meeting began that it would have been better if the Council overcame its deadlock on this matter.  However, the Russian Federation’s 11 July veto meant that the Bab al-Hawa crossing — used by the United Nations and aid agencies since 2014 to deliver 85 per cent of aid into the country — has ceased to operate. Meanwhile, humanitarian needs in Syria are soaring, with 4.1 million people in its northern region all but cut off from the food, water and medicine they need to stay alive.

“The lives of those in need should never be reduced to the tactics of geopolitical games,” he stressed, noting that he would send the verbatim records of today’s debate to the Council President, as promised during the April debate on the use of the veto initiative.  Emphasizing the extraordinary lengths that Syrians are pursuing just to survive, he called on the Council to “be alive to the realities and oriented towards genuine solutions” — to urgently prioritize long‑term cooperation over division.

In the ensuing debate, held under the Assembly’s standing mandate to convene within 10 working days of a veto being cast in the Council, many Member States condemned its use in a dire humanitarian context.  They also underlined the importance of the Bab al-Hawa crossing, calling for unhindered access to deliver aid to those in desperate need.  Others, however, stressed the need to respect Syria’s sovereignty throughout this process. Läs mötesreferat

På väg hem från en tre dagar lång resa till bland annat Saudiarabien träffar Erdogan turkiska journalister och får då frågor om Sveriges Natoansökan, skriver den regeringstrogna tidningen Daily Sabah.

Erdogan förväntar sig att Sverige ska uppfylla de ”löften och garantier” som getts till Turkiet för att den svenska Natoansökan ska ratificeras.

– Vi kommer att vidta åtgärder i enlighet med de åtgärder de tar, säger Erdogan enligt tidningen.

– Det kommer att gynna Sverige att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa terrorism och utlämning av terrorister – de frågor som är känsliga för Turkiet.

Erdogan säger att Turkiet nu noga följer hur Sverige implementerar sina ”löften och garantier”. Läs artikel

[…] NATO has been rather slowly adapting its force structure in Eastern Europe since Russia’s first invasion of Ukraine in 2014. In 2016, the alliance launched enhanced Forward Presence, a plan to deploy rotational battlegroups to eastern members. Within a year, four multinational units of roughly 1,200 troops apiece had arrived in Estonia, Latvia, Lithuania, and Poland. The alliance expanded eFP after Russia’s second invasion of Ukraine last year, expanding the existing units to as many as 1,900 troops and dispatching new units to Slovakia, Hungary, Bulgaria, and Romania.

At the alliance’s June 2022 summit, NATO also changed its strategy for meeting a Russian invasion. Instead of fighting to slow the enemy advance until more friendly forces can join the fight, alliance members decided that they would work to deny any gains at all on allied territory. […]

First, eFP units must be larger. NATO doesn’t need to match Russians across the border troop for troop, but it must come closer in the three Baltic states and Poland. eFP units in these four countries should be full brigades of roughly 4,000 to 5,000 troops. Meanwhile, it remains a mystery why the alliance thinks it needs land-centric eFP units of any size in Slovakia, Hungary, or Bulgaria, where a Russian ground force incursion seems improbable—better to use these resources elsewhere. Läs artikel

Samtidigt med Nato-toppmötet i Vilnius den 11-12 juli genomförde marinen med korvetten HMS Härnösand en bilateral övning med den amerikanska jagaren USS Roosevelt.

Just som Sverige överger sin alliansfria politik och blir medlem av Nato är det nyttigt att läsa en pålitlig bok om hur efterkrigstidens neutralitetspolitik utformades. Utan tirader om svenskt dubbelspel med USA och underdånighet gentemot Sovjetunionen.

Mats Bergquist, framstående diplomat och flitig skribent om utrikespolitik, vill i sin bok Östen Undén, Tage Erlander och det kalla kriget ge en bild av Sveriges utsatta läge mellan supermakterna. Men också av det mångåriga förhållandet mellan utrikesministern Undén (på posten i 17 år) och statsministern Erlander. Det är Undén som står i bokens centrum. […]

Han betecknar juristen och professorn Undéns linje som ”legalpolitik”, där juridik och principer går före ”realpolitik”, det möjligas konst.

Undéns centrala tanke var att värna svensk säkerhet. Han ville se Sverige som brobyggare mellan öst och väst – och då gällde det att också uppträda förtroendefullt mot Sovjet. Där gick han för långt: man skulle se Sovjet som en ”normal” stat, en rättsstat. […]

Som jag ser det bör Undén ihågkommas för två särskilda insatser. Den ena ligger tidigare än Bergquists studie: som utrikesutskottets ordförande under andra världskriget var han en av samlingsregeringens hårdaste kritiker. Både av eftergifterna till Nazityskland och av ingreppen i mediernas frihet.

Den andra utgör hans energiska motstånd mot svenska atomvapen. Den starke finansministern Per Edvin Sköld liksom militären och i viss mån borgerliga partier var för svenska kärnvapen, Erlander och den unge Olof Palme också i princip för. Undén var emot från första början, med starkt stöd från partiets kvinnoförbund och statsrådet Ulla Lindström.

Säkerheten skulle inte öka, menade han, tvärtom. Läs recensionen

At the NATO summit in Bucharest in 2008, eventual membership in NATO was promised to Ukraine and Georgia with the statement that “NATO welcomes Ukraine’s and Georgia’s Euro-Atlantic aspirations for membership in NATO. We agree today that these countries will become members of NATO.” Russian President Vladimir Putin “flew into a rage,” and, according to a Russian journalist quoted by John Mearsheimer, warned that “if Ukraine joins NATO, it will do so without Crimea and the eastern regions. It will simply fall apart.”

A decade and a half later, Putin sent the message to Ukrainian President Volodymyr Zelensky: “Tell me you’re not joining NATO, I won’t invade.”

Putin is consistently accused in the West of dangerous melodrama and of historical revisionism when he points to NATO’s broken promise that it wouldn’t expand east if the Soviet Union permitted a united Germany to join NATO. Läs artikel

Presidenten och ministerutskottet konstaterade att beslutet att stänga Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg från och med den 1 oktober 2023 som Ryssland meddelade den 6 juli var en asymmetrisk motaktion till det utvisningsbeslut som Finland meddelat om tidigare. Republikens president och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet fastställde att Finland som motaktion ska återkalla verksamhetstillståndet för Rysslands generalkonsulat i Åbo från och med den 1 oktober 2023. Utrikesministeriet har underrättat Rysslands ambassadör om detta.

Presidenten och ministerutskottet diskuterade också Rysslands konsulat i Mariehamn och tog del av läget beträffande den pågående beredningen av utrikesministeriets  omfattande juridiska utredning om Ålands särställning. I utredningen behandlas utöver andra omständigheter också ställningen för Rysslands konsulat i Mariehamn. Läs artikel

Det ryska parlamentet slog på tisdagen fast en högre maximiålder vid vilken män kan mobiliseras till tjänstgöring i armén. Åldern förlängs med minst fem år – och då det gäller de högst uppsatta officerarna, upp till 70 års ålder.

I september 2022 meddelade Ryssland om sin första mobilisering sedan andra världskriget.

Lagen som nu antogs tillåter män som har genomfört sin obligatoriska tjänst att mobiliseras upp till 40, 50 eller 55 års ålder, beroende på kategori, meddelar parlamentets underhus (statsduman) på sin hemsida. I samtliga fall höjdes åldersgränsen med fem år.

Ryssland har också en ”mobiliserad reserv” av män som har registrerade sig för att få periodisk militär utbildning efter att deras obligatoriska eller professionella tjänst upphör. Den nya lagen innebär att de med högsta rang nu kan återkallas i tjänst fram till 70 års ålder i stället för 65 som tidigare. Övriga seniorers åldersgränser har också justerats. Läs artikel

[…] Efter att värnplikten varit vilande sedan 2010 återupptogs den i viss mån redan 2014, för att sedan återinföras och utökas 2018. Sedan 2020 finns ett försvarsbeslut som antagits av riksdagen som styr det svenska försvarets inriktning.

– Vi får årligen i vårt regleringsbrev hur många som vi ska skriva in till grundutbildningen med värnplikt, och det står även i riksdagens försvarsbeslut. I nuvarande försvarsbeslut som gäller mellan 2020–2025 så ska vi öka antalet som genomför grundutbildningen upp till 8 000 senast 2025, säger Marinette Nyh Radebo.

Det finns i nuläget inget som tyder på att Nato-beskedet skulle påverka antalet inkallade den närmsta tiden, säger Marinette Nyh Radebo.

– Vi har inte fått några indikationer på att det kommer förändras.

Däremot har försvarsberedningen, vilket är ett forum där regeringen och riksdagspartierna samråder kring säkerhetspolitik, i rapporten ”Allvarstid” från juni i år föreslagit en markant utökning av antalet som bör genomgå grundutbildningen.

– Försvarsberedningen föreslår i rapporten att det bör vara 10 000 årligen, men det är fortfarande endast inom försvarsberedningen och det finns ännu inget försvarsbeslut för det.

Enligt artikel fem i Natos stadgar innebär ett väpnat angrepp på en medlemsstat ett angrepp på alla, och det attackerade landet ska då stödjas av övriga medlemsländer. Däremot behöver inte värnpliktiga känna en omedelbar oro över det svenska inträdet i alliansen och risken att tvingas strida i andra länder, menar Marinette Nyh Radebo.

– Det finns i lagen att värnpliktiga endast får kallas in vid höjd beredskap och krig. De kan inte utnyttjas annars, och då blir de krigsplacerade i försvarsmaktens krigsorganisation. Dock tittar man på vad lagen om totalförsvarsplikt innebär när vi går med i Nato, men i det här läget är det inga förändringar. Läs artikel