Månad: juli 2023

Åtminstone jag kunde inte föreställa mig att Sverige skulle hamna i den situation att vår statsminister reser till USA för att, i alla fall indirekt, verka för att avancerade amerikanska stridsflygplan ska exporteras till Turkiet. Ett land som idag som kan bedömas vara en ”elektoral autokrati” – flerpartival genomförs men väsentliga fri- och rättigheter saknas.

Redan har den sittande regeringen utlovat konstitutionella förändringar och hävandet av restriktioner för vapenexport till Turkiet. När detta skrivs har just en dom meddelats av Stockholms tingsrätt gällande indrivning av pengar till PKK. Något som enligt domen bedömts som ”försök till finansiering av terrorism”. Detta kunde utrikesministern sedan samma dag triumferande visa upp för sin turkiska kollega som ett bevis för våra ansträngningar att tillgodose ställda krav.

Jag menar inte att domstolen utfört ett ”beställningsverk” men hörde till exempel Sveriges tidigare ambassadör i Turkiet, Michael Sahlin, i en radiointervju där han inte kunde undvika att notera att domen kom ”lämpligt” och att brottsutredningen genomförts ”överraskande snabbt”. Läs artikel

Google-översatt

Försvarsmaktens tidigare underrättelsechef och nuvarande riksdagsledamot Pekka Toveri (Kok) vill att finländarna ska tävla i verklig handling för att få det nya Nato-högkvarteret i Finland.

– I den här frågan ska onödig blygsamhet glömmas bort, säger Toveri.

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur sa till Iltalehte vid NATO-toppmötet i Vilnius att en diskussion har inletts i försvarsalliansen om att inrätta ett eventuellt nytt högkvarter i Natos nordliga regioner.

Enligt Tovers bedömning är det ganska stor konkurrens mellan Finland, Sverige och Norge om placeringen av det eventuella huvudkontoret.

– Det är väldigt intressant att veta vilket land som får vilken eventuell ny Nato-institution eller högkvarter. Processen kommer att ta lång tid och alla 32 medlemsländer måste komma överens i frågan, säger Toveri. Läs artikel

I decennier har ryska affärsmän löst sina tvister i neutrala Stockholm. Trots Natoansökan och kriget mot Ukraina fortsätter konfliktlösningen här. Men nu har frågan om att företräda ryska intressen splittrat den svenska advokatkåren.

– Vi har hittills inte sett någon minskning av dessa tvister, säger Caroline Falconer, generalsekreterare vid SCC Skiljedomsinstitut. […]

Samtidigt har frågan om att företräda ryska intressen kommit att splittra den svenska advokatkåren. Medan en del anser att en advokat ska vara lika neutral till en klient som en läkare är i förhållande till sin patient – man blandar inte in åsikter i sitt arbete – så menar andra att den typen av liknelser klingar falskt då affärstvister handlar om miljoner i arvodesintäkter.

– Det är helt upp till varje advokat att göra en egen bedömning. Jag har full förståelse för de som företräder Ryssland. Om vi tar de oligarker vars tillgångar har frysts av EU – så har de all rätt till juridisk hjälp eftersom det är olagligt att konfiskera egendom. Man kanske inte gillar dem, men etiska frågor ska inte vara avgörande för en jurist som vill utöva sin profession, säger Said Mahmoudi, folkrättsexpert och professor i internationell rätt vid Stockholms universitet. Läs artikel

The new film about Manhattan Project physicist J. Robert Oppenheimer raises counter-intuitive questions about nuclear weapons as instruments of peace.Despite serious misgivings about the bomb he had created (“I am become death, the destroyer of worlds”), Oppenheimer clung to the ironic hope that humankind had devised a weapon too terrible to be used. Later, when the Soviets joined the “nuclear club” in 1949, further hopes for peace were generated among strategists concerning “mutual deterrence.” But as the following argument clarifies: these subsequent hopes were not logically or historically supportable; the assumption of rational decision-making in nuclear matters could not be reliable in all cases, and inevitable searches by a nuclear superpower for primacy, superiority or hegemony could generate “atomic war” by accident, miscalculation or inadvertence.

“We are mad, not only as individuals, but as nations also.” Läs artikel

Tomorrow, Tuesday 18 July the House of Lords International Relations and Defence Committee will hold an evidence session with Angus Lapsley, NATO Assistant Secretary General for Defence Policy and Planning as its inquiry into the Arctic continues. The session will examine NATO’s emerging strategy for the region, as well as strategic challenges that could lead to escalating tensions or conflict in the Arctic and High North.[…]

Questions for discussion will include:

• Has NATO’s assessment of the challenge in the High North and Arctic changed since Russia’s full-scale invasion of Ukraine?
• What are the issues, triggers and flashpoints in the Arctic and High North that could lead to tensions and potentially to conflict?
• What are the implications of Finland and Sweden joining NATO for the way the Alliance plans and operates?
• Have you detected any change in Russia’s strategic thinking or military posture in its Northern Fleet Strategic Command (OSK Sever) in response to Finland (and soon Sweden’s) accession to NATO?
• Does NATO have the capabilities it needs to deter Russia in the Arctic and High North? Where should NATO members, and in particular the UK, focus their efforts on improving their capabilities?
• How do you assess China’s ambitions in the Arctic? Does an expanding Chinese presence in the Arctic represent a threat to NATO, and how should NATO respond? Läs artikel

Following weeks of negotiations, the UN-brokered accord that facilitated the export of more than 30 million tonnes of Ukrainian grain to global markets via three Black Sea ports expired on 17 July.

“Today’s decision by the Russian Federation will strike a blow to people in need everywhere,” said Mr. Guterres, speaking to journalists at UN Headquarters in New York.

By its decision, Russia has also withdrawn security guarantees for ships navigating in the northwestern part of the Black Sea. The Black Sea initiative was agreed by Russia, Ukraine, Türkiye and the UN in Istanbul last July along with a parallel accord between the UN and Russia on grain and fertilizer exports from that country.

“Ultimately, participation in these agreements is a choice.  But struggling people everywhere and developing countries don’t have a choice,” Mr. Guterres said. Läs artikel

I gårdagens P1-program Godmorgon Världen debatterade Pierre Schori – tidigare kabinettssekreterare, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och biträdande utrikesminister – NATO-anslutningsfrågan med  Maria Leissner, 1995-97 ordförande i Folkpartiet (numera Liberalerna) och sedermera diplomat.

Leissner uttryckte stor och jublande glädje över att Sverige nu äntligen “hittat hem”. NATO och USA beskrevs av henne som demokratins och frihetens och försvarare. Punkt slut.

Schori var av en helt annan mening. Med sin gedigna kunskap om den roll som NATO och NATO-stormakterna haft världen i världen sedan militäralliansen bildades 1949 vände han sig starkt emot Leissners euforiska och faktaresistenta retorik.

Han kritiserade också hårt de kuppartade och auktoritära former under vilka hans egen partiledning internt genomdrev beslutet om omsvängning i NATO-medlemskapsfrågan. Ett omsvängningsbeslut som innebar att Palme-linjen definitivt begravdes.

Lyssna till hela meningsutbytet mellan Schori och Leissner i Godmorgon Världen.

[…] Det här är vad som hände på Natomötet:

 Sverige följde upp tidigare löften till Turkiet med att dessutom lova lobba för landet i EU, lova handla mer med Turkiet, lova att årligen infinna sig för att avrapportera till den turkiska regeringen vad vi har gjort på anti-terror sedan sist. […]

I korthet – Nato bildades som bekant 1949 för att erbjuda Europa säkerhet mot Sovjetunionen, i dag Ryssland. Under sina snart 75 år har Nato stridit vid ett tillfälle, då mot beväpnade bönder i Afghanistan och det slutade i militär förlust. För vad ska vi annars kalla ett frivilligt överlämnande till fienden (talibanerna) och en brådstörtad evakuering av soldater? Nato vill i dag inte ta kampen mot Ryssland för att rädda Ukraina. […]

Den svenska regeringen har just gett försvaret i uppdrag att redovisa vilka lärdomar man kan dra av kriget i Ukraina. Här är en viktig lärdom Ukraina just har gjort:

Räkna inte med Natos beskydd. Den enda rimliga reaktionen vore att bryta bägge despoters framryckning i Europa genom att upplösa Nato och bilda Otan utan Turkiet för att sedan stoppa Ryssland genom att sätta hårt mot hårt i Ukraina. Men det kommer inte att hända. Ukraina kommer fortsätta att blöda. Nato och Sverige kommer fortsätta att sprattla när Erdogan rycker i trådarna.

Och USA kommer fortsätta flytta över sin militära kapacitet till Asien vilket anses ligga i amerikanskt intresse.  Detta ägnade Nato därför resten av Vilniusmötet åt när man väl avpolletterat Ukraina. Man tog emot sina nya militära partners, Australien, Nya Zeeland, Korea och Japan.

USA vill nämligen att Nato planerar för konflikt i en helt annan världsdel än den som militäralliansen skapades för – och då är det vad Nato gör. Läs artikel

Statsminister Ulf Kristersson (M) och utrikesminister Tobis Billström (M) har deklarerat att Sverige vill ingå i Natos insatser i Europa, när väl Turkiet och Ungern godkänner medlemskapet. Regeringen har sagt att Sverige vill delta i flygövervakningen över Baltikum och ingå i någon av de stridsgrupper som finns stationerade nära den ryska gränsen. Närmast till hands ligger enligt DN:s källor att förstärka stridsgruppen i Lettland, som leds av Kanada. […]

Frågan är om svenska soldater kommer att flytta in här på basen framöver.

– Det pågår diskussioner om detta, och de kommer att ta fart på allvar när ni kommit in i alliansen. Det är ett av förslagen som cirkulerat. Det är också att delta i luftövervakningsinsatsen över Baltikum eller i olika övningar, allt möjligt, säger estniska försvarsdepartementets kanslichef Kusti Salm.

Men när han utvecklar resonemanget framgår det att han inte tycker att det är en särskilt bra idé att stationera svenska soldater här. Han menar att försvaret av Baltikum och Norden redan är för tunt, det finns ett säkerhetsunderskott, som han uttrycker det. Flyttar man militärer från ett land som redan har för få soldater för att kunna försvara sitt land till ett annat land så gör det inte regionen säkrare, resonerar han.

– Det gäller också Sverige. Att omfördela underskottet i regionen när det egentligen behövs större trupper och lager och fler medlemmar i alliansen, bidrar inte nödvändigtvis till att göra den här delen av världen säkrare, säger Kusti Salm. Läs artikel

Estland vill hellre se att Sverige bidrar med rörliga styrkor, som baseras i Sverige men övar för att sättas in bland annat här i Baltikum.

During their time in port, participants will pause to reflect on the accomplishments and bonds forged throughout the 13-day Baltic regional exercise involving 50 ships, over 45 aircraft, and 6,000 personnel. […]

Participating nations include Belgium, Canada, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Italy, Latvia, Lithuania, the Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Spain, Sweden, Türkiye, the United Kingdom, and the United States. These nations, working alongside each other not only at-sea and across the Baltic Region but also at the STRIKFORNATO headquarters in Oeiras, Portugal, collaborated to deliver a realistic training scenario designed to test the flexibility, adaptability, and capabilities of the participating combined forces. Läs artikel