Finland Border Creates Vulneraility for Nato, ausa.org

Though the admission of Finland to NATO strengthens the alliance’s eastern flank and increases its available military resources, the move also introduces new vulnerabilities for the 31-member organization, according to a new paper published by the Association of the U.S. Army.

When Finland became a member of NATO on April 4, it “more than doubled NATO’s border with Russia,” which “poses significant vulnerability and liability for NATO due to its provocation of Russian President Vladimir Putin, access to irregular migration and terrorists and lack of security against conventional and irregular warfare forces,” Air Force Maj. Brennan Gallagher writes in the paper.

In “Bittersweet New Member: Finland-Russia Border Vulnerabilities To NATO,” Gallagher, an action officer assigned to the Commander’s Action Group at U.S. Air Forces in Europe and Air Forces Africa at Ramstein Air Base, Germany, urges NATO to take action to minimize danger and maximize the benefits of the Finnish-Russian border.

“Finland’s acceptance into NATO places considerable pressure on Putin and the Russian government, and any adverse actions, including defensive posturing, could incite further Russian aggression toward Finland,” he writes.

Further, Finland’s participation in NATO activities, including the Strategic Airlift Capability program, increases NATO activities near Russia and “will further strain the relationship between Finland and Russia, raising tensions along the border,” he writes. Läs artikel

”Fel att Natomedlemskapet kräver grundlagsändring”, dn.se

Joachim Åhman, professor i internationell rätt

Jag håller med Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal, om att det är av stor vikt att beslutet rörande Sveriges Natoanslutning är klanderfritt från ett konstitutionellt perspektiv. Öberg gör bedömningen att medlemskapet kan kräva en grundlagsändring. Jag gör inte samma bedömning.[…]

Min bedömning är att själva medlemskapet inte innebär någon överlåtelse av beslutanderätt över huvud taget. Sverige blir medlem genom anslutning till Nordatlantiska fördraget via ett anslutningsprotokoll. Varken fördraget eller protokollet innehåller förpliktelser om att överlåta beslutanderätt.

Samtidigt är det uppenbart att regeringen bedömer att det kan komma att behövas överlåtelser enligt 8 § i framtiden, om Sverige ska kunna begära stöd i form av utländska militära styrkor. Paragrafen tillåter att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta sådana överlåtelsebeslut. Det har riksdagen nu gjort. […]

Även om själva medlemskapet inte kräver någon överlåtelse kan det alltså vara så att överlåtelser behövs i framtiden för att Sverige på ett effektivt sätt ska kunna utnyttja Natos försvarsgarantier. I detta avseende skulle det så klart ställa till problem om det inte räckte att överlåta enligt 8 §. Jag delar Öbergs bedömning att överlåtelse enligt 7 § sannolikt är otillåtet.

Öberg verkar säker på att sådan överlåtelse skulle krävas. Jag gör som sagt en annan bedömning. 7 § omfattar befogenheter som regleras direkt i RF. Vad gäller krig och krigsfara handlar det främst om befogenheterna i 15 kap. En stor mängd befogenheter inom försvarsområdet regleras inte direkt i RF. Sådan beslutanderätt kan överlåtas enligt 8 §. Läs artikel

Läs kommentar till grundlagsfrågan tidigare på sajten: Ett stickspår om Nato.

Första debattartikeln i DN : Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal:
”Sveriges anslutning till Nato kräver en grundlagsändring”

”Krisen blottar den svenska osäkerheten”, svd.se

Elisabeth Özdalga, tidigare professor i sociologi vid Middle East Technical University, Ankara

Från att under efterkrigstiden gjort sig känt i världen för sitt fredsarbete och sin alliansfrihet har Sverige på kort tid bytt fot och ställt in sig i ledet bakom USA och Nato. Ett resultat av detta är att Sverige under det pågående kriget i Ukraina inte bara avstått från att – i enlighet med sitt tidigare ”dna” – ta egna initiativ till fredliga lösningar, utan också förhållit sig passivt till andra aktörers fredsinitiativ. Sverige är inte längre en i utrikesfrågor självständig (neutral) nation med sikte på fredligt samarbete, utan en del av en offensiv militärallians. Denna förändring sker dessutom i en tid av ökade geopolitiska spänningar.

Där befinner sig Sverige idag, iklädd en rädsla som de politiska ledarna har svårt att hantera. Genom Natomedlemskapet har gränserna för Sveriges säkerhetstänkande vidgats, vilket betyder att beslut i centrala försvarsfrågor underordnas starkare och mer välorganiserade aktörer. Hur fungerar den demokratiska beslutsprocessen under dessa nya förhållanden? Vilken kontroll har de folkvalda över den framtida samhälls- och försvarsplaneringen? Det faktum att Natobeslutet hastades fram har lett till oklarheter och en känsla av osäkerhet hos många kring dessa frågor. […]

Ja, Sverige har hamnat i ett försämrat säkerhetsläge, men här handlar det inte bara om brända koraner och uppretade islamister eller reaktionära regimer i Mellanöstern. Det handlar också om att Sverige allierat sig med en supermakt som har dåligt rykte i stora delar av den icke-västliga, särskilt den muslimska världen. Läs artikel

Archipelago Endeavor 23, mynewsdesk.com

Stockholms amfibieregemente genomför den årliga övningen Archipelago Endeavor tillsammans med styrkor från den amerikanska marinkåren. Övningen sker på Haninge garnison och i Stockholms skärgård.

Den 13 september bjuder vi in till en mediaträff med möjlighet att se när vi övar tillsammans. Det kommer även erbjudas tillfälle att intervjua övningsledare, chefen för Haninge garnison och amerikanska och svenska soldater.

Det är femte gången som Archipelago Endeavor går av stapeln och i årets övning deltar cirka 150 amerikanska soldater och officerare och 200 svenska. Syftet med övningen är att lära av varandra och gemensamt utveckla våra förmågor. Övningen ökar även vår förmåga att verka i internationella sammanhang vilket bidrar till stabilitet och säkerhet i och kring Östersjöområdet. Läs pressmeddelande