Sällsynta metaller och stormaktsrivalitet, foi.se

Niklas H. Rossbach, Senior Researcher at The Swedish Defence Research Agency FOI

Rapporten belyser betydelsen av en viktig grupp råvaror som nu fått strategisk betydelse – som här kallas för de sällsynta metallerna. Rapporten analyserar vad detta röriga begrepp egentligen betyder och hur omvärldsutvecklingen påverkar efterfrågan på dessa sällsynta metaller samt vilken risken är för nya resurskrig. […]

Till skillnad från många andra handelsfrågor är handel med sällsynta metaller tydligt kopplat till säkerhetspolitik. Det återstår dock att se hur och när EU lyckas fullfölja sina planer på att minimera risken för att bli lika beroende av Kina för tillgången till sällsynta metaller som EU varit av Ryssland vad gäller billig energi. Eftersom EU är mycket beroende av råvaruimport, inklusive sällsynta metaller, kan Sverige bidra till att minska Europas beroende av import av sällsynta metaller från Kina genom att öka utvinning av sällsynta metaller i Sverige. Sverige kan förstås även bidra till andras säkerhet genom att utveckla högteknologiska produkter som bidrar till Europas välstånd och säkerheten. Men även ny svensk teknologi kräver tillgång till sällsynta metaller. Sverige har idag starka säkerhetspolitiska band till flera länder. Därför skulle ny svensk utvinning i gruvor eller ur tidigare bruten malm sannolikt inte ge upphov till några avsevärda säkerhetspolitiska merkostnader, såsom behov av skydd av utvinning och transporter. Trots allt ligger gruvorna på svenskt territorium som ändå behöver skyddas som ett led i att värna landets territoriella suveränitet.

Eventuella ekonomisk och säkerhetspolitiska kostnader för skydd av ny utvinning skulle i varje fall inte bli höga jämfört med priset för den utvinning som kan komma att ske i svaga stater i mer oroliga delar av världen. För Sveriges del kan högre priser på sällsynta metaller komma att täcka de kostnader som uppkommer med anledning av att ny utvinning måste leva upp till högt ställda miljö- och arbetsmiljökrav. De kostnaderna skulle kunna kallas för en geopolitisk premie. Det vill säga att priset som importörer av svenska sällsynta metaller skulle få betala skulle täcka säkerhet i dubbel bemärkelse. Dels handlar det om att täcka kostnaderna för säker utvinning ur arbets- och miljösynpunkt, dels om värdesätta tryggheten av att ha en stabil demokratisk stat som en tillförlitlig leverantör. Att råvaror som metaller är strategiskt viktiga är inte ett nytt fenomen. Under andra världskriget var Sverige viktigt för båda sidor på grund av den svenska järnmalmsexporten och kullagerproduktionen, som båda var viktiga insatsvaror för en modern krigsindustri. Läs rapporten

Cargo ship exits Ukraine port despite threat from Russian navy, france24.com

The announcement, which raises the spectre of a standoff with Russian warships, came hours after Ukraine said it had liberated a village as part of a grinding push against Moscow’s forces along the southern front.

Russia issued its maritime threat after scuppering a key deal last month brokered by the UN and Turkey, which guaranteed safe passage for grain shipments from three Ukrainian ports.

Ukraine’s Infrastructure Minister Oleksandr Kubrakov said the Hong Kong-flagged Joseph Schulte left Wednesday morning from the port of Odesa — one of three that participated in the now-scrapped grain export deal.

”The first vessel is moving along the temporary corridors established for civilian vessels to and from Black Sea ports,” he said. Läs artikel

Mener Norges forsiktighet overfor Russland er utdatert, highnorthnews.com

Før Norge sluttet seg til Atlanterhavspakten og Nato, erklærte den norske regjeringen at den ikke ville inngå avtaler som forpliktet Norge til å åpne baser for fremmede styrker på norsk jord så lenge Norge ikke var angrepet eller utsatt for trusler om angrep.

Disse selvpålagte restriksjonene ble sett på som en av bærebjelkene i norsk utenriks- og sikkerhetspolitikk mot Russland under den kalde krigen. Hensikten var blant annet å dempe spenningen i nordområdene.

De nye nordiske natomedlemmene Finland og snart Sverige, har ikke forpliktet seg til å følge Norges forsiktighet overfor Russland.

Den svenske regjeringen har meldt at de vil ta opp spørsmålet om natobaser når medlemskapet er helt på plass. Sannsynligvis i løpet av høsten når medlemskapet er godkjent av Tyrkia. Finland åpner for at Nato-soldater baseres permanent i Finland og er ikke spesielt redd for å provosere naboen.

Nå tas det til orde for at den norske forbeholdspolitikken er utdatert og ikke fungerer mot et åpenbart aggressivt Russland.

Høyres forsvarspolitiske talsperson Hårek Elvenes (H) mener det er for tidlig å snakke om Nato-baser i Norge. […]

Men å gå derfra til rene etablering av rene Nato-baser på norsk jord, mener stortingspolitikeren er å gå for langt.

– Det er jeg ikke enig i. Nå har vi nettopp fått på plass den nye avtalen med USA, der vi skal etablere felles områder på fire forskjellige militærbaser. Vi øver tettere med amerikanerne og vi forhåndslagrer, sier Elvenes.

Militæravtalen med USA gjør at USA kan gjøre tilrettelegginger på gitte norske områder for å modernisere infrastrukturen og mulig eksklusiv bruksrett. Såkalte omforente områder.

Dette gjelder flyplassene på Rygge, Sola, Evenes og Ramsund orlogsstasjon.

– Etter min mening er ikke tiden inne for å revidere norsk basepolitikk så radikalt at man etablerer amerikanske baser på norsk jord. Vi må fortsatt ikke glemme Nordområdene er et lavspenningsområde, og vi har ikke sett militær opptrapping i Nordområdene som følge av Ukraina-konflikten, påpeker Elvenes, som også sitter i Utenriks- og forsvarskomiteen. Han mener likevel at vi må passe oss for å være naive i vårt forhold til Russland.

– Vi skal ikke se bort fra at det kan komme, så ja, vi må forsterke avskrekking. Men å etablere amerikanske baser på norsk jord er ikke tilrådelig, avslutter Hårek Elvenes. Läs artikel

Åpner for at Ukraina avgir territorium i bytte mot Nato-medlemskap, vg.no

Stabssjef i Nato, Stian Jenssen, antyder at Ukraina kan få et Nato-medlemskap i bytte mot å gi opp noe territorium til Russland, og at det kan være en del av slutten på krigen i Ukraina.

– Jeg tror at en løsning kan være at Ukraina gir opp territorium, og får et Nato-medlemskap i retur, sa Jenssen i en paneldebatt i Arendal tirsdag formiddag.

Stian Jenssen er stabssjef for Natos generalsekretær Jens Stoltenberg i Brussel. Stoltenberg har selv ikke vært villig til å diskutere mulige løsninger for Ukraina etter Russlands invasjon. Generalsekretæren har konsekvent sagt at det må være opp til Ukraina å bestemme både tid og vilkår for eventuelle forhandlinger med Russland for å få slutt på okkupasjonen. […]

På VGs spørsmål om det er Natos syn at Ukraina må avgi landområder for å oppnå fred med Russland og et fremtidig medlemskap i Nato, viste Jenssen til at diskusjonen om mulig status etter krigen allerede er i gang, og at spørsmål om å avgi territorium til Russland er reist av andre.

– Jeg sier ikke at det må bli slik. Men det kan være en mulig løsning, svarte Jenssen. Läs artikel

Amerikanska marinkåren tillbaka i Stockholms skärgård, forsvarsmakten.se

I slutet av augusti genomförs övningen Archipelago Endeavor för femte gången sedan 2018. Närmare 150 amerikanska soldater och officerare tränar och utvecklar sina förmågor tillsammans med Stockholms amfibieregemente.

Archipelago Endeavor (AE 23) genomförs som en del i den avsiktsförklaring som tecknades mellan Sverige och USA på politisk nivå 2016. Eftersom övningen redan genomförts fem gånger så är det många av de amerikanska marinkårssoldaterna och svenska amfibiesoldaterna som har träffats under tidigare övningstillfällen, och det stämmer även in på sergeant Virtanen som i år kommer att vara med för fjärde gången.

– Några av dem som kommer har jag träffat redan, både officerare, specialister och soldater, vilket är otroligt kul. Det underlättar mycket när man arbetat med dem innan. Vi tar vid där vi avslutade senast och utvecklas tillsammans, säger sergeant Virtanen, bekämpningsledare vid andra amfibiebataljonen.

Övningen pågår i tre veckor och inleds med att de amerikanska soldaterna bland annat visar de svenska soldaterna den materiel de har med sig och sedan får amerikanerna ta del av den svenska materielen. Därefter utbildar de varandra på vapensystemen innan nästa fas av övningen drar igång. Läs pressmeddelande

Här bordar ryska soldaterna civila fartyget i Svarta havet, svt.se

Ett civilt fraktfartyg under ögruppen Palaus flagg bordades av den ryska flottan i Svarta havet på söndagen. Dramatiska bilder visar hur tungt beväpnade soldater tvingar ner besättningen på knä. Ukrainas presidentstab har kallat händelsen för ryskt ”sjöröveri”.

Fartyget ”Sukru Okan” färdades på internationellt vatten och var på väg norrut när det stötte på det ryska fartyget. Enligt det ryska försvarsdepartementet ska fartyget ha uppmanats att stanna, men inte gjort det, varpå ryssarna avlossade varningsskott. Kort därefter bordades fartyget av en rysk styrka som tog sig ombord med hjälp av en stridshelikopter. Den turkiska besättningen förhördes men tilläts senare att fortsätta sin färd.

Det ryska försvarsdepartementet hävdar att fartyget var på väg mot en ukrainsk hamn i Izmajil. Det turkiskägda rederiet säger till CNN att fartyget var på en rutinfärd för att plocka upp spannmål. Läs artikel

Ett trettonde stödpaket till Ukraina med fokus på ammunition och reservdelar, regeringen.se

Regeringen har lämnat underlag om ett nytt stödpaket till Ukraina. Stödet omfattar ammunition och reservdelar till flera av de materielsystem som Sverige skänkt till Ukraina, bland annat Stridsfordon 90 och till Stridsvagn 122. Med stödet skänker Sverige också transportfordon, beredskapsvaror och minröjningsutrustning. Regeringen behöver också få ett bemyndigande att besluta om försäljning av jaktrobot Rb 99 (AMRAAM) till USA som sedan ska skänkas till Ukraina. Det sammanlagda värdet av detta trettonde stödpaket uppgår till cirka 3,4 miljarder kronor. Läs pressmeddelande

Amerikanske soldater rykker ind på Aarhus Havn, lokalavisen.dk

På torsdag – 17. august – bliver et i forvejen afspærret område af Aarhus Havn til et midlertidigt militært område.

Det sker i forbindelse med, at 1.200 styk amerikansk militært materiel og køretøjer ankommer til havnen med to forskellige skibe. Det er ikke første gang, Aarhus Havn bruges til det formål. Tidligere på året sejlede den amerikanske hær 600 militærkøretøjer og containere fra Texas.

De mange køretøjer og containere skal transporteres på lastbiler og med tog videre til Østeuropa på grund af en planlagt rotation af amerikanske tropper. Der vil være omkring 150 amerikanske soldater i en lejr opsat på Aarhus Havn, oplyser Forsvaret i en pressemeddelelse. Läs artikel

”De hemliga rapporterna från Moskva” av Sven Hirdman, santerus.se

Bokreleasen äger rum i Riksarkivets lokaler i Marieberg (Fyrverkarbacken 13, 112 60 Stockholm) tisdagen 22 augusti 2023, kl. 17–18.30. Dryck och tilltugg serveras.

För anmälan klicka på denna länk.

Förord av: Aryo Makko, professor i historia och föreståndare för Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet

I denna bok har författaren samlat 14 depescher samt några andra skrivelser och promemorior från sin UD-tid som behandlar Ryssland och vilka han bedömer fortfarande har allmänt intresse. Rapporterna har tidigare varit hemligstämplade men har nu sekretessgranskats av UD. Därmed har hemligstämpeln kunnat lyftas med undantag för några personhänvisningar och enskilda omdömen i texten. Dessa smärre revideringar ändrar inte på något väsentligt sätt beskrivningarna och analyserna i dessa rapporter om Rysslands utveckling och dess inrikes- och utrikespolitik samt om våra bilaterala relationer under åren 1994–2004.Depescherna skrevs som regel i anslutning till viktigare händelser i Ryssland eller i Sveriges bilaterala relationer. Läs presentationen

De hemliga rapporterna från Moskva

Starka staters lov

Anders Björnsson

För en generation sedan eller så var det accepterad överideologi, att nationalstatens tid var förbi.  och Globaliseringen ansågs rycka mattan undan enskilda staters suveränitet och den europeiska integrationen, med sina många överstatliga element, höll på att fördjupas. Teckentydare från olika håll och kanter utlade detta som en oundviklig process med övervägande godartade följdverkningar. Fred i vår tid stod på dagordningen.

Onekligen en något originell tolkning av de krafter som samtidigt var i rörelse. Flera nya stater i omvärlden uppstod eller återuppstod, andra återställde sin statliga suveränitet och sitt nationella oberoende. De öst- och centraleuropeiska frigörelserna följde på befrielsen från kolonialt överherravälde i tredje världen, den senare nog så utdragen. Insiktsfulla bedömare, en bristvara, såg 1900-talet, inte 1800-talet, som nationernas århundrade.

Läs mer

Elvenes krever svar om ubåthavnas fremtid, forsvaretsforum.no

Ved Grøtsund havn, nord for Tromsø, forventes mellom fem og ti reaktordrevne ubåter årlig, skrev regjeringen i en pressemelding ifjor.

Ubåtene er viktige for Norges sikkerhet, og det stilles «meget strenge krav til sikkerhet ved denne type fartøyer», ifølge regjeringen. Samtidig ønsker Tromsø havn at Grøtsund skal bli «Arktis’ ledende havne- og industriområde for service og utbygging».

Dessuten har Tromsø kraft og flere andre selskaper erklært at de ønsker fullskala hydrogen- og ammoniakkproduksjon på Grøtsund i Tromsø innen 2026, står det i en pressemelding.

Hårek Elvenes (H) spurte forsvarsmininster Bjørn Arild Gram (Sp) fredag om hvordan han vurderer Forsvarets behov for å benytte Grøtsund havn, samt havnas «svært viktige rolle som mottakshavn for reaktordrevne allierte fartøy», opp mot lokale planer om næringsutvikling.

Elvenes skriver at havna ikke bare er svært viktig for samarbeidet med nære allierte, men også at Forsvaret i dag leier lokaler av Tromsø havn på Grøtsund i forbindelse med etablering av Heimevernets nye innsatsstyrke i Tromsø.

«Havna spiller dermed en viktig rolle i den nasjonale beredskapen», ifølge Elvenes, som tidligere blant annet har vært regionssjef for Forsvarsbygg i Nord-Norge. Läs artikel

World’s Largest Floating Structure Arrives at Gydan Peninsula, highnorthnews.com

After more than three years of construction and a three-week towing operation supported by a dozen ships, the world’s largest floating platform ever constructed arrived at the Arctic LNG 2 facility in Russia. Here it will be integrated with land-based infrastructure and production is set to start before the end of the year.

Russian gas company Novatek achieved a major milestone this week with the arrival of the first production line of its flagship Arctic LNG 2 project at the Gydan peninsula in the Russian Arctic. […]

With a length of 332 m, a width of 154 m, and a weight of 640,000 tons the platform is the largest floating structure in the world.

Novatek says a further two platforms will follow in 2024 and 2026 bringing Arctic LNG 2’s capacity to 19.8m tons of LNG per annum. Arctic LNG 2 is located around 70 km across the Gulf of Ob from Novatek’s original LNG project in the Arctic, Yamal LNG. Läs artikel