Anti-imperialism på glid

Utgivarna

Vi publicerar här (se nedan) ett mejl från FiB/K:s ordförande angående föreningens ställningstagande till Ukrainakriget.

Det är bra att FiB/K fördömt Rysslands angrepp på Ukraina som ett flagrant folkrättsbrott.

Tyvärr ges betydelsen av detta uttalande knappast någon vikt då man i nästa andetag utbreder sig om USA:s och västs folkrättsbrott och i sammanhanget redovisar ryskt rättfärdigande av aggressionskriget som om detta var relevant för ställningstagandet.

När sedan FiB/K:s stämma avslår motioner med kravet Ryssland ut ur Ukraina blir det en markering av att föreningen inte kan ta tydlig ställning mot ett allvarligt folkrättsbrott.

Föreningens ordförande säger att man inte vill låsa diskussionen om kriget genom att uttala sig för att Ryssland skall lämna Ukraina.

Vi kan inte se vad det är för diskussion om kriget som skulle låsas av ett tydligt ställningstagande på stämman mot den barbariska ryska aggressionen.

Vi kan inte heller se hur en förening med anti-imperialism i sin plattform kan underlåta att entydigt klargöra sin inställning till det för Ukraina förödande krig som Ryssland för mot landet.

Utgivarna av alliansfriheten.se

 

Från FiB/K:

Hej

På er sida har ni publicerat ett inlägg 16/7 som går ut på att det är skamligt att FiB/K inte ställer sig bakom Ryssland ut ur Ukraina. Ni har endast publicerat motionerna men inte styrelsens svar.
I svaret hänvisar vi till vårt uttalande som gjordes 26/2 2022 som tar avstånd från invasionen men också tar upp andra aspekter av kriget. Motionärerna vill att tidningen har Ryssland ut ur Ukraina som utgångspunkt för alla artiklar och diskussioner i tidningen. Vi vill inte binda oss för detta utan ha en bred diskussion utifrån flera synvinklar på kriget för att föra analysen framåt. Inom FiB/K finns representanter för olika ståndpunkter i frågan om kriget i Ukraina och allas åsikter kan diskuteras i FiB/K.
Skulle gärna se att ni tar in en rättelse av ert tidigare inlägg med utgångspunkt från detta.
Hälsningar
Karin Rosenqvist ,ordförande FiB/K
Vårt svar:

Läs mer

Hammarskjöld om Hammarskjöld

Rolf Andersson

Vid sitt inträde i Svenska Akademien 1954 höll Dag Hammarskjöld ett tal över sin far, folkrättsprofessorn Hjalmar Hammarskjöld, som var Sveriges statsminister under större delen av det första världskriget. Statsministern kritiserades då för sin alltför rigida och formalistiska neutralitetspolitik, sådan den från framför allt vänsterhåll karakteriserades. Detta gällde i synnerhet krigshandelspolitiken, där det neutrala Sverige klämdes hårt mellan Tyskland och Storbritannien, vilket ledde till allvarliga problem med folkförsörjningen.

Läs mer

Ryssland förstärker militär närvaro vid Finlands gräns, hbl.fi

– En allvarlig destabiliserande faktor.
Så beskriver Rysslands försvarsminister Sergej SjojguFinlands och Sveriges inträde i Nato. Den ryska försvarsministern fruktar nu att Natostyrkor och vapen kommer utplaceras i Finland. Som svar på ”västs kollektiva proxykrig mot Ryssland” kommer Ryssland att förstärka sin militära närvaro vid landets västra gräns.
– Hoten mot Rysslands militära säkerhet har mångfaldigats i de västra och nordvästra strategiska riktningarna, sade Sjojgu i samband med ett möte med militära ledare.
– Vi ska diskutera nödvändiga åtgärder för att oskadliggöra dessa hot vid detta möte och fatta lämpliga beslut, fortsatte Sjojgu.
I Moskvas hot skärptes tonen mot Polen, som enligt Moskva ”militariseras” och utnyttjas av USA som en front för antirysk verksamhet. Läs artikel

Robust diplomacy is not option but obligation for Türkiye: President Erdogan, aa.com

For Türkiye, a country located at an important position geographically, it is a must for having a robust diplomacy, President Recep Tayyip Erdogan on Tuesday.

”Located at the heart of three continents, Türkiye cannot be an onlooker to developments. Being strong in the field and at the table is not an option for us; it is an obligation,” Erdogan said in an address to Turkish ambassadors serving abroad and at home.

The ambassadors gathered in the capital Ankara for the 14th Ambassadors Conference to discuss regional and international developments, global trends, and recent challenges and opportunities.

”We are in pursuit of protecting Türkiye’s interests by employing all the tools of diplomacy and all the elements of hard and soft power,” Erdogan said. Türkiye has become a ”playmaker country” that has left its mark on international relations, whose involvement is sought in many crucial issues, and whose attitude is closely followed, he added.

Turning to the fight against terrorism, Erdogan said Türkiye did not take a step back in the face of terrorist groups, including ASALA and PKK.[…]

Türkiye is the ”key country” in the settlement of Russia-Ukraine crisis, Erdogan said, adding Ankara follows a ”balanced and fair” attitude since the first day to resolve the issue.

Ankara’s talks with the parties are underway for the resumption of Black Sea grain deal, he added.

About his recent phone call with Russian President Vladimir Putin, Erdogan said he had the opportunity to re-get information about Russia’s demands and expectations first-hand.

”Putin, like us, is sensitive about the access of our African brothers to grain products. I believe we can find common ground on this issue,” he added. […]

On recent provocative acts and burning of copies of the Quran, the Muslim holy book, in some Western countries, Erdogan said Türkiye will continue its fight against Islamophobia.

”We need to make more efforts to combat Islamophobia, which has reached an intolerable level in some European states in recent weeks,” he added. Islamophobic figures or groups have repeatedly carried out Quran burnings and similar desecration attempts in Northern Europe in recent months, drawing outrage from Muslim countries and the world.

”It is the primary duty of all of us as Turks and Muslims to prevent attacks on the Quran and to ensure that the perpetrators of these hate crimes are punished the way they deserve. Läs artikel

I ett skarpt läge kommer vi inte ha tid med grundlagsändringar”, dn.se

Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal

Professor Joachim Åhman verkar i sin replik (DN 1/8) dela huvudparten av min konstitutionella analys om förutsättningarna för Sverige anslutning till Nato.

Vi verkar eniga om att Sverige, för att uppfylla våra förpliktelser enligt Natofördraget, med all sannolikhet i framtiden kan komma att behöva överlåta såväl beslutanderätt som befälsrätt till Nato och till främmande makt och i förekommande fall tillåta att utländsk trupp stationeras i Sverige. […]

Detta – att vissa maktbefogenheter på försvarsområdet inte grundar sig på konstitutionen – utesluter ju inte att regeringen, vid krig eller krigsfara, faktiskt har en långtgående makt som direkt stödjer sig på vår grundlag.

Enligt 15 kap. 13 § första stycket första meningen i regeringsformen får regeringen sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.

Någon analys hur denna konstitutionella maktbefogenhet, i ett skarpt läge, eventuellt kan komma att behöva överlåtas till Nato eller till främmande makt, och hur den i praktiken påverkas eller begränsas av ett integrerat Natokommando, lyser helt med sin frånvaro i beredningsarbetet.

Om denna maktbefogenhet helt eller delvis ska kunna överlåtas i framtiden, kan riksdagen enligt vår nuvarande grundlagsreglering inte bemyndiga regeringen att göra det genom ett enkelt riksdagsbeslut. För detta har den sittande riksdagen varken makt eller mandat att besluta om på egen hand före nästa val. Professor Åhman tycks inte vara av annan mening.

Professor Åhman påstår dock att vi kan låta denna konstitutionella fråga bero. Vi får helt enkelt i ett krisläge lösa den på vägen med hänsyn till hur framtida beslutsöverlåtelser utformas, och hur förhållandet mellan inhemska och utländska aktörer regleras. Läs artikel

USA vill ha fria händer och inte bindas av allianser och artikel 5

Utgivarna

Det tre nordiska ländernas överbefälhavare framförde på Nato-mötet den 10 maj en önskan om att läggas under USA:s Nato-kommando i Norfolk (Virginia).

Särskilt Norge hade varit pådrivande för att de nordiska länderna tillsammans direkt skulle ledas av USA och att detta skulle säkra försvaret av hela Nordkalotten. USA visade sig dock vara emot. Man ville ha Norge under kommandot i Norfolk, men inte Sverige och Finland.

Läs mer

Russian attacks continue to affect world’s most vulnerable, UN spokesperson says, news.un.org

Farhan Haq, Deputy Spokesman for Secretary-General António Guterres, was speaking at the regular press briefing at UN Headquarters in New York.

The Danube port of Izmail, in the Odesa Region, was hit on 2 August. The attack damaged facilities storing thousands of tons of food grains.

“The Secretary-General also condemned Russia’s intensification of attacks on Ukrainian ports, calling for the immediate cessation of all attacks against civilians and civilian infrastructure in Ukraine,” he said.

The Black Sea Initiative enabled the export of millions of metric tons of food from Ukrainian ports, and together with the UN’s parallel accord with Russia on export of food and fertilizer, had been vital for global food security and price stability, including in areas hit hard by conflict and hunger, such as Afghanistan, the Horn of Africa and Yemen. Läs artikel

En greve och en fluga

Anders Björnsson

Greve Albert Ehrensvärd d.y. spelade som utrikesminister i Karl Staaffs andra regering (1911–1914) en avgörande roll för att hålla Sverige utanför en allians med det kejserliga Tyskland, en uppåtstigande och aggressiv stormakt, inför vad som skulle bli det första världskriget. Detta gjorde han bland annat genom en direkt hänvändelse till kungen, Gustaf V, som så verksamt skulle bidra till att fälla den liberala Staaff-regeringen. (AE:s handbrev återgivet på sajten.)

Ehrensvärd var adelsmannen, juristen (disputerad i Lund), ämbetsmannen, som slog in på en diplomatisk bana, blev sändebud i Bryssel, Haag och Washington och kabinettsekreterare, innan han tog säte i statsrådet. Efter tiden som excellens verkade han som minister i Bern och Paris; i Lund och det skånska slottet Tosterup hade han en hemmabas. Då utvecklade han också ett kulturhistoriskt författarskap, som bland annat renderade honom tre hedersdoktorat: i Uppsala, Strasbourg och Poitiers. (Liknande ära tillkom en senare liberal utrikesminister, Hans Blix, även han disputerad vid juridisk fakultet.)

Läs mer

Sikkerhetspolitikk i Nordområdene, argumentagder.no

Arne Morten Grønningsæter, operativ offiser utdannet ved Sjøkrigsskolen (1983)

Det er et noen forhold vi må minne oss på for å forstå utviklingen som drøftes i Jacob Børresens artikkel 2. august i Argument Agder om sikkerhetspolitikk i nordområdene:

  • NATO hadde i årevis drevet med operasjoner. Kollektivt forsvar var på vei til å bli glemt

  • NATOs to operasjonelle kommandoer hadde ingen dedikerte ansvarsområder

  • NATO hadde voksesmerter og var blitt strategisk overasket minst 7 ganger

  • Russland hadde brutt samarbeidet og så seg bedre tjent med å ta seg til rette for å ivareta sin interesser, for eksempel i Georgia og på Krim

I denne situasjonen var Norge særlig bekymret for mangelfull fokus på art V (NATOs artikkel V om gjensidig forsvar,) fokus på Nordområdene og Alliansens fokus på den maritime dimensjonen. Norge var derfor pådriver for revidering av NATOs kommandostruktur og i særdeleshet etablering av den nye Atlanterhavskommandoen (Joint Force Command Norfolk – JFC NF). Det var vi som presset på for at den også skulle ha ansvaret for «High North» og «Arctic» med tilstøtende områder og øyer. JFC Brunsum (Europakommandoen) hadde alt for lite maritim kompetanse og manglet fokus på nordområdene. […]

Endelig var det avgjørende forsterkninger og etterforsyninger ville måtte komme fra Nord-Amerika, og i all hovedsak via et annet nordisk land. Slik sett var det ønskelig at nordiske land sorterte under samme kommando. Dette var ikke resultat av et amerikansk press, og noen vil hevde at amerikanerne nærmest måtte overtales til å ta en lederrolle. Fremskutte kommandoledd ble planlagt i Norden og tunge kommandoledd som II MEF (US Marines) og den amerikanske marines andre flåte (Atlanterhavskommandoen) skulle ha ansvaret for land, sjø og luft. Det var også Norge som fikk gjennom at NATOs maritime styrke skulle revitaliseres.  Läs artikel

Vestlig trening og taktikk fungerer ikke, inyheter.no

Helge Lurås, ansvarlig redaktør

Ukrainas væpnede styrker som er trent og bevæpnet av USA og dets allierte har lidd store tap etter at den såkalte motoffensiven startet i begynnelsen av juni.

Utstyrt med avanserte amerikanske våpen og fremsnakket som fortroppen til et større angrep, kjørte troppene seg fast i tette russiske minefelt der de kom under konstant ild fra artilleri- og helikopter. Hele enheter gikk tapt. Ukrainske tropper har kun tatt tilbake noen få landsbyer, i ytterkanten av de russiske defensive linjene. Den kompliserte treningen i vestlige manøvrer har gitt ukrainerne liten fordel i møte med miner og russisk artilleri.

Nå prøver de ukrainske styrkene å endre taktikk, sier amerikanske tjenestemenn og uavhengige analytikere. De går tilbake til det de kjenner best: Å selv bruke artilleri i en statisk kamp mot russiske styrker. […]

Biden-administrasjonens tjenestemenn hadde håpet de ni vestlig-trente brigadene, rundt 36 000 soldater, ville vise at den amerikanske måten for krigføring var overlegen den russiske tilnærmingen. Mens russerne har en stivt sentralisert kommandostruktur, lærte amerikanerne ukrainerne å la fremskutte offiserer ta raske beslutninger på slagmarken og å sette inn kombinerte våpentaktikker – synkroniserte angrep fra infanteri-, panser- og artilleristyrker.

Vestlige tjenestemenn forfektet denne tilnærmingen som mer effektiv enn den materielt kostbare strategien med å slite russiske styrker ned av utmattelse, som «truer med å tømme Ukrainas ammunisjonslagre,» skriver New York Times.

Med andre ord: Vesten ønsker at Ukraina skal bruke en taktikk som vil føre til større tap av soldater fordi man ikke klarere å produsere nok ammunisjon til å basere seg mer på artilleri. Men nå sier ukrainerne selv stopp til dette. Tapene er for store. Läs artikel

Finland i Afghanistankriget – av lojalitet med USA

Lars-Gunnar Liljestrand

Den finska utvärderingen av landets insats i kriget i Afghanistan finns nu på engelska. Utvärderingen är gjord av Utrikespolitiska Institutet i Finland på uppdrag av den finska riksdagens utrikesutskott.

Finska styrkan uppgick som mest till 195 man år 2012. Två finska soldater dödades och 15 sårades under kriget. Från 2007 ingick den finska styrkan i det svenskledda Provincial Reconstruction Team (PRT) i norra Afghanistan.

Rapporten summerar: Den militära interventionen misslyckades att stabilisera Afghanistan. Talibanerna segrade och kampen mot talibanernas inflytande fick motsatt effekt. Finland misslyckades med sina mål att skapa en rättsstat.

Läs mer

I krig styr USA europeiska Nato, norran.se

Bengt Josefsson, Skellefteå

År 2020 fanns 63 000 amerikanska soldater i Europa. (FOI: Väpnad solidaritet – USAs militära närvaro i Europa fram till 2020). General Christopher G. Cavoli blev den 4 juli (USA:s nationaldag) 2022 utsedd till befälhavare för detta USAs väpnade styrkor i Europa. I den rollen direkt underställd USAs försvarsminister.

Men på samma dag , 4 juli 2022, blev Cavoli även utsedd till högste befälhavare för Natos operativa kommando i Europa. Via sin befattning SACEUR, Supreme Allied Commander of Europe. I rollen som SACEUR har Cavoli i krigslägen i praktiken även befäl över hela Norden inklusive svensk ÖB och svensk försvarsminister. Befattningen som SACEUR innehas alltid av en officer från USA:s väpnade styrkor.

Vi tror idag att Natos generalsekreterare Stoltenberg är någon slags befälhavare om krig bryter ut. Men om krig från svensk mark bryter ut mellan Nato och Ryssland är det inte Stoltenbergs civila bedömningar utan general Cavolis militära bedömningar, godkända av USA:s försvarsminister, som avgör fortsatta händelseutvecklingen. Läs artikel