Månad: augusti 2023

Imorgon 6 augusti får vi minnas denna dag 1945 då 70 000 människor avled av stötvågen, värmen och strålningen från den första atombomben. Den släpptes över Hiroshima i Japan. Verkligheten skulle aldrig bli densamma efter denna ödesdigra händelse.

I den späckade TV-tablån häromdagen fanns bland allsång och mysdeckare ett program insprängt från ”Idébyrån”. På panelens svar vilka tänkbara frågor som kommer att sätta definitiva käppar för mänskligheten nämndes klimatkrisen, pandemier och kärnvapenkrig.

Läkare från jordens alla länder, inklusive de nio som har kärnvapen (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea) kämpar för att de av humanitära skäl ska avvecklas. Ingen medicinsk bot finns om det skulle smälla.

Läkare har aktivt verkat i den internationella rörelse som drev fram FN:s konvention från 2017 om förbud mot alla jordens kärnvapen. Denna bedrift premierades med Nobels Fredspris. Till dags dato har 68 länder ratificerat avtalet, dock inte Sverige. Avtalet stöds av 652 humanitära organisationer världen över, bland annat Röda Korset. Läs artikel

Försvarsmakten har under onsdagen och torsdagen denna vecka flugit nära den ryska gränsen i Finland.

”Försvarsmakten kan bekräfta att vi flyger med S102B Gulfstream i Finland relativt nära ryska gränsen. Vi kan på grund av sekretess inte gå in på syftet med flygningen, men flygplanet bemannas normalt med signalspaningspersonal från FRA.”, uppger Per-Ola Mjömark, pressekreterare på Försvarsmakten.

Försvaret bekräftar även att flygningen gjorts med tillstånd av Finland. […]

Det är första gången som Sverige bedriver signalspaning på Ryssland över finländskt territorium, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Han menar att det ger ett ”mycket bra” tillskott till redan inhämtad information

– Det är viktigt för Sverige att veta vad ryssarna gör. Här får vi en möjlighet att hämta upp mot Murmansk där det finns många ryska anläggningar, säger han. Läs artikel

GPS-positionering styr avancerade robotars bana, men Ryssland stör kommunikationen allt mer effektivt. Om du förlorar i elektronisk krigföring har du en armé från 1800-talet, säger en ukrainare.

Så gott som alla moderna vapen – från artillerianläggningar till precisionsrobtar – använder radiovågor, mikrovågor, infraröd strålning eller andra trådlösa frekvenser för att sända och ta emot data. Det gör dem sårbara för elektronisk krigföring.

”Genom elektronisk krigföring rekognoseras och störs fiendens system samt skyddas de egna trupperna mot verkningarna av fiendens elektroniska krigföring”, uppger Försvarsmakten i sin presentation av Arméns utbildningsprogram.

I Finland förkortas elektronisk krigföring efter finskan ELSO:

”Elektronisk krigföring är närvarande överallt på stridsfältet – i pansrade ELSO-fordon i spetsen för anfall, som stöd för luftoperationer och som en del av spaningssystemet till lands, till havs och i luften.”

Det betyder förstås att elektronisk krigföring är livsviktig även i Ukraina. Läs artikel

Det melder Reuters, som viser til nyhetsbyrået Interfax.

– Den russiske føderasjonens regjering har inkludert Norge på listen over utenlandske stater som begår uvennlige handlinger mot russiske diplomatiske og konsulære tjenester i utlandet, skriver nyhetsbyrået og viser til en uttalelse på den russiske regjeringens nettside.

På nettsida kan man lese at Norge er lagt til en liste over stater som «begår uvennlige handlinger rettet mot Russlands diplomatiske og konsulære arbeid i utlandet». […]

Russland-ekspert Tormod Heier fra Forsvarets høgskole mener handlingen hovedsakelig er symbolsk.

– Det vil nok ikke ha noen særlig stor betydning at Norge er satt opp på denne lista, og er nok mest en symbolsk handling.

Heier mener Russland ikke har råd til å skape nye «uvenner» i nord.

– Det er fordi etter 17 måneder med krig så er Russland er veldig svake og sårbare, har ikke råd til å skape økt spenning på andre fronter enn de som allerede eksisterer i Øst-Europa Läs artikel

[…] Member states had already demonstrated their willingness to bend over backwards to please Erdoğan. On 6 July, a Swedish court made the unprecedented decision to convict a member of the Kurdistan Workers’ Party. He will serve a four-and-a-half year prison sentence in Sweden before being extradited to Turkey. Among the large Swedish-Kurdish diaspora, the case was widely viewed as a political stitch-up: another human sacrifice on NATO’s altar. The seemingly bottomless capacity to accommodate autocratic Turkey is, of course, difficult to reconcile with the framing of the current confrontation with Russia, as a civilizational struggle between an enlightened band of Western democracies and Putin’s Oriental despotism. NATO’s 2022 Strategic Concept, unveiled in Madrid, states that ‘authoritarian actors challenge our interests, values, and democratic way of life’ – but this refers solely to authoritarians outside NATO, not those within it. It remains to be seen whether the Atlantic alliance can maintain its current popularity while forfeiting any pretense to ‘shared values’. In 2014, a policy paper from the Norweigan Centre for Integrity in the Defense Sector warned that ‘unless NATO is seen as a community of values, public support and mutual solidarity may easily become undermined’. Läs artikel

Allt oftare innehåller våra tidningar artiklar om ålänningar som söker sig till arméns kurser eller gör frivillig militärtjänst. Samtidigt, i intervjuer och debattinlägg, kan vi läsa att det demilitariserade Åland nu är tryggare än någonsin och att just små nationer har skäl att hålla fast vi avtal; det är deras enda chans i tider av konflikter och avtalsbrott. Likväl tycks unga ålänningar lita allt mindre på de avtal som hittills hållit Åland utanför militära konflikter. […]

Det är ingalunda så att höga fördragsparter är de enda som skall höras och yttra sig i demilitariseringsfrågan eller överhuvudtaget i frågor av övernationell art. Ålandsfrågan med allt vad som ingår i den är vår fråga, det är viktigt att vi gör vår röst hörd och aktivt bidrar till opinionsbildningen också internationellt. Bland annat därför är opinionerna på Åland viktiga. Om det är som jag inledningsvis konstaterade, att stödet för demilitariseringen – en av hörnstenarna i vårt samhällsbygge – sviktar bland våra ungdomar bör vi fråga oss varför. Läs artikel

While the conflict in Ukraine is mostly concentrated in the east along the country’s border with Russia, the borders of NATO members to Ukraine’s north and west are increasingly being tested. Mercenaries from Russia’s Wagner Group have moved into Belarus, and Russia has been striking Ukrainian port facilities on the left bank of the Danube, just across the river from Romania.

This week, I travelled by car from Warsaw to Vilnius, the Lithuanian capital, through the Suwalki Gap, the 100-kilometre-long border between NATO countries Poland and Lithuania that is sandwiched between Russian ally Belarus and Kaliningrad, the Russian enclave on the Baltic Sea. The most direct route between the two cities goes through Grodno in Belarus, which would have made the trip 60 kilometres and 40 minutes shorter, but that route was closed due to increased tensions in the region. […]

While it’s extremely unlikely that Russia will directly attack NATO members, the edging of the Ukrainian conflict towards NATO borders raises other potential concerns. The first possibility is that some form of hybrid threat emerges along the Belarusian border, such as manufactured refugee flows or Wagner fighters, or otherwise unidentified ‘little green men’, breaching the border with activities that offer the Russian government plausible deniability. The other possibility is that missile or drone attacks aimed at Ukrainian territory cross over into NATO territory by mistake. Läs artikel

I en ledare den 27 juli anklagar DN:s ledarskribent Arvid Åhlund oss för att i en artikel som publicerats av den ansedda tidskriften Foreign Policy fabricera om Sveriges Kinapolitik.

Han gör det genom att misstolka vad vi säger och avleda läsarens uppmärksamhet till frågor som är perifera i förhållande till vårt huvudargument.

Åhlund menar att Kinas tidigare ambassadör i Sverige, Gui Congyou, spelade en central roll i att förändra den svenska allmänhetens syn på den kinesiska regeringen i negativ riktning. Detta är sannolikt helt sant. Men den dynamik som vi diskuterar i vår artikel är inte attityden mot Peking i allmänhet, utan vad som har drivit opinionen så långt att många i dag skulle kunna tänka sig att stödja USA i ett krig mot Kina om Taiwan.

Vår huvudsakliga poäng är samtidigt att de kinesiska övertramp som Åhlund tar upp, och som även vi ser mycket allvarligt på, vare sig kan förklara eller rättfärdiga den stora omsvängningen i Sveriges säkerhetspolitik gentemot Kina. En omsvängning som också har gjort den svenska linjen radikal i ett västeuropeiskt perspektiv.

Åhlund undviker att ta upp de fakta vi citerar som visar hur den senaste rapporten från försvarsberedningen, i en inte oviktig detalj, bryter med stora delar av Europa. I Sverige definieras Kina enbart som ett hot, medan andra erkänner Kina som en konkurrent och rival – men även en oundviklig partner när det gäller ödesfrågor som klimatförändringar. Läs artikel

The French and Japanese air forces have conducted aerial exercises in Japan, the first of their kind between the two allies. But even as Paris seeks to build its military alliances in the Indo-Pacific region, France has blocked proposals to open a NATO liaison office in Tokyo.

The four-day joint drills are part of a larger French exercise, codenamed Pegase 2023, taking place across the Indo-Pacific in the coming weeks, including in French island territories.

”It’s natural that France, a resident nation of the Indo-Pacific, is particularly concerned by the geopolitical tensions felt in the region as a result of competition between the great powers,” General Stephane Mille, chief of staff of the French Air and Space Force, told reporters at a July 28 news conference in Japan’s Saitama prefecture. […]

At its July annual summit in Vilnius, Lithuania, NATO put forward the opening of a liaison office in Tokyo. However, French President Emmanuel Macron blocked the move.

”It’s pretty clear that President Macron wants to avert any sort of escalation, or dynamic that could lead to escalation, with China,” said Fabrice Pothier, a former NATO head of policy planning and now the CEO of the consultancy group Rasmussen Global, in an interview with VOA on Tuesday. “And he probably considers putting the NATO flag somewhere in the Indo-Pacific – even though it’s a very symbolic flag – as a bit too provocative.” Läs artikel