Månad: september 2023

Analytiker: – Frankrikes exit vil presse vestlige styrker lenger bort, forsvaretsforum.no

av

[…] Den franske ambassadøren, som angivelig ble holdt som gissel på ambassaden, har allerede forlatt det Niger, som ligger i Vest-Afrika.

Sylvain Itté dro fra hovedstaden Niamey ved 4-tiden natt til onsdag, ifølge en fransk kilde. Seks av hans kolleger ble også fløyet ut av det vestafrikanske landet.

1500 franske soldater skal hentes hjem innen årsskiftet, sa president Emmanuel Macron i et intervju forrige helg. Nigers nye makthavere satte tydelig pris på det.

– Imperialistiske styrker er ikke lenger velkomne på vårt nasjonale territorium, het det i en uttalelse fra militærjuntaen. […]

Le Monde mener utviklingen i Niger er det mest alvorlige tilbakeslaget for Macron i Afrika siden han ble valgt i 2017. I Senegal, som grenser til Mali, skriver avisa Walf Quotidien at Frankrike har gått på sitt «ørtende tilbakeslag».

– Frankrike opplever at landets påvirkning og makt er dramatisk redusert i Vest-Afrika spesielt og i Afrika mer generelt, skriver den senegalesiske avisa.

Både i Mali og Niger har styrker fra Frankrike og andre vestlige land deltatt i kampen mot væpnede ytterliggående islamistgrupper. Norge bidro tidligere med et militært transportfly og personell i en fredsbevarende FN-styrke i Mali. FN-styrken ble avviklet i sommer, etter oppfordring fra Malis militærjunta.

– Frankrikes exit fra Niger vil presse vestlige styrker lenger bort fra den sentrale delen av Sahel-regionen, sier analytiker Mucahid Durmaz fra selskapet Verisk Maplecroft.

Han mener befolkningen i Vest-Afrika gradvis er blitt mer ukomfortable med å ha vestlige militære styrker i sine land. […]

Både Tyskland og Italia har et mindre antall soldater i Niger, og USA har stasjonert over tusen soldater i landet. I Niger har USA også bygget det som beskrives som den største amerikanske dronebasen i denne regionen.

USA har ikke omtalt maktskiftet i Niger som et kupp – og er heller ikke blitt bedt om å forlate landet.

– Vi vil fortsette å vurdere videre skritt som vil prioritere våre mål både knyttet til diplomati og sikkerhet, sa den amerikanske forsvarsministeren Lloyd Austin nylig om situasjonen i Niger. Läs artikel

 

“Security in the Arctic is of Greatest Interest to France,” says French Commander, highnorthnews.com

av

The French Navy’s nuclear submarine and support vessel which recently docked in Tromsø, Northern Norway, have carried out long-term missions in the North Atlantic. This shows France’s allied commitment to security in northern areas and desire to learn more about them, asserts French Commander.[…]

“This short port call allowed a long-term deployment in the Northern Atlantic of the two ships. Their deployment show Allied commitment to security in Northern Europe and France’s desire to gain better knowledge of the area. France conducts more than 20 port calls per year in Norway, with ships operating for the surveillance of critical undersea infrastructures, for NATO operations, or bilateral cooperation with the Norwegian Armed Forces.” […]

“The support vessel Garonne has been conducting a three-month long mission in the Arctic – which is of greatest interest to France regarding the issues of climate change and security. She has been involved in several training activities regarding the safety of life at sea in Canada, Greenland, and Norway. Sailing in such demanding conditions requires specific skills, and the cooperation with Norway is of major benefit.” Läs artikel

Ålands röst måste höras i frågan om ryska konsulatet, alandstidningen.ax

av
Daniel Dahlén, Ålandstidningen

Det råder ingen tvekan om att Rysslands angrepp på Ukraina måste fördömas på alla plan. Det är förståeligt att många individer agerar känslomässigt i frågan när bilderna av Rysslands övergrepp mot det ukrainska folket når näthinnan.

Samtidigt legitimerar det inte förhastade och känslomässiga beslut som kan leda till ytterligare destabilisering och där våra liberala demokratiers strävan efter att upprätthålla folkrätten och mellanstatliga avtal sätts åt sidan.

Utrikesministeriet utreder som bäst Ålands särställning och samtidigt ser man över möjligheterna att stänga det ryska konsulatet. Utredningen, som initieras av president Sauli Niinistö, ska var klar om drygt en månad och då lär vi sannolikt få klara besked om hur den finländska statsmakten ser på demilitariseringen och ingångna avtal i ljuset av det krig som för tillfället förs i Europa.

Det ryska konsulatets roll på Åland är i första hand att övervaka att Finland lever upp till kraven om demilitarisering. Vi vet dock att konsulatet under historiens gång även använts för andra syften och då främst för underrättelseverksamhet. En uppgift som man tog på största allvar och som ett flertal anställda utförde under efterkrigstiden. […]

Även om konsulatet i dag skulle användas för underrättelseverksamhet så ska den funktionen inte överdrivas. Dagens underrättelseverksamhet sker på många andra sätt än genom fysisk närvaro. […]

Om det är så att den finländska statsmakten kommer till slutsatsen att det ryska konsulatet i Mariehamn ska stängas måste Åland ställa krav på hur demilitariseringen i fortsättningen ska övervakas. En väg kunde kanske vara att de övriga signatärmakterna skulle ta en större roll i övervakningen? Läs artikel

Hur påverkar ett Natomedlemskap civilt försvar? Perspektiv från Norge och Danmark, foi.se

av

[…] Sveriges satsningar på civilt försvar under 1900-talet hade en viktig strategisk funktion i förhållande till de säkerhetspolitiska målen. Det civila försvaret syftade till att förstärka och understödja Sveriges säkerhetspolitiska linje genom att bidra till landets totala avskräckningsförmåga. För den civila delen av totalförsvaret upprätthölls avskräckningsförmågan genom att bygga och främja motståndskraft, ett begrepp som fortfarande förekommer i policydokument.(4) Under det kalla kriget ansågs motståndskraft bygga på summan av civilförsvaret (senare benämnt befolkningsskyddet), det ekonomiska försvaret (försörjningsberedskapen), det psykologiska försvaret och övrigt totalförsvar. Sammantaget skulle alltså de civila delarna av totalförsvaret tillsammans med det militära försvaret fungera avskräckande och skapa handlingsfrihet för det alliansfria Sverige.

På så sätt fanns en viktig strategisk dimension inbyggd i de civila delarna av totalförsvaret. Vid krig tillkom också en humanitär och praktisk del som handlade om att skydda och rädda medborgares liv och hälsa, även över lång tid och i avspärrningssituationer där Sverige inte kunde räkna med hjälp utifrån. På detta sätt var alliansfrihet i fred och neutralitet i krig – i grunden säkerhetspolitiska aspekter – inbyggt i det civila försvaret, och satte under många decennier sin prägel på infrastrukturella satsningar, organisatoriska modeller och materialinköp i Sverige.(5) […]

Våra intervjuer och möten visar att trots kulturella likheter mellan de nordiska länderna har respektive land sina egna säkerhetspolitiska intressen som inte alltid är lätta att förena, t.ex. fokus på de arktiska regionerna, ryska gränsområden, Nordatlanten eller Östersjön. Skillnader mellan olika nationella begrepp utgör därför mer än ett språkligt problem, eftersom de är kopplade till respektive lands säkerhetspolitiska traditioner. Läs rapporten

Første franske atomubåt ved Grøtsund i Tromsø – årets sjuende ubåtanløp ved havna, highnorthnews.com

av

Den franske atomubåten la til kai ved Grøtsund havn, like nord for Tromsø by, sist uke. Dette er første gang at en av Frankrikes ubåter besøker denne havna.

Samlet sett er dette også årets sjuende anløp av allierte reaktordrevne ubåter ved Grøtsund, opplyser Forsvarets operative hovedkvarter til High North News.

Tidligere ubåtbesøk i 2023 har kun vært fra USA. Siden mars har det vært et amerikansk atomubåtanløp ved havna hver måned minus mai – og sist ut var USS Florida i midten av september.

Direktoratet for strålevern og atomsikkerhet meldte i vår om en forventning om dobling av antall allierte atomubåter til Norge – henholdsvis til Grøtsund og Haakonsvern i Bergen.

Til selskap i Grøtsund har ubåten det likeledes franske militære støttefartøyet FS Garonne. Dette har nylig operert i Scoresbysundet på Øst-Grønland, ifølge den franske marinen. Der trente det på tauing av det franske cruiseskipet Le Commandant Charcot, som del av det franske forsvarets Grand Nord-oppdrag (se mer om dette nedenfor). Läs artikel

Tsjekkia godkjenner plan om innkjøp av 24 F-35-kampfly, forsvaretsforum.no

av

Det tsjekkiske forsvaret får nye kampfly. Regjeringen har godkjent en plan for å kjøpe inn 24 amerikanske F-35 med levering fra 2029.

Statsminister Petr Fiala sier de siste flyene skal være klare i 2035.

Avtalen er verdt 150 milliarder tsjekkiske koruna – drøyt 70 milliarder norske kroner. Flyene skal erstatte leasede Gripen-fly fra svenske SAAB. Läs artikel

 

Kristersson inte förvånad över turkiskt utspel, folkbladet.nu

av

Det var i ett uttalande på tisdagen som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kopplade ihop USA:s löfte om försäljning av F-16-plan med den svenska Natoprocessen.

– Om USA håller sina löften så kommer vårt parlament att hålla sina löften. Det turkiska parlamentet har sista ordet vad gäller Sveriges Natomedlemskap, sade han enligt Reuters.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger nu att han inte vill göra någon tolkning av det uttalandet.

– Jag tror att alla förstår att det här är frågor som kretsar kring många länder samtidigt, säger han och fortsätter:

– Redan i Vilnius var både Natosystemet, försvarsmaterielfrågor och Sverige inblandat i ett stort handslag, så jag är inte särskilt förvånad.

Han upprepar samtidigt budskapet att han räknar med att det handslaget gäller samt att svenska regeringen har levt upp till sina åtagandena.

TT: Finns det något Sverige kan göra i den här frågan nu?

– Vi lägger oss naturligtvis inte i affärer mellan andra länder. Men vi sätter ett stort värde på att USA och andra länder har varit väldigt tydliga och hjälpsamma på olika sätt i den här processen, det är viktigt för Sverige. Läs artikel

Ett år efter Nord Stream-sabotaget finns både bekväma och obekväma förklaringar – experten undrar: ”Vill vi verkligen veta?”, svenska.yle.fi

av

[…] Svenska Yle bad forskaren och krigsvetaren Ilmari Käihkö sålla bland teorierna.

– Jag minns dagen då explosionen inträffade och i princip alla aklagade Ryssland. Jag trodde också först att Ryssland sannolikt ligger bakom, men jag har efteråt tänkt att vi ju faktiskt inte har några bevis för det.

– I krig så gör vi alltför ofta förhastade slutatser och det har fått mig att bli väldigt intresserad av det här fallet, säger Käihkö.

Att Ryssland skulle ligga bakom sprängningarna ses av Käihkö som det mest bekväma alternativet ur västländernas synvinkel.

– Misstankarna riktades direkt mot Ryssland som hade slutat exportera gas till Ukraina. Det kändes som en maktdemonstration där Ryssland visade att de kan hota det ekonomiska samarbetet med Europa.

– Samtidigt så kunde de visa att de kan sabotera också andra saker som finns under vattnet, som elledningar och datakablar.

Det finns också uppgifter om att det fanns ryska fartyg som befann sig runt Nord Stream 1 och 2 några dagar innan gasledningarna exploderade.

– Ett av dem var en specialistbåt som är gjord för att kunna operera på havets botten med hjälp av miniubåtar. Så där finns det åtminstone bevis på att Ryssland har haft medel för att utföra sabotaget, säger Käihkö.

Ett par månader efter explosionen kom det uppgifter från den tyska utredningen om en segelbåt som heter Andromeda där det hittades spår av sprängmedel, och en besättning som hade använt falska pass. Då började misstankarna riktas allt mer mot Ukraina.

– Där var tanken att Ukraina har varit väldigt kritiska mot det ekonomiska samarbetet mellan Europa och Ryssland som ryssarna använde för att finansiera sitt krig i Ukraina. Så där kan man också se Ukraina som en aktör som gynnades av den här explosionen. […]

– Jag ser det som mycket möjligt att hela sanningen inte kommer att publiceras så länge kriget fortsätter, på grund av politiska och strategiska skäl. Läs artikel

Ett utökat försvarsavtal med USA inskränker på vår suveränitet, hbl.fi

av
Rabbe Sandelin, Helsingfors
Jag har precis läst Tilläggsavtalet mellan Norge och USA om försvarssamarbete. Om riksdagen ratificerar ett likalydande finskt avtal, innebär det en betydande inskränkning av den finska suveräniteten och det finska säkerhetspolitiska manöverutrymmet.
Jag antar att de personer som liksom Norge vill avtala om amerikanska trupper på finländskt territorium hoppas på att detta på ett konkretare sätt ska avskräcka från en potentiell rysk militär attack, än vad Natos rätt så tomma Artikel 5 gör. Men betonar man enbart detta, glömmer man helt de negativa konsekvenserna: man skapar samtidigt ett permanent legitimt militärt mål på det egna territoriet. Och inte enbart om USA utan vår inblandning skulle råka i luven på Ryssland, utan även om en konflikt
skulle bryta ut mellan USA och något helt annat land, till exempel Kina.
I stället för att förhindra ett storkrig, riskerar alltså avtal och baser som dessa i stället att garantera att en lokal konflikt eskalerar. Historien utvisar också att då stormakter börjar röra på sig, kan allianser oftast på ett ganska märkligt sätt byta sammansättningar. Trots de i dag ömsesidiga betygelserna om gemensamma värderingar, kan en amerikansk militärbas på finskt område ganska fort förvandlas till en militärt eller politiskt kostsam belastning.
Supermakter som USA har inte några ”vänner”. USA har som alla andra stora länder nationella intressen, och dessutom globala sådana. Inte betyder det att man inte kan samarbeta, och vid vissa tidpunkter kan intressena till och med sammanfalla. Men amerikanska baser på finskt territorium gynnar först och främst amerikanska intressen. Vi blir endast en ny geopolitisk spelknapp för den amerikanska administrationen – inte tvärtom, om nu någon hade sådana fantasier. Läs artikel
Läs också kommentar på den här sajten till DCA-avtal mellan Sverige och USA.

Många öppna frågor kring försvarsavtalet med USA, hbl.fi

av
Gustav Wickström, Åbo
Som en följd av Rysslands anfall mot Ukraina ansökte och beviljades vårt land medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato. På grund av att beslutsprocessen inom alliansen kan vara långsam, förhandlar vi nu dessutom om ett bilateralt försvarsavtal med Förenta staterna.
Det är ännu oklart vilka krav medlemskapet i Nato och det bilaterala avtalet med USA kommer att ställa på vårt lands försvarsmakt. De pågående förhandlingarna är nämligen hemligstämplade, liksom också handlingarna var i samband med inköpet av de nya jaktplanen. […]
På grund av svårigheterna att förutspå Förenta staternas framtida utrikespolitik är det viktigt att vårt land inte förbinder sig till att bistå USA i alla dess globala strävanden. Vi bör förbehålla oss rätten att, från fall till fall, besluta om vår militära insats i olika situationer.
I den mån vårt medlemskap i Nato eller det bilaterala avtal vi håller på att sluta med USA förutsätter att vi deltar i krigiska händelser utanför Finlands gränser, krävs det entydiga bestämmelser om hur besluten fattas i frågor som gäller sändande av stamanställd personal eller värnpliktiga medborgare på väpnade uppdrag utomlands. Läs artikel

Suez Canal: Enhancing alignment between Belt and Road and Egypt Vision 2030, moderndiplomacy.eu

av
Nadia Helmy, Associate Professor of Political Science, Faculty of Politics and Economics / Beni Suef University- Egypt

The location of the Suez Canal Economic Zone plays an effective role at the heart of the Chinese Belt and Road Initiative, ensuring a permanent strategic partnership between the two sides, to enhance the concept of the role of economic corridors and ports in development for the benefit of all parties. This brings us to a fundamental point, which is the importance of integration between ports and industrial areas, such as the Suez Canal, as the most prominent model for this, as a model of cooperation that is the most distinguished in the entire world within the framework of the relationship between the Suez Canal corridor and the Chinese Belt and Road Initiative, in order to advance the development wheel for all its parties, and open endless horizons in front of various investments. We find that the Suez Canal is a major gateway for Chinese products to enter African, European, Arab, and American markets, due to its strategic location on the Red Bahrain and the Mediterranean, passing through the Suez Canal. Therefore, it serves the Chinese Belt and Road Initiative, and this will be greatly reflected after the completion of development work in the Port of Sokhna in Suez, which will become one of the pivotal ports in the Red Sea and a fulcrum for serving international trade within the Chinese Belt and Road Initiative. Läs artikel

Guterres urges nuclear powers to commit to no use of nuclear weapons, .3nhk.or.jp

av

UN Secretary-General Antonio Guterres has reiterated his call for the elimination of nuclear weapons.

He made the comments on September 26, the International Day for the Total Elimination of Nuclear Weapons designated by the United Nations. Guterres addressed government officials from around the world at the UN in New York. He said, ”Any use of a nuclear weapon, anytime, anywhere and in any context, would unleash a humanitarian catastrophe.”

He said, ”This is the timeless message of the hibakusya, the survivors in Hiroshima and Nagasaki.” And, ”To them, and to the world, I have pledged to do everything within my power to gather countries around the need to wipe these devices of destruction off the face of the earth.”

Guterres expressed his deep concern about the increasing risk of the use of nuclear weapons over Russia’s invasion of Ukraine. Läs artikel