Någon borde förklara vad ordet plikt betyder, aftonbladet.se

Ingvar Persson, ledarskribent

[…]Hälften av alla 18-åringar vill inte  göra lumpen. Jag kan förstå dem. Om valet står mellan ett år i uniform och att starta en utbildning man ser fram emot, börja ett jobb man just utbildat sig till eller göra en efterlängtad resa skulle jag ha svarat likadant när jag var 18 år.

I själva verket var det nog också det jag gjorde. Minnet av de där dagarna på Karolinen i Karlstad är lite vaga, men jag gjorde nog mitt bästa för att få frisedel. Dessutom hade jag ju både astma och dåliga fotvalv att falla tillbaka på.

Däremot gav jag mig inte in på några försök att övertyga mönstringsförrättaren om att jag var radikalpacifist. Det kändes för dumt. När beskedet kom och slog fast att jag tagits ut för 12 månaders befälsutbildning på Bergslagens artilleriregemente trodde jag att någon gjort fel.

Jag kan som sagt förstå om unga tjejer och killar helst vill göra något annat än att marschera och skjuta lösplugg. Men jag kan inte riktigt acceptera det. Det låter naturligtvis som en kommentar från en sur gubbe, men ordet plikt har en betydelse. Ordboken talar om något man är skyldig att göra.

Det fanns skäl till att värnplikten återinfördes 2017. De skälen är ännu mycket starkare idag.

Exakt så är det med ansvaret för att försvara landet, vår samhällsordning eller vad man nu väljer att kalla det. Det är något vi är skyldiga att göra. Den som tvekar kan ju fråga människorna i Ukraina som för ett och ett halvt år sedan stod upp mot den ryska armén med alla medel. Läs artikel

USA starkast men Kina knappar in, mynewsdesk.com

År 2030 kommer USA fortsatt att ha världen starkaste försvar, men det kinesiska försvaret växer kraftigt. Även Västeuropas försvarsutgifter ökar. Det kan vi läsa i 2023 års FOI-rapport Defence Economic Outlook (DEO).

Den första DEO gavs ut år 2016 och mätte i första hand militära utgifter. När det år 2023 är dags för den fjärde upplagan har DEO utvecklats till en studie som bedömer stormakters militära styrka även utifrån ekonomiska resurser, vapenmängd och vapenkvalitet. Rapporten gör också en bedömning av trender fram till år 2030. Beställare är Försvarsdepartementet. Data kommer främst från SIPRI, IISS och IMF*. Läs artikel

Ålänningar på militärkurs undergräver demilitariseringen, alandstidningen.ax

Peggy Eriksson Linda Jansson Magnus Jansson Rolf Granlund Jonny Landström Maiken Poulsen Englund Anders Eriksson Ålands framtid

[… Vad är det då som gör att ett stort antal ålänningar väljer att ta vapen i hand och gå en militär grundkurs i Finland? Vad är motivet? Att aktivt kunna försvara Åland mot ett angrepp? Och kanske viktigast av allt, som inte lyfts fram i medias rapportering: Vilket intryck av ålänningarnas inställning till Ålands demilitariserade och neutraliserade status ger detta i omvärlden och framför allt i Finland?

Att ålänningar frivilligt deltar i militärkurs och att det skapas försvarsorganisationer på Åland ger intryck av att ålänningarna själva ifrågasätter demilitariseringen, vilket givetvis ger alla finska kritiker av Ålands status vatten på sin kvarn. Det ger även uttryck för rädsla bland ålänningarna om att vi inte är tillräcklig skyddade och sprider åsikter i media om att ålänningar önskar vara likställda med övriga Finland gällande landets försvar.

Resultatet kan rent av vara kontraproduktivt för Ålands ställning som demilitariserat område. Värnar vi demilitariseringen bör vi väl lyfta och arbeta för fredliga konfliktlösningar i stället för att lära oss att ta till vapen. Extra olyckligt är det att en grupp ålänningar frivilligt deltar i en militärkurs precis i anslutning till att Finland och övriga Natoländer, under rådande omständigheter med krig i vårt närområde, officiellt deklarerat respekt och garantier Ålands demilitarisering och neutralisering. Läs artikel

Små stater og store våpen, cms.polsci.ku.dk

Henrik Breitenbauch & Jens Vesterlund Mathiesen

Materielanskaffelse i europæiske småstater

I Finland blev anskaffelsesproceduren forankret som en enhed under det fin[1]ske forsvar. Særligt Norges typevalg af F-35 blev omdiskuteret og kritiseret for at være uigennemsigtigt og formet af politiske inte[1]resser, herunder amerikansk indflydelse.113 I forbindelse med både Danmarks, Hollands og Finlands efterfølgende typevalg tog man ved lære af Norges erfaringer og etablerede en mere transparent pro[1]ces, hvilket bidrog til at legitimere beslutningen af F-35 og USA som alliancepartner.114 Anskaffelse af kampfly er, udover at være meget omfattende of[1]fentlige investeringer, centrale for forsvarspolitikken og alliance[1]politikken. Købet af F-35 af både Holland, Finland, Danmark og Norge (samt Schweiz, Belgien, Polen og Tyskland) indikerer en sam[1]let europæisk strategisk og politisk prioritering af NATO og USA. Det samme kan tolkes ud fra alle landenes fravalg af både det fælles[1] europæiske Eurofighter-kampfly eller Saab Gripen E-kampflyet, som blev produceret af det alliancefrie Sverige. De særlige politisk-strategiske dynamikker i F-35-programmet blev tydelige i 2018, hvor Tyrkiet, som har været med siden 2002, blev fjernet fra programmet. Senatet i USA vedtog en erklæring, som gjorde det ulovligt at sælge kampfly til Tyrkiet. Dette skyldes, at Tyrkiet var i dialog med Rusland om anskaffelsen af S-400-mis[1]silsystemer, hvilket betød, at der var risiko for, at F-35-teknologi blev delt med Rusland. Alvoren understreges af, at den amerikanske Kongres i oktober 2021 endvidere modsatte sig, at Tyrkiet skulle have ret til at indkøbe F-16-fly i stedet for F-35.115. Läs rapporten

Veckans citat

”Det vore ganska dumt att i det här läget börja prata om en plan B och därmed indikera inte bara för våra vänner men också för våra motståndare där ute i världen som inte vill att vi ska bli Nato-medlemmar att vi har nån sorts märkligt sidoalternativ, vilket vi alltså inte har.”

Utrikesminister Tobias Billström, Sveriges radio 26 september

Finland Raced to Join NATO. What Happens Next Is Complicated, nytimes.com

Steven Erlanger, chief diplomatic correspondent in Europe for The New York Times

For now, the country is negotiating a bilateral defense cooperation agreement with the United States, the kind of accord Washington has with many countries around the world, making joint exercises easier to plan and quicker to implement. It will cover what kind of U.S. troop presence Finland would allow and where, and what sort of equipment NATO’s most powerful country will be able to bring to Finland for exercises or prepositioning. The agreement also governs issues like judicial jurisdiction should U.S. troops commit a crime.

The negotiations are complicated, said Elina Valtonen, Finland’s foreign minister, in an interview. Given its history of fending off Russian assaults, she said, Finland is protective of its sovereignty.

“Of course, it’s a balance, how to also defend your sovereignty against an aggressive and unpredictable neighbor, who does not respect the same values that we do with our friends and allies,” she said. “But Finland is a country where, typically, we like to have agreements, we like to have treaties, we are very legalistic.”

Finland’s relationship with the United States is considered as important as the one with the larger alliance, especially given the American nuclear deterrent that protects all NATO members. Finnish law prevents the importation or storage of nuclear weapons on its soil. But Finland will have to decide its policy on nuclear deterrence and the nature of its involvement in shaping NATO’s nuclear policy.

Much of the responsibility for integration with NATO rests with Gen. Timo Kivinen, the commander of Finland’s defense forces. At the core, he said in an interview, is Article Three of NATO’s charter, “which underlines that the first priority to defend a country lies with the country itself.” To him, it is as important as Article Five, which treats an assault on one member country as an assault on all. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten till diskussionerna om försvarsöverenskommelse mellan Sverige och USA.

Russland ute av Barentsrådet: – Nye dører kan åpnes for Barentssamspill med Finland og Sverige, highnorthnews.com

Døra til Russland innenfor Barentssamarbeidet er nå lukket – og kan kanskje en dag gjenåpnes gjennom felles nordlig folkevilje for samvirke. I mellomtida bør vi i nord fokusere på sterkere samhandling med finnene og svenskene, mener Barents-veteranen Rune Rafaelsen.

Mandag trakk Russland seg fra Barentssamarbeidet. Dette har i 30 år vært ramme for regional innsats for fred, stabilitet og utvikling – med Russland, Norge, Finland og Sverige som kjerneland.

Sentralt i den russiske begrunnelsen var at Finland, nåværende formann i Barentsrådet, ikke bekreftet at det var beredt til å overføre lederskapet i rådet til Russland i oktober. Overlevering av denne stafettpinnen til Moskva har ikke vært politisk mulig, sier Rune Rafaelsen til High North News. Läs artikel

Flygövervakning över Baltikum kan bli Finlands första fredstida Natouppdrag – minister: ”Vi är en frontlinjestat nu”, svenska.yle.fi

Finland väntas snart besluta om sina första fredstida militära insatser som Natomedlem. En sådan tänkbar insats är Natos gemensamma flygövervakning över Baltikum och norra Östersjön.

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) bekräftar att Finland överväger delta i flygövervakningen, som går under namnet Baltic Air Policing. Natoländerna turas om att stationera jaktplan vid baser i Baltikum för att hålla koll på Rysslands flygaktivitet i området. […]

Beslutet om hur Finlands insats ska se ut fattas av president Sauli Niinistö, tillsammans med statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Enligt Antti Häkkänen kan beslutet fattas inom en nära framtid, under början av hösten. […]

Planeringen av Finlands kommande Natoinsatser pågår vid Försvarsministeriet. En grundläggande fråga som styr planeringsarbetet är hur armén, marinen och flygvapnet kan delta utan att Finlands egna försvarsförmåga lider. Att till exempel stationera jaktplan utomlands medför naturligtvis också extra kostnader.

Antti Häkkänen betonar att Finland nu är en frontlinjestat i Nato, precis som de baltiska länderna.

– Vi måste tänka på vår egen försvarsförmåga då vi deltar i internationella insatser utomlands, säger Häkkänen. Läs  artikel

Sverige transitland och basområde för USA och Nato

Utgivarna

Det pågår intensiva diskussioner om Sveriges roll i Nato och om USA skall få baser på vårt territorium.

Rollfördelningen mellan Natos medlemsstater om vilka uppgifter varje land skall tilldelas inom ramen för en övergripande plan håller på att ta form.

USA:s krav på baser och förhandslagring på de nordiska ländernas territorier genom bilaterala försvarsavtal, DCA, har vi kommenterat på den här sajten. Mycket tyder det blir överenskommelser i likhet med vad USA fått till stånd med Norge. Där har fyra baser kommit att upplåtas för USA att nyttja och det delvis med möjlighet till nära nog fullständig amerikansk suveränitet.

Vad som nu diskuteras på skilda håll om Sveriges roll vid ett framtida Nato-medlemskap är att vi skall vara ett transitland för USA- och Nato-styrkor och att USA skall kunna förhandslagra krigsmateriel hos oss och att vi blir en så kallad hub eller knutpunkt för trupp- och vapentransporter.

Den kände finske försvarsanalytikern Matti Peso skriver i en studie, som troligen återger tankarna hos politiker och militärledningar i Nato, om hur medlemsstaterna kan komma att indelas i kategorier:  Finland och Norge som gränsar till Ryssland är frontstater. Länder som Sverige får rollen som transitområde för trupper till frontstater och hub för lagring av krigsmateriel. Stater längre bort från Ryssland som Tyskland är försörjningsområden med krigsmaterial och trupp medan USA slutligen står som yttersta garant för säkerheten.

Läs mer

Konservative vil have en dansk reservestyrke på 50.000, midtjyllandsavis.dk

Til efteråret skal de nærmere detaljer i forsvarsforliget landes, herunder en ny værnepligtsmodel, og i den forbindelse foreslår De Konservative at øge reservestyrken markant til minimum 50.000 personer.

Styrken skal bestå af tidligere værnepligtige, reserveofficerer samt befalingsmænd. Sådan lyder det i et nyt udspil, som ifølge partiet skal sikre Danmark i en ”omskiftelig og usikker verden”.

De Konservative ønsker, at styrken, som hurtigt skal kunne mobiliseres, skal indkaldes en gang hvert femte år, hvor de skal trænes og uddannes. Søren Pape Poulsen, formand for De Konservative, kalder Finland foregangslandet. Finland har en styrke på flere hundredetusinde, der kan kaldes ind, hvis der er brug for det. Läs artikel

Rising tensions between Russia and Norway in Spitsbergen, paudal.com

[…] The Norwegian town of Longyearbyen and the Russian village of Barentsburg are located on the island, 60 kilometers apart. Barentsburg looks like Little Russia in Norway. […]

The Norwegian and Russian communities always lived together peacefully on Spitsbergen. But that has changed since the Russian invasion of Ukraine. There is hardly any contact anymore and people’s suspicions are growing. “There is no longer a connection like before, very sad. I had hoped that everything would remain friendly, but that is not the case,” said Lars Fause, governor of Spitsbergen and therefore the representative of the Norwegian government.[…]

Professor of military strategy Tormod Heier calls it a military display. “The Russians are funneling more and more equipment into Spitsbergen, because they want to increase their presence. That must worry the Norwegians.” […]

Suspicion about what is happening in the Russian village was increased by the new man who took up residence at the consulate in Barentsburg: Consul General Andrei Chemerilo. Norwegian investigative journalists revealed this year that he was a secret agent of Russian military intelligence. He himself denies that. Läs artikel

Ex-diplomat hoppas Rysslands konsulat i Mariehamn stänger i höst – fredsforskare håller inte med, svenska.yle.fi

I juli i år meddelade Finland att ryska generalkonsulatet i Åbo ska stängas. Det var svaret på Rysslands beslut att utvisa nio diplomater och stänga ned vårt generalkonsulat i S:t Petersburg.

Det här kom för sent och det var för svagt, enligt Hannu Himanen som var Finlands ambassadör i Moskva åren 2012–2016:

– Jag ser det inte som klokt att låta bli att reagera. Om Finland inte reagerar när Ryssland gör något rätt dramatiskt så är det en signal till Ryssland att Finland är svagt och obestämt.

Det Himanen menar är att reaktionen kunde ha kommit i april eller maj då beskeden kom att Ryssland först fryser tillgångar och sedan stänger två filialer till generalkonsulatet i S:t Petersburg, de i Murmansk och Petrozavodsk. Nu lät motreaktionen vänta på sig tills 19 juli då Finland meddelade att man häver tillståndet för generalkonsulatet i Åbo.

Enligt Himanen skulle en lämplig motreaktion från Finlands håll ha varit att stänga konsulatet i Mariehamn som svar på Murmansk och Petrozavodsk. Konsulatet inrättades år 1940, genom ett avtal som gjordes upp efter vinterkriget. Innehållet formulerades av Sovjetunionen. Hannu Himanen:

– Den speciella och ovanliga rollen som gavs till konsulatet är en inskränkning av Finlands suveränitet. Konsulatet har ju möjligheten att övervaka demilitariseringen från Mariehamn. Jag skulle säga att det till och med är en olaglig roll. Man kunde lätt konstatera att det inte är något som borde upprätthållas mer i dagens läge. […]

Sia Spiliopoulou Åkermark, juridikprofessor och direktör för Ålands fredsinstitut, har en annan utgångspunkt:

– Finland eller andra stater kan inte ensidigt säga upp internationella avtal. Och vi kan inte ensidigt ändra sedvanerättsliga regler. Det skulle förmodligen polarisera situationen kraftigt och då skulle det uppstå en svår situation. Läs artikel