Månad: september 2023

[…] Vi lägger om försvars- och säkerhetspolitiken, stärker det svenska militära försvaret, satsar på civilförsvaret och går med i Nato.

Vi lägger om utrikespolitiken och fokuserar på Europa, Norden och Baltikum och det transatlantiska samarbetet.[…]

Försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Ukrainas öde är sammanflätat med hela Europas. De för en strid på liv och död.

För ett knappt år sedan sade jag i denna kammare att Sverige skulle ge mesta möjliga stöd åt Ukraina – politiskt, ekonomiskt och militärt.

I dag kan jag konstatera att Sverige tillhör de tio största bidrags­givarna. Vi har hittills bidragit med stöd värt över 25 miljarder kronor och Sverige har just lanserat en biståndsstrategi som är den enskilt mest omfattande någonsin. Ukraina blir nu vår största bistånds­mottagare. Inom ramen för vårt stöd har Ukraina fått några av våra mest avancerade vapensystem. Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina så länge det behövs.

De grundvalar för svensk utrikes- och säkerhetspolitik som angavs i förra regeringsförklaringen ligger fast. Grunden är den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter och respekten för FN-stadgan. Vi värnar bäst våra intressen i samarbete med andra länder. Svensk utrikespolitik kommer att föras på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund.

Inträdet i Nato, efter Turkiets åtagande i Vilnius att ratificera det svenska medlemskapet, blir en epokgörande förändring för vårt land. […]

Sverige kommer inte bara få stöd, utan också ge stöd och bidra till hela alliansens säkerhet. Nu genomförs dessutom den kraftigaste upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet. Det militära försvaret växer, Sverige anskaffar nästa generations ubåtar och stridsflygplan, stärker försvarets framtida personalförsörjning och satsar på avancerad teknik och innovation. Vi är också en ledande rymdnation och ska fortsatt gå i bräschen på det området. Läs deklarationen

JAS 39 C/D och JAS 39E får ny funktionalitet och ändrade leveransplaner efter att FMV omförhandlat avtalet med Saab. För Försvarsmakten innebär det att Gripen C/D fortsätter att utvecklas och kan operera efter 2030 samtidigt som nästa generations stridsflyg Gripen E införs. […]

För att möta framtida hot införs i JAS 39E bland annat förändringar i systemen för telekrig, radio och radar. JAS 39E driftsätts i FMV:s regi under hösten 2023, vilket kommer öka flygutprovningskapaciteten och lägga grunden för Försvarsmaktens införande av systemet under andra halvan av 2020-talet. Läs pressmeddelande

På söndagen hävdade Ukrainas biträdande försvarsminister Hanna Maljar att Sverige och Ukraina är överens om att tillsammans tillverka 1 000 exemplar av Stridsfordon 90, internationellt kallad CV90, enligt Kyiv Independent.

Den siffran vill inte försvarsminister Pål Jonson (M) bekräfta.

– Jag har hört den siffran florera tidigare och vet att Ukraina identifierat det långsiktiga behovet, men regeringen har inte fått en förfrågan som sådan beträffande 1 000 CV90, säger han till Expressen.

Regeringen och Ukraina skrev en avsiktsförklaring om att öka produktionen av Stridsfordon 90 under president Zelenskyjs besök förra månaden, men ytterst är det en fråga för tillverkaren BAE Systems Hägglunds och avgörs av deras produktionskapacitet, säger Jonson. Läs artikel

[…] Nesten 20 måneder etter invasjonen, er Nato-alliansen mer klar, sterkere og mer fleksibel enn noensinne. Vi har åtte multinasjonale kampavdelinger som er posisjonert langs grensen mot øst. Disse kan bli forsterket til en brigadestørrelse på kun kort tid. Vi jobber nå med å videreutvikle Nato Response Force (NRF) og øke antall militære styrker på høy beredskap til over 300.000 soldater. Vi øker også vår evne til å forsterke styrkene med flere forhåndslagre av materiell, flere fremskutte kapasiteter, samt vår evne til kommando og kontroll. […]

Under Nato-toppmøtet i Vilnius i juli vedtok Natos politiske nivå å styrke alliansen forsvarssamarbeid og evne til avskrekking. De ble også enige om tre regionale planer:

• Nord, som dekker Atlanterhavet og de europeiske delene av Arktis
• Senter, som dekker de baltiske landene og Sentral-Europa
• Sør, som dekker Middelhavet og Svartehavet

Läs artikel

Försvarets budget sväller med 27 miljarder 2024 jämfört med i år.

Men av dessa är bara 700 miljoner kronor ”nya” pengar – som går till Sveriges Natoavgift.

Försvarsminister Pål Jonson (M) underströk vid en pressträff på måndagen att Sverige genomgår sin största upprustning sedan 1950-talet.

Med det förslag på statsbudget regeringen lägger nästa vecka hamnar försvarsutgifterna på 119 miljarder kronor. Det innebär ett stort kliv på 27 miljarder jämfört med i år.

Den allra största delen av den ökningen är redan inplanerad och aviserad sedan tidigare. Det handlar till exempel om anslagshöjningar som finns med i innevarande försvarspolitiska inriktning, pris- och löneuppräkningar och satsningar som tillkommit på senare tid efter överenskommelse mellan riksdagspartierna.

Av de 27 miljarderna är bara 700 miljoner kronor ”nya pengar” som behöver finansieras med det reformutrymme som bedöms finnas i statsbudgeten för 2024. De 700 miljonerna är tänkta att gå till Sverige Natoavgift nästa år.

Regeringen föreslår i sin budgetproposition också nya pengar till försvaret 2025 och 2026 med 1,5 respektive 7,4 miljarder kronor. Läs artikel

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om ca 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent. Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition. Regeringen beräknar även i budgetpropositionen tillskott för 2025 och 2026 med ca 1,2 respektive 7,4 miljarder kronor. Läs pressmeddelande

The U.S. is poised to supply Ukraine with ATACMS missiles, according to an ABC News report on Saturday.

“They are coming,” an official said, adding that all plans concerning security assistance to Ukraine are subject to change. Army Tactical Missile Systems, or ATACMS, are “on the table” for a future aid package, a second official told ABC. ATACMS missiles — which boast a range 190 miles or 300 km — could help Ukrainian forces strike targets in Crimea, regarded by top Ukrainian officials and many Western observers as the Ukraine War’s decisive terrain.

The planned ATACMS transfer has not been corroborated by any officials willing to speak on the record. ”There’s no decision on ATACMS right now,” said White House spokesman John Kirby, according to ABC News. ”As the president has said, they’re not off the table… we continue to discuss the viability of ATACMS,” he added. Läs artikel

Yle rapporterade på söndagen att Ryssland byggt nya hallar för försvarsmateriel nära den finska gränsen. Satellitbilder visar hallar nära garnisonen i Alakurtti samt i Petrozavodsk.

Det här kom inte som någon överraskning för den säkerhetspolitiska ledningen i Finland, försäkrar försvarsminister Antti Häkkänen. Enligt honom utgör de ryska förändringarna inget hot mot Finland.

– Vi har varit medvetna om de här förändringarna. Vår underrättelsetjänst är mycket insatt i det som händer i Finlands närområden.

Det har inte tidigare nämnts något om de ryska förändringarna i offentligheten. Häkkänen konstaterar att de ryska militära krafterna nu är sysselsatta av kriget i Ukraina. […]

Häkkänen tror ändå inte att de nu byggda hallarna har något att göra med Finland.

– Tiden utvisar vad som händer med de planer som Ryssland har uttalat sig om. Finland stärker sitt försvar tillsammans med sina allierade och vi förbereder oss på alla alternativ, säger Häkkänen. Läs artikel

Google-översatt

[…] Finland bör först och främst dra full nytta av de fördelar som Natomedlemskapet erbjuder. Natos roll i norra Europa bör stärkas och militära relationer med nyckelallierade bör fördjupas.

Förvaltningen av allierade relationer spelar en viktig roll i Finlands avskräckningsbaserade Rysslandspolitik
. Natoländer i en mer skyddad position kan snart se ett Ryssland försvagat av krigföring som ett mindre hot. Renheten i utvecklingen av Natos avskräcknings- och försvarsverksamhet kan avta.

Ryssland är fortfarande ett säkerhetshot mot Finland. Finska beslutsfattare bör med eftertryck förmedla detta budskap till sina allierade.

Det betyder inte megafondiplomati, utan tydlig kommunikation om Finlands säkerhetsfrågor, till exempel i diskussioner med allierade, i viktiga strategiska dokument och i den utrikespolitiska ledningens resultat.

Den nya Rysslandspolitiken bör inte enbart baseras på militära faktorer. Finland bör främja åtgärder i internationella fora som gör det svårare för Ryssland att stärka sin militära kapacitet i framtiden. Oavsett utgången av kriget i Ukraina bör västvärlden fortsätta arbeta för att förhindra att avancerad teknologi med dubbla användningsområden hamnar i den ryska försvarsindustrin. […]

Den utrikespolitiska ledningen har betonat Natomedlemskapets defensiva karaktär. I Finland vill vi också upprätthålla avskräckning och försvar på ett sätt som inte i onödan underblåser motåtgärder från en makt som är känslig för dess prestige. De mäktigaste demonstrationerna av militär styrka lämnades i bakfickan för en sämre dag.

I Finland är det nödvändigt att förbereda sig på spända tider. Läs artikel