Türkiye urges US not to link F-16 sale to Sweden’s NATO bid, hurriyetdailynews.com

President Recep Tayyip Erdoğan has said he urged U.S. President Joe Biden not to link the sale of F-16 fighter jets to Türkiye with Sweden’s NATO bid, during a pull-aside meeting on the sidelines of the G20 Summit in India over the weekend.

On the sidelines of the two-day summit, Erdoğan had bilateral talks with a number of world leaders, including Saudi Arabia, the United Arab Emirates, Egypt, Germany, Brazil and India as well as EU Council President Charles Michel. Erdoğan’s meeting with Egyptian President Abdel Fettah al-Sisi came after the two countries exchanged ambassadors for the full normalization of the bilateral ties. […]

”But, unfortunately, when we discuss the F-16s, our friends tie this issue with Sweden. This approach is saddening us. When we hear this, we have just one answer, ’If you have your Congress, we also have one: The Turkish parliament,'” Erdoğan said.

”It’s not right to link the F-16s sale to Sweden,” Erdoğan also said. Sweden wants to join the NATO, but its deficiencies in the fight against anti-Türkiye terror organizations stand as a barrier for the required legislative approval of the Turkish parliament. The U.S, however, insists that a congressional approval for the F-16s to Türkiye is very much linked with the ratification of Sweden.

“It is not possible for me to say ‘yes’ to Sweden if such an approval is not given by the Turkish parliament. I am not in a position to give this decision on my own. And Sweden has to fulfill its obligations. Otherwise, I will have to wait for the decision to be given by the parliament,” Erdoğan stated.

Türkiye said it will approve Sweden’s bid to join the NATO after Stockholm submits its roadmap on the fight against terrorism, after a trilateral meeting between the leaders of Türkiye, Sweden and NATO. Läs artikel

Republikens president och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet diskuterade förhandlingarna om ett avtal om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna, valtioneuvosto.fi

Fredagen den 8 september diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott förhandlingarna om ett avtal om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna (Defence Cooperation Agreement, DCA) och hur förhandlingarna framskrider. Läs pressmeddelande

Niger military accuses France of deploying forces with eye to ’intervention’, france24.com

Relations with France, Niger’s former colonial power, degraded after Paris stood by ousted president Mohamed Bazoum following the July coup.

”France continues to deploy its forces in several ECOWAS (Economic Community of West African States) countries as part of preparations for an aggression against Niger, which it is planning in collaboration with this community organisation,” Niger’s regime spokesman Colonel Major Amadou Abdramane said on Saturday. Läs artikel

G20-länderna kritiseras – nämner inte Ryssland, sverigesradio.se

Ledare för världens största ekonomier, inklusive Rysslands representant, har enats kring en slutkommuniké på G20 toppmötet i Indiens huvudstad Delhi.

I avsnittet om Ukraina nämns inte Ryssland och texten anses vara svagare formulerad i fördömandet av kriget än tidigare uttalanden av gruppen.

Från ukrainskt håll kritiserar uttalandet; ”inget att vara stolt över”.

Formuleringarna kring Rysslands invasion av Ukraina har dominerat G20-gruppens ministermöten sedan krigsutbrottet. På förra årets toppmöte på Bali lyckades världsledarna inte komma överens om en gemensam slutkommuniké. I år gick det däremot vägen men ordvalen kring Rysslands agerande ses som svagare än det som sades på Bali. Ryssland nämns nu inte med namn. G20 länderna skriver att alla stater måste avstå från användning av våld för ta andra länders territorium. Och att hota med kärnvapen inte är tillåtet.

Medan Storbritanniens premiärminister kallar deklarationen för bra kommer kritik från ukrainskt håll. Kommunikén är inget att vara stolt över skriver talespersonen för Ukrainas utrikesdepartement. Läs artikel

Archipelago Endeavor 23 går in i nästa fas, forsvarsmakten.se

Sedan första genomförandet av övningen AE för fem år sedan, har upplägget avancerats märkbart. Andra amfibiebataljonen och delar från USMC II Marine Expeditionary Force tillför beståndsdelar till övningen. […]

I de svenska stridsbåtarna sitter både svenska och amerikanska soldater sida vid sida. Det är den varmaste veckan i Sverige på länge och solen lyser skarpt över kobbar och skär vid Sandhamnsledens inlopp. Samtidigt tonar allvaret upp sig i horisonten och övningens allvar är inom räckhåll. Soldaterna är sammanbitna och fokuserade. Under en tiodagarsperiod kommer de bilateralt sammansatta kompanienheterna att öva, för att tillsammans få en ökad kapacitet att verka i den svenska skärgårdsmiljön.

– Stockholms skärgård är inte längre en helt okänd miljö för våra amerikanska kollegor från USMC och samarbetet är väldigt integrerat. Ett av de nya momenten i år har bland annat varit att en amerikansk enhet har taktiskt logistikförsörjt svenska helikoptrar, säger överstelöjtnant Marcus Appelgren, som är övningsledare AE23 och chef Andra amfibiebataljonen. Läs artikel

War in Ukraine sees Ireland reckon with its policy of neutrality, aljazeera.com

Mariamne Everett, journalist

Following Russia’s full-scale invasion of Ukraine on February 24 last year, Micheal Martin, then Ireland’s prime minister, insisted on several occasions that “Ireland’s official policy is to be militarily non-aligned. We are, however, not politically non-aligned”.

Although Ireland was quick to condemn Russia’s aggression and express its support for Ukraine’s right to self-defence, opinion polls have repeatedly indicated that the majority of Irish people want to maintain the country’s policy of military neutrality. […]

In a public shift from its policy during World War II, Ireland has provided 122 million euros ($133m) in nonlethal military assistance to Ukraine such as food, fuel, medical equipment and protective gear, and 63 million euros ($68m) in stabilisation and humanitarian support.

Ireland is also hosting almost 90,000 Ukrainian refugees, who represent 1.8 percent of its population.

Clarke applauds the move by the Irish government, adding: “I want Ireland to do all it can to help and resettle Ukrainian refugees.”

She feels that this is the best way for Ireland to contribute to the war effort as “our army is too small to help Ukraine in any impactful military way”. […]

Despite a national reckoning with neutrality as a result of the war in Ukraine, Cottey believes that it is very unlikely that Ireland will abandon this policy as it “has become associated with a range of other policies and foreign policy activities that the Irish public generally support, such as engagement in UN peacekeeping missions, support for nuclear disarmament and conflict resolution activities”.

Ireland certainly will not be joining NATO in the near future, says Fitzgerald, sharing conclusions he reached after attending the consultative forum.

However, he believes that Ireland will try to strengthen its pre-existing relationships, such as with NATO’s Partnership for Peace programme and EU defence projects like Permanent Structured Cooperation (PESCO). Läs artikel

Kriget i Ukraina i de internationella domstolarna,su.se

SEMINARIUM

Datum: fredag 22 september 2023

Tid: 10.00 – 12.00

Plats: Fakultetsrummet, plan 8, Juridiska institutionen, Stockholms universitet

Stockholm Centre for International Law and Justice inbjuder till ett seminarium med Anne Lagerwall på temat ””The war in Ukraine before international courts: An unprecedented mobilisation of the international community?”. Läs annons

USA:s militära närvaro kommer till Finland, iltalehti.fi

Google-översatt

Förhandlingarna mellan Finland och USA om det bilaterala försvarssamarbetet (DCA) är i ett framskridet stadium.

Republikens president Sauli Niinistö bekräftade på torsdagen vid föreningen för politiska journalister att det kommer att finnas en amerikansk militär närvaro på finsk mark.

– När vi har pratat mycket om behovet av att få Nato-förband till Finland eller Nato-närvaro leder DCA-avtalet till att det blir åtminstone någon form av USA-närvaro i Finland, säger Niinistö.

Iltalehti har redan rapporterat att avsikten är att förvara de amerikanska väpnade styrkornas vapen på Finlands territorium. Dessutom är basområden reserverade för amerikanerna.

USA förbereder bilaterala försvarssamarbetsavtal med Finland, Sverige och Danmark. Avtalet mellan Norge och USA är klart.

– Vi har ett bra läge såtillvida att både Danmark och Sverige förhandlar om samma eller samma typ av avtal. Vi håller strikt kontakt med dem, säger Niinistö.

Utrikes- och säkerhetspolitiska källor säger till IL att Finland har påbörjat en diplomatisk satsning för att placera finländare i Natos nya ledningsstruktur under Norfolks högkvarter. Norfolk ligger på USA:s östkust och är den största flottbasen i världen, men den har för närvarande inga markstyrkor.

Till en början är Finland med i Nato under Brunssums högkvarter, men det vill den finska ledningen ändra på. Brunssum ligger i Nederländerna. Finland vill ha alla nordiska länder under Norfolk. Den främsta anledningen är viljan att stärka Finlands relation till USA. Läs artikel

Niinistö: Amerikansk militär snart på finsk mark, svt.se

Finlands president Niinistö bekräftade under torsdagen att USA:s militär kommer att vara verksamma i Finland, skriver finska tidningen Iltalehti.

Närmare bestämt är det flygplatsen Rovaniemi i landskapet Lappland i Finland som kommer att användas av det
amerikanska flygvapnet.

Förhandlingarna om det bilaterala försvarssamarbetsavtalet mellan Finland och USA inleddes under 2022.

USA:s vapen lagras redan i Finland, som dessutom har basområden reserverade för amerikanerna.

Samtidigt förbereder USA försvarssamarbetsavtal med Sverige och Danmark. Enligt presidenten kan amerikanska styrkor vara på väg att etableras även på svensk mark.

– Vi har ett bra läge såtillvida att både Danmark och Sverige förhandlar om samma typ av avtal. Vi håller strikt kontakt med dem, säger Niinistö till tidningen. Läs artikel

I den arktiska regionen är också Nato-Finland under press och förväntningar, reservilainen.fi

Google-översatt

Vindarna som blåser i Ishavet kommer att förbli svala även i framtiden – åtminstone säkerhetspolitiskt. Generallöjtnant Janne Jaakkola tror att spänningarna i säkerhetsmiljön i den arktiska regionen, det vill säga Nordpolen, det omgivande Ishavet och dess kuststater kommer att fortsätta att växa i framtiden. Nu, med Finlands Nato-medlemskap, förväntas alliansens blickar generellt vända sig ännu mer norrut. – Finlands och Sveriges medlemskap kommer säkerligen att återspeglas i Natos verksamhet och övningar, om inte annat för att styrkan hos de väpnade styrkorna i regionen kommer att öka, konstaterar Jaakkola.

Den föränderliga miljön ökar spänningarna i regionen. När glaciärerna smälter frigörs de fortfarande outnyttjade olje- och gasresurserna i den arktiska regionen för ekonomiskt bruk. Regionens naturresurser är av globalt intresse, säger professorn i internationell politik Tuomas Forsberg .

– Även Indien har sina egna intressen i den arktiska regionen. Den berättar om mängden naturresurser.

Kina har också visat sin uppmärksamhet mot regionen. Landet självt anser sig vara ett viktigt intressentland i regionen. Förutom naturresurser lockas Peking av den ”polära sidenvägen” som skapats av smältningen av glaciärer, som när den öppnades nästan halverade avståndet från Kina till Europa.

Västländer, främst USA och Norge, har aviserat nya borrkoncessioner i regionen stadigt. […]

Även efter den stora attacken mot Ukraina har Ryssland presenterat många projekt värda miljarder euro till Ishavet. Planerna inkluderar olje- och gasledningar, kommersiella hamnar och borriggar. Samtidigt har Ryssland sökt självstyre i den arktiska regionen.

– Ryssland har presenterat sina egna ekonomiska zonkrav i regionen, som skiljer sig från internationella överenskommelser, nämner Forsberg som exempel.

Samtidigt som de ekonomiska intressena vuxit har den stormaktspolitiska situationen stramats åt, bedömer också Jaakkola.

– Det har blivit tydligt att Ryssland är redo att använda militära medel för att främja sina mål. Den förändrade säkerhetspolitiska situationen återspeglas även i den arktiska regionen.

Enligt Forsberg är rysk utrustning koncentrerad till Kolahalvön.

– Det viktigaste avskräckningsmedlet som Ryssland skapar i regionen är kärnvapenmissiler som transporteras i ubåtar, säger han. Läs artikel

Territorium

Anders Björnsson

Jag vill här knyta an till en tidigare fundering på sajten. Den gällde föreställningen om nationalstatens bortdöende, sedan systemkonflikten mellan Väst och Öst upphört och globaliseringen omstöpt världsekonomin. Denna vitt spridda föreställning, eller vision, vilade på alldeles falska premisser. Länder och folk som tidigare haft ingen eller svag statlig suveränitet ville uppnå respektive förstärka den, och de lyckades därmed. Handel över gränser skapade nya nationalstatliga maktcentra – Kinas återkomst är väl den tydligaste yttringen av detta.

Läs mer

Poland said its army will soon be the strongest in Europe, euronews.com

[…] Poland has already set in motion the plan that will lead it to obtain Europe’s strongest army.

“Poland is in a state of transition, it made orders for hundreds of American, German, and South Korean vehicles, and it has expanded its defence spending to more than 3% of its GDP,” Frank Ledwidge, a barrister and former military officer who has served in the Balkans, Iraq, and Afghanistan, told Euronews. […]

Poland has also announced a major purchase of modern equipment and a massive recruitment operation that will likely take place in the coming years.

The country wants to recruit about 150,000 troops in the next decade, which will bring its army from the current 128,000 active personnel and 36,000 territorial defence troops to 300,000 soldiers by 2035. With the new troops, the country will create six armoured divisions – whereas France and Germany only have two, and the UK has one alone.

It has also purchased over a thousand new tanks and 600 artillery pieces, mainly from South Korea and the US. These will bring the country’s firepower to be more than that of the UK, France, Germany, and Italy combined. Läs artikel