Månad: oktober 2023

Försvarsmakten ska ge stöd till andra myndigheter, kommuner, landsting och enskilda i den utsträckning som svensk författning anger. Detta framgår av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. I förordningens 2 § står att Försvarsmakten, med befintlig förmåga och befintliga resurser, ska kunna lämna stöd till civil verksamhet. Kravet grundar sig i tanken att samhällets totala resurser ska utnyttjas på det mest effektiva sättet.
Regler om hur Försvarsmaktens stöd till polisen och det övriga samhället ska utformas finns i många olika författningar, bland annat i polislagen, förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, lagen och förordningen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning, förordningen om Försvarsmaktens stöd till polisen med helikoptertransporter, IKFN-förordningen och lagen om skydd mot olyckor.
I detta memo beskrivs de situationer då Försvarsmakten ska eller får lämna stöd till det övriga samhället, vilken personal som får delta i sådan stödverksamhet samt de befogenheter som Försvarsmaktens personal har när sådant stöd ges, och en del därmed sammanhängande frågor. Särskilt fokus ligger på stöd till polisen. Läs rapporten

The wages of hubris are dear. Four months into Ukraine’s vaunted counteroffensive—which, at a massive cost in men and materiel, has made minimal territorial gain—support for Kyiv is openly eroding. Frustration flows from the growing economic burden of war and continuing corruption scandals in Ukraine. But it is aggravated by the backlash against the overconfidence and arrogance of the Western, especially American, foreign-policy establishment. For months, skeptical voices were sidelined while the media contrasted Western military-technological prowess with Russian backwardness and disarray. NATO brains would defeat Russian brawn, experts confidently predicted in June, thus making the disillusion and distrust of October all the greater. […]

The brutality of war sparks passions—admiration for Ukraine, hatred and derision of Russia—that inflame public debate and impede objective analysis. The latter, by definition, must be dispassionate. If think tanks become partisan and the media act as cheerleaders, then we see only what we want to see. With Ukraine, the cheerleading mirrors that of our Iraq and Afghanistan debacles. As a result, we underestimated the adversary, leading to flawed tactics, failed operations, and now flagging public support. What next? As always, the default choice is escalation—providing Kyiv with more armaments and munitions. But will a few squadrons of F-16s and a few hundred ATACMS be enough to defeat Russia? […]

“Russia is running out of ammunition.” A Google search of this phrase yields almost ten million hits, as versions of it appeared in Western headlines for a year. CNN, Newsweek, The Economist, Forbes, and Foreign Policy all joined the chorus, echoing assessments from U.S. and UK defense officials. In June 2022, the Washington Post predicted that Russian munitions would soon be depleted and Russia would “exhaust its combat capability” within months. Yet by June of 2023, all of these outlets reported that it was actually Ukraine that was critically low on missiles and artillery. How low? Russia now fires over 10,000 artillery rounds per day, while Ukraine manages just 5,000. It takes the United States weeks to produce what Ukraine expends in a few days, while NATO allies have reached “the bottom of the barrel” in donating their reserves to Kyiv. Meanwhile, Russia is still outproducing the West despite “crippling” sanctions that were supposed to strangle its war effort. Läs artikel

[…] Vad händer när Sverige verkligen är medlem i alliansen?

– Det som är kvar det är att gå in i Natos försvarsplanering. Och vad kan ska man då säga? Jo, titta på kartan: Vi blir den naturliga livlinan österut. Mot Finland, mot Baltikum.

Han beskriver hur Sverige behöver förbereda sig för att kunna ta emot förstärkningar från andra Natoländer, som behöver flytta trupper och militära resurser vidare österut. Det kan innebära att militär materiel från andra Natoländer behöver förhandslagras här. Nato kommer också att ställa krav på hur Sveriges försvar ska utformas.

– Det handlar till stor del om stående förband som ska kunna användas direkt och inte bara på det egna territoriet, säger Micael Bydén.

Det har inte varit känt i vilka av Natos insatser Sverige planerar att ingå i. Men nu berättar ÖB att Försvarsmakten redan har förberett sig för att kunna bli en del av Natostyrkan i Lettland. Den leds av Kanada och bland andra Danmark ingår.

– Det har ju varit i nära dialog med både min lettiske motsvarighet, men inte minst den kanadensiska och den danska. Det är ett mycket tydligt exempel på det vi tidigt kan kliva in i.

Du säger att Sverige kommer att vara en livlina österut. Vilka investeringar kräver det?

– Med ett Natomedlemskap blir infrastruktur i form av hamnar, flygfält, vägar, järnvägar extremt viktiga. Det handlar också om förrådsställning, för att kunna ta emot de förband som kommer. De ska kunna tanka och förbereda sig för att komma vidare. Läs intervjun

Det är bra att (s) nu kräver en större arme´. Sverige saknar ett territorialförsvar så att hela landet skall kunna stå emot angrepp. (s) -förslaget är bara ett litet steg och tycks främst syfta till att Sverige skall kunna stödja Nato på Nordkalotten och i Baltikum.

Ett återinförande av allmän värnplikt och utbyggnad av det egna nationella försvaret måste komma före satsning på Nato-styrkor. (Utgivarna)

Socialdemokraterna kräver en kraftig utökning av armén. Ett nytt regemente i Kvarn i Östergötland ska utbilda en ny brigad och i Kiruna ska Jägarregementet återuppstå. Det är Rysslands krig i Ukraina och Natos försvar som medför att att det behövs en större armé med fler värnpliktiga, enligt S.[…]

En brigad är arméns anfallsförband som med 4 500 soldater och allsidig materiel ska kunna besegra en fiende. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha tre brigader: vid P 4 i Skövde, I 19 i Boden och P 7 utanför Lund. Men att sätta samman förbanden går trögt och P 7:s brigad beräknas inte stå klar förrän efter 2030.

En fjärde brigad behövs både för Sveriges eget och Natos försvar, enligt motionen. Alliansen förväntas begära att svenska brigader ska kunna sättas in i försvaret av Nordkalotten samt i de baltiska Natoländerna.

– Det tar tid att sätta upp en brigad och någonstans måste man börja. Under 2025-2030 bör man starta arbetet på ytterligare en brigad. Vi tänker oss en infanteribrigad i botten som kompletteras med olika vapensystem och som utbildas i Kvarn, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Det finns motstridiga tolkningar av den senaste statskuppen i Gabon den 30 augusti. Den skiljer sig från de andra statskupper som genomförts, även de av militärer, i andra västafrikanska länder som Mali, Burkina Faso och Niger. Den drivs inte av antifranska känslor som i Niger, appellerar inte till den antikoloniala kampen i Afrika och konstigt nog blev den mer eller mindre accepterad av Frankrike, Väst och den västafrikanska ekonomiska gemenskapen ECOWAS, som annars tagit avstånd från de senaste statskupper i Västafrika, inte minst den i Niger i juni. Det återstår också att se om kuppen verkligen är en brytning med Bongo-dynastin. Läs artikel

[…] Before staking out my distinctive position on Ukraine, let me emphasise one point on which I think we are all agreed: that Russia’s invasion of Ukraine on 24 February 2022 was an act of aggression against an independent state contrary to the UN charter and fully deserving of the condemnation it received in this country and around the world. I would go further and say that it was worse than a crime; it was a blunder, since it achieved the exact reverse of what Putin intended, alienating Ukraine irretrievably from Russia. As I said a year ago, you do not call Ukrainians your brothers and then try to bomb them into submission. That is common ground.

Where I deviate from the consensus is in rejecting the possibility of a Ukrainian military victory at the present level of economic and military deployment. This leaves three alternatives: economic and military escalation, a long stalemate — a period of frozen war — or negotiations to end the war as quickly as possible. I favour the last. Supporters of the present policy are committed to the first option, a complete defeat of Russia, which means escalation, or they are resigned to a continuation of the present position. Let us be clear about this: driving the Russians out of all the territory lost since 2014, plus reparations for all the damage they have caused, is Zelensky’s war aim, and it is the stated objective of our government as well. They are very cagey about it if one asks what the end game or the condition for ending is, but it is clear what it is. As [Foreign Secretary] James Cleverly stated on 23 August:

Be in no doubt, the UK and the international community will never recognise Russia’s illegal annexation of Crimea, or any Ukrainian territory, and will stand with you for as long as it takes.

That is the government’s official position.

Complete victory, in this sense, is the key to what all supporters of the present policy want — such as the Nuremberg court, suggested by the noble Baroness, Lady Kennedy, which depended, as she knows, on the complete defeat and occupation of Germany — reparations by Russia for its aggression and, of course, regime change in Russia and an end to the Putin system. Short of a complete defeat of Russa, I do not see how any of these goals of holding Russia to account can be achieved. They are the necessary premise of the policy, and it is not surprising that this is the official policy. Läs artikel

Under perioden 11–18 oktober genomför marinen en större övning i Stockholms skärgård och Gotska sjön. Marinövning Höst 23 är en trilateral övning som genomförs tillsammans med marina enheter från Finland och Storbritannien. Syftet med övningen är att träna på att tillsammans upptäcka och bemöta olika typer av undervattenshot. Militär personal, fartyg, fordon och helikoptrar kommer med stor sannolikhet synas och höras mer i än normalt i området.

Övningens främsta målsättningar är att:

• Öva spaning, lokalisering, dokumentation och anfall mot undervattenshot både enskilt och i sammansatta förband och med enheter från Finland och Storbritannien.
• Öva enheter i genomförandet av gemensam vapeninsats i sammansatta förband och enheter från Finland och Storbritannien.
• Öva grundläggande lednings- och underhållskedja inom marinen
• Samverka med andra myndigheter Läs pressmeddelande

Försvarsmaktens övningar bygger ofta på simuleringar av händelser, för att förbereda våra förband på situationer som de kan komma att ställas inför. Det kan handla om ett angrepp på Sverige eller en insats i en internationell konfliktzon.

För att få maximal effekt av övningarna inkluderas moment som representerar alla typer av situationer som kan uppstå under en militär insats. Det kan gälla allt från väpnad strid, samarbete med andra länders militära styrkor och möten med civilbefolkning. Läs pressmeddelande

Enligt Yles källor är utrikesministeriets utredning av konsulatets ställning inte klar, men tjänstemännen vill bibehålla status quo.

Utrikesministeriet har kommit fram till att Finland inte ska försöka avveckla demilitariseringen av Åland och avskaffa det ryska konsulatet i Mariehamn. Demilitariseringen innebär att Åland inte befästs eller rustas militärt. Konsulatet är en av de ryska representationerna i Finland.

Enligt sinsemellan oberoende källor som Yle Uutiset har talat med bygger inställningen bland tjänstemännen på utrikesministeriet på att det rent juridiskt skulle vara svårt att ändra på nuläget. Läs artikel

Den 25–27 september arrangerades den 11:e parlamentariska Barentskonferensen. Rubriken för årets konferens var ”Barentssamarbetet: Vägen framåt”. Årets konferens samlade cirka 60 deltagare och hölls i Rovaniemi, Finland.

Det parlamentariska Barentssamarbetet har till syfte att uppmärksamma och driva frågor som är av gemensamt intresse för länder och regioner i Barentsområdet. Vartannat år hålls en parlamentarisk Barentskonferens där parlamentariker, representanter för län, fylken, regioner och urfolksorganisationer inom Barentsområdet deltar. I riksdagens delegation till konferensen ingick Beatrice Timgren (SD), ordförande, Håkan Svenneling (V), vice ordförande, Isak From (S), Alexandra Anstrell (M) och Yusuf Aydin (KD). […]

En av talarna vid delsessionen var Finlands ambassadör för Barentsregionen, Marja Joenusva, som konstaterade att samarbetet har bedrivits under 18 månader utan Ryssland och att det därmed är tydligt att samarbetet fungerar väl även utan en tidigare medlem. I debatten diskuterades bland annat formatet för samarbetet – med både en regional och en nationell dimension – risken för överlappande strukturer, vikten av att fortsätta fokusera på mellanfolkliga kontakter och att fortsatt inkludera urfolksorganisationer och unga i samarbetet. Från den svenska delegationen deltog Isak From (S), Alexandra Anstrell (M) och Håkan Svenneling (V) i debatten. Läs pressmeddelande

[…] Ikke minst for Einar Gerhardsens del. Han var dypt engasjert i initiativet for et skandinavisk forsvarsforbund.

Og da han innså i 1948 at det neppe ville være mulig å enes, ble landsfaderen deprimert. Så ille var det at han måtte hentes personlig av forsvarsminister Jens Christian Hauge på hytta for å få med seg deler av Winston Churchills besøk.

Og hvorfor var det så at Gerhardsens drøm brast?

Jo, fordi Sverige mente at et skandinavisk forsvarsforbund måtte være uavhengig av stormaktene. Både formelt og reelt. En implisitt sikkerhetsgaranti fra USA var tilstrekkelig. Dette hang selvfølgelig tett sammen med den svenske erfaringen under krigen.
Men Norge hadde jo opplevd noe helt annet. Selv oppriktig vilje til nøytralitet hadde ikke hindret at vi ble brutalt okkupert.
Forsvarsminister Hauge overbeviste Gerhardsen om at et frittstående skandinavisk forsvarsforbund ikke bare ville være avhengig av materielltilførsler i fred, men også hjelp i krig. En eksplisitt amerikansk sikkerhetsgaranti måtte til.

Mens skandinaviske utsendinger satt i fastlåste forhandlinger om dette, kom det dramatiske meldinger om kommunistisk aggresjon mot de mindre statene som grenset mot Sovjetunionen. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten om försvarsförbund och den norska baspolitiken.