‘The world must do more’ for Gaza, 5 UN agencies say, un.org

The aid that entered Gaza on Saturday ”is only a small beginning and far from enough”, five UN agencies said in a joint statement.  They called for a humanitarian ceasefire and safe access to civilians in efforts to save lives and prevent more suffering.

“Gaza was a desperate humanitarian situation before the most recent hostilities. It is now catastrophic. The world must do more,” they said.

The statement was issued by the UN Development Programme (UNDP), the UN Population Fund (UNFPA), the UN Children’s Fund (UNICEF), the World Food Programme (WFP) and the World Health Organization (WHO).

A humanitarian convoy entered Gaza on Saturday morning via the Rafah border crossing with Egypt – the first since hostilities erupted two weeks ago.

The 20 trucks carried lifesaving items from the UN and the Egyptian Red Crescent, including tins of tuna and tomato paste, pasta, drinking water and medical supplies. Hundreds more trucks are awaiting at the border. Läs pressmeddelande

Nato admiral says growing China-Russia ties raise risk in the Arctic, straitstimes.com

The North Atlantic Treaty Organisation (Nato) is increasingly concerned about China’s shipping on Russia’s Northern Sea route, and the possibility that its commercial and scientific interests could be a precursor to a Chinese military presence in the Arctic, the alliance’s senior military officer said.

“We know there are military scientists on board these ships,” Admiral Rob Bauer, who chairs Nato’s Military Committee, said in an interview in Iceland on Saturday. “They haven’t said they won’t go there militarily.”

Nato is concerned about China’s aims given its increasingly close ties with Russia, including cooperation on energy and transportation that have caused a surge in Russian crude shipments to China through Arctic waters. […]

In what is seen as a first step toward regular small-scale container shipping via the Northern Sea route, a Chinese freighter used the passage for a three-month round trip from the Baltic Sea to China, while Russia’s realigning of commercial ties after its invasion of Ukraine has boosted oil shipments to China.  Läs artikel

”Vilhelm Moberg var en stor förespråkare av yttrandefrihet”, lokaltidningenvaxjo.se

Den 23 oktober inleds Mobergveckan i Växjö – det kommer bjudas på gratis föreläsningar om Vilhelm Moberg och filmvisning under vecka 43. Det är Vilhelm Moberg-Sällskapet i Växjö som ordnar en vecka till Vilhelm Mobergs ära.- Han är en av de största författarna under 1900-talet. Det finns så många sidor hos Moberg som är värda att lyfta fram, säger Ulf Nilsson, ledamot i styrelsen i Vilhelm Moberg-Sällskapet.
Vilhelm Moberg beskrevs som ”Storstarken med folkviseögonen” av diktaren och vännen Nils Ferlin.
Han var inte bara den store författaren – han var även en stor och bullrig och obekväm man i överhetens ögon.
Vilhelm Moberg tog strid för sanningen och för den lilla människan mot överhetens maktfullkomlighet – men han var även en drömmare och idealist.

I år är det 50 år sedan Vilhelm Moberg avled 1973 och det är dessutom 125 år sedan han föddes 1898 i Moshultamåla i Algutsboda församling.
Det är av den anledningen som Vilhelm Moberg-Sällskapet i Växjö ordnar en Mobergvecka under vecka 43 tillsammans med Det fria ordets hus och Bibliotekets vänner. […]

Ulf Nilsson är fascinerad av de här böckerna. De skrevs i en anda som låg i tiden på 60- och 70-talet då man intresserade sig för klassfrågor och tog ställning mot kriget i Vietnam.
– I vanlig historieskrivning är det så mycket som uteblir i berättelsen, men Vilhelm Moberg skriver folkets historia. Anders Björnsson, som föreläser på Mobergveckan, blev inspirerad som ung av ”Min svenska historia” till att läsa agrar historia och studera folkets historia, säger Ulf Nilsson. Läs artikel

Jeg oppfatter ikke HR-sjefen tydelig nok om kampkraften vi reservister representerer, forsvaretsforum.no

Fungerede HR-sjef i Forsvaret brigader Arnt Inge Rolland skrev i leserinnlegget «Hva gjør vi når viktig kampkraft slutter?» at hver og en som er ansatt eller vernepliktig i Forsvaret bærer en del av ansvaret som samfunnsoppdraget vårt gir. […]

Jeg må si meg enig i HR-sjefens plassering av ansvaret. Hver og en som er sivilt ansatt eller vernepliktig i Forsvaret bærer en del av ansvaret som samfunnsoppdraget vårt gir. Dog vil jeg stille spørsmålet: Kjenner HR-sjefen forskjellen mellom innsatsfaktorene sivilt ansatte med tjenesteplikt, soldater inne til førstegangstjeneste og vernepliktige soldater? […]

Soldater som ikke har et ansettelsesforhold med Forsvaret – ikke er stadig tjenestegjørende – er reservister. Reservister er soldater som har fått militær opplæring, og ikke jobber i Forsvaret til daglig.

For ordens skyld: Vi er alle soldater, uavhengig av militær grad. Spørsmålet som reiser seg når jeg leser HR-sjefens leserinnlegg er: Har han forstått på hvilken måte de vernepliktige reservistene er en innsatsfaktor i Forsvarets virksomhet?

Det finnes i dag omtrent 170.000 reservister i vernepliktig alder her i landet. 50.000 av dem er disponert i en militær reserveavdeling i Forsvaret, hvorav 40.000 av dem er disponert i Heimevernet.  Dette betyr at 120.000 reservister ikke er gitt noen konkret oppgave i beredskapsorganisasjonen Forsvaret. Läs artikel

Här övar Försvarsmakten och Hemvärnet på att minera Höganäs hamn, svt.se

Just nu samlas soldater från Försvarsmakten och Hemvärnet i nordvästra Skåne, för att öva på att avvärja attacker från både land och hav – något som bland annat märks av i Höganäs. Här står spärrning och minering av hamn på agendan. […]

Totalt medverkar ungefär 500 personer under veckans övningar, varav cirka 100 personer deltar i Höganäs hamn under fredagen. Här ska Försvarsmakten träna Hemvärnet och höja deras försvarsförmågor. Hemvärnet har ungefär 24 000 soldater till förfogande, i syfte att bevaka och skydda viktig infrastruktur och anläggningar. Läs artikel

Anförande om Ryssland på Sällskapet den 19 oktober 2023

Sven Hirdman

Låt mig börja med att slå fast några punkter, vilka utgör en sammanfattning av vad jag kommer att säga:

  1. Ryssland är det land – jämte Danmark – som vi har haft krig och fred med.
  2. Sverige är enligt rysk statistik det land som Ryssland har haft flest krig med – 11 stycken.
  3. Svenskar är nog det folk i Västeuropa som har haft de mest långvariga relationer med ryssar.
  4. Vårt förhållande har varierat under århundradena från fredliga till krigiska, till normala, till bottenlöst dåliga.
  5. Men det har alltid varit så att Sverige måste förhålla sig till Ryssland.

En snabb genomgång av våra historiska relationer

De börjar i mitten av 700-talet med att en vikingahird under Rurik, förmodligen från nuvarande Roslagen, begav sig österut för att se vad det fanns för ekonomiska möjligheter där. Observera att de ”svenska” vikingarna som reste österut främst var handelsmän, medan de ”norska och danska” vikingarna som reste västerut var mer av krigare, eftersom det i Västeuropa fanns mer av städer och kloster att plundra till skillnad från i den ryska vildmarken.

Rurik seglade uppför floden Neva, förbi det icke existerande Petersburg, tog till höger söder om Ladoga nedför floden Volchov och grundade efter någon mil vid flodbanken år 753 samhället Staraja Ladoga, som har kommit att kallas Rysslands första huvudstad. Jag var där – liksom Putin – när staden 2003 firade sitt 1250-års jubileum.

Läs mer

Frige Julian Assange NU! Försvara yttrande-och tryckfriheten!

28 oktober kl. 14:00-17:00, Norra Real, aulan, Stockholm

I ett läge när Julian Assange kan utvisas när som helst till USA, den så kallade Day X kan infalla nu, har vi glädjen att hälsa Clare Daly, medlem i EU-parlamentet, varmt välkommen!
Clare Daly kommer från Dublin. Hon är med i EU-parlamentet sedan 2019 och är mycket kunnig och har kraftfullt verkat för Julian Assanges frigivning och för yttranderättsfrågor.
Utlandsspionerilagen med flera lagförslag som Chat Control utgör ett hot mot journalister och visselblåsare och kan leda till självcensur och ren censur. Dessa lagar utgör även ett hot mot allmänhetens rätt att veta.
Talare
Clare Daly, Dublin, EU-PARLAMENTET
Sven Britton, professor emeritus
Lena Kallenberg, författare, skribent
Janne Flyghed, professor emeritus, kriminologi
Jan Hammarlund, en sång för detta tillfälle
Arne Ruth, mångårig chefredaktör DN
Johannes Wahlström, journalist, författare
Håkan Julander, skådespelare, nyskriven dikt
Sigyn Meder, moderator
Frågestund för journalister och publik.
Håkan Julander leder utfrågningen
Sprid gärna! Kom och ta med dina vänner!
Arr. Stödkommittén för Julian Assange, Folket i Bild/Kulturfront (avd. 5), Teater Tribunalen, Clarté (Stockholm), Dissidentklubben, Sveriges Fredsråd,  IrakSolidaritet

Arctic Council After Russia’s Handover: “We Are Still Here”, highnorthnews.com

Reykjavik (High North News): “I am here to tell you that the Arctic Council is not dead”, Arctic Council Chair Morten Høglund told a cheering congregation at the Arctic Circle Assembly in Reykjavik – revealing that the takeover from Russia was not certain until the day before. […]

It is no secret that Russia’s invasion of Ukraine 1 year and 8 months ago caused tension in the Arctic Council – the High Norths primary intergovernmental body. Especially as Russia held the chairship of the Council and had been shut out of all Arctic political conversations after the attack. The transitioning of the rotating position from Russia to Norway in August, seemed impossible. […]

But not only did Norway successfully and carefully lift the chairship out of Russias hands, the Norwegian leadership also made the Council go back to work. Slowly, but steady. Läs artikel

As NATO grows, it needs new ways to expedite its decisions, atlanticcouncil.org

Adding new members adds to the capabilities of the Alliance, but it also adds a new drag risk to its decision making. In some ways, the structural drag is inherent. The initial rush of enthusiasm in joining the Alliance fades. Opportunities arise for making domestic political gain by obstructing a decision supported by the other allies.

And it is the nature of countries to make trouble. NATO has had decision-making trouble of all sorts—not just decisions blocked, but decisions delayed for a damagingly long time, decisions paid for by blackmail concessions, and decisions never even considered because it was supposed that someone would block them. The trouble has come from a number of countries. Some countries have made only occasional trouble. Others have become well known as troublemakers; it led in the 1990s to this unofficial NATO slogan about its impending expansion: “no more Frances, Spains, Greeces, or Turkeys.” And then there are the blockages that are simply never heard of—needful steps are dropped before ever making it to the stage of visible argument, because it’s assumed they’ll be blocked.

Thus, the need for deepening when widening. Läs artikel

Läs också kommentar tidigare på den här  sajten om Nato:s beslutsprocess.

– Hvis vi selv ikke er villig til å forsvare Finnmark, hvem vil gjøre det da? forsvarsforeningen.no

– Det vil kreve betydelige styrker å forsvare Finnmark. Problemet er at vi ikke har vært villig til å diskutere det, sier Arne Bård Dalhaug. Dalhaug er generalløytnant og har en lang karriere bak seg i Forsvaret, blant annet som sjef for Forsvarsstaben og sjef for Forsvarsdepartementets avdeling for langtidsplanlegging.

Det var på en konferanse om norsk basepolitikk i regi av Norges Forsvarsforening at uttalelsen kom. Professor i statsvitenskap, Janne Haaland Matlary sa seg enig og kvitterte med at «vi har ingen ærlig debatt om Finnmark».

Dalhaug og Matlary var enig om at det kan bli vanskelig å forklare for våre allierte at vi på den ene side har liten vilje til å betale for å forsvare landet, mens vi på den annen side er fullstendig avhengig av alliert støtte.

Vi har pengene
– Det er helt urealistisk å tenke at andre er villig til å være i Finnmark hvis vi ikke er villig til å betale for å ha en mye større styrke der. Vi har jo pengene, det er jo ikke noe problem å bruke mye mer penger på Forsvaret. Vi har tjent veldig mye på gassalget til Europa, sa hun.

Det store sjokket med angrep på Ukraina har dessverre ikke sunket inn  ifølge Matlary, som henviste til neste års statsbudsjett. Regjeringen bare fortsetter med å gi litt mer til Forsvaret og viser ikke særlig evne eller vilje til strategisk nytenkning, ifølge Matlary.

Ikke redde nok
. Vi er ikke sjokkerte, eller redde nok, fremholdt Matlary.

– Vi kan ha mye mer kontroll og frihet hvis vi ble mindre avhengig av USA som nå er i en ekstremt polarisert politisk situasjon. Ingen vet heller hva som skjer dersom det blir Trump som blir president igjen. Läs artikel

En milepæl for Nato-samarbeidet i Norden, tv2.no

Denne uken er sjef for Luftforsvaret, Rolf Folland, foredragsholder under «Next-Generation Air Superiority Confrence» i Washington.

Samtidig skal han besøke toppledere for det amerikanske Luftforsvaret i Pentagon. Her skal Folland orientere om det nye nordiske samarbeidet på luftforsvarssiden mellom Norge, Sverige, Danmark og Finland.

Målet er å få med US Air Force.

– Det er stor interesse i Nato og hos amerikanerne for det nye nordiske samarbeidet som vi er i gang med, sier Rolf Folland, generalmajor- og sjef for Luftforsvaret. […]

Med Finland, og snart Sverige som fullverdig Nato-alliert, vil de nordiske landene til sammen utgjøre en troverdig avskrekking i nord, men man er fortsatt helt avhengig av amerikansk støtte. Nå jobbes det med planer om å forene de nordiske luftstridskreftene slik at man kan gjennomføre operasjoner som en synkronisert luftstyrke. Läs artikel

Sveriges försvarsminister: Fysisk påverkan på skadad datakabel mellan Sverige och Estland, hbl.fi

Försvarsminister Pål Jonson (Moderaterna) uppger att han fick informationen från Estland tidigt på torsdagskvällen.
Den preliminära bedömningen är också att skadan på den svensk-estniska kabeln på Östersjöns botten är kopplad till skador som upptäcktes nyligen på en gasledning och en datakabel mellan Finland och Estland.
Det innebär att skadorna på de tre ledningarna, som ligger nära varandra, har samma orsak.
– Försvarsmakten är nu på plats och gör undersökningar med fartyget Belos, säger Pål Jonson. Läs artikel