Månad: oktober 2023

Google-översatt

Den tidigare regeringens försvarsminister, Antti Kaikkonen , som för närvarande bor i Sibbo, berättar om raden av händelser där Finland slutligen gav de så kallade Nato-alternativen i boken Mot alliansen (Otava), skriven av journalisten och facklitteraturförfattaren Jari Korki . Huruvida förverkligandet av möjligheten till medlemskap var en hårsmån bort eller inte, kan läsaren själv bedöma.[…]

När Sveriges dåvarande försvarsminister, Peter Hultqvist , eller ”Husse”, svettades i bastun med Kaikkonen, när NATO-medlemskap diskuterades, tog det inte lång tid innan man beslutade att gå med i alliansen ”hand i hand”. När valet bytte makt i Sverige fick Hultqvist efter drygt 60 möten en finsk arméhjälm från Kaikkose som tack och som souvenir. Läs presentationen

The European Union condemns in the strongest possible terms Hamas and its brutal and indiscriminate terrorist attacks across Israel and deeply deplores the loss of lives. There is no justification for terror. We strongly emphasize Israel’s right to defend itself in line with humanitarian and international law in the face of such violent and indiscriminate attacks. We reiterate the importance to ensure the protection of all civilians at all times in line with International Humanitarian Law.

We call on Hamas to immediately release all hostages without any precondition. We reiterate the importance of the provision of urgent humanitarian aid and stand ready to continue supporting those civilians most in need in Gaza in coordination with partners, ensuring that such assistance is not abused by terrorist organisations. It is crucial to prevent regional escalation.

We remain committed to a lasting and sustainable peace based on the two-state solution through reinvigorated efforts in the Middle East Peace Process. We underline the need to engage broadly with the legitimate Palestinian authorities as well as regional and international partners who could have a positive role to play in preventing further escalation. Läs uttalandet

The UN Secretary-General on Sunday appealed to Hamas to immediately release all hostages and to Israel to grant “unimpeded access for humanitarian aid” into the Gaza Strip.

The UN chief’s appeal comes as clean water and other vital supplies are dwindling inside Gaza in the wake of Israel’s blockade.

UN and other humanitarian agencies have worked round the clock to preposition aid since the latest conflict between Israel and Hamas broke out following the militant group’s 7 October attack on several locations inside Israel and Israel’s subsequent declaration of war.  Thousands have reportedly been killed on both sides and hundreds of thousands have been forced to flee as the situation in the Gaza Strip rapidly deteriorated after Israel warned of an imminent offensive.

“In this dramatic moment, as we are on the verge of the abyss in the Middle East, it is my duty as Secretary-General of the United Nations to make two strong humanitarian appeals,” said António Guterres in a statement.

His appeal to Hamas is to immediately release the hostages without conditions. And Israel should grant rapid and unimpeded access for humanitarian aid for the civilians in Gaza.  Läs pressmeddelande

Whoever wins will have a crucial role in the Western alliance backing Ukraine against Russia’s full-scale invasion. Finland, which became NATO’s newest member in April of this year, is currently negotiating an agreement with Washington for the U.S. to maintain a permanent presence in the country. The job of negotiating that deal falls to Finland’s president, who, under the constitution, is in charge of security and foreign policy while the prime minister handles EU and domestic affairs.

”It’s an ongoing process,” Stubb said of talks between Helsinki and Washington about a possible defense cooperation agreement (DCA) that would see U.S. troops stationed in Finland. Asked about the deal’s timing, Stubb said it was ”imminent. I would say within the next six months. These are complicated agreements, so that’s why it takes a bit of time.”[…]

That said, Stubb underscored that U.S. strategic priorities were “changing” and that its interests would probably lie ”somewhere else” than Europe after the Ukraine war is over. EU countries had to be prepared for the change and to support Ukraine’s reconstruction, he added.

”Does Europe need to be more Finnish? Perhaps to a certain extent, but Europe now has the safest of walls […] Are we going to see an increased militarization of Europe? The answer is yes. Are we going to see increased budget spending on defense? The answer is yes,” he said. Läs artikel

Efter att ha deltagit i Visby under mötet med JEF-ledarna i fredags anslöt den brittiska jagaren HMS Diamond till Marinövning Höst i Gotska sjön. Här deltar hon i kraftig sjö i en eskortövning tillsammans med enheter från Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen, Helikopter- och Ubåtsflottiljen.

Eskortmomentet tillsammans med den brittiska jagaren, kopplade till ubåtsjakt och egen anfallsförmåga med ubåt, är en viktig del av Marinövning Höst 23.

– Genom att öva med andra nationer stärker vi vårt samarbete, interoperabillitet och militära förmåga, vilket stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet, säger kommendör Anders Bäckström, Commander Task Group under Marinövning Höst 23. Läs pressmeddelande

[…] I övningsscenariot, där Göteborgs hamn var utslaget, hade deltagarna i uppgift att öppna nödhamnar på västkusten för att Nato-länder skulle kunna komma de baltiska länderna till undsättning, genom att frakta förnödenheter och krigsmateriel över svenskt territorium.

– I det här scenariet blir Sverige vägen in i Baltikum och Sverige kan komma att spela en sådan roll i och med Nato-medlemskapet, säger Emil Hjalmarsson, avdelningschef för cyberförsvar och ledningsteknik på FOI.

Från försvaret och FOI framhåller man vikten av att också inom civila myndigheter öva just dessa förmågor att ta emot hjälp, och bistå Nato, inför Nato-medlemskapet.

– Vi är mer eller mindre i en konstant konflikt när det gäller cyber och effekten på samhället kan bli väldigt, väldigt omfattande vid ett lyckat angrepp. Läs artikel

[…] The Congressional Commission on the Strategic Posture of the United States was established by the Fiscal Year (FY) 2022 National Defense Authorization Act (NDAA), and concludes that America’s defense strategy and strategic posture must change in order to properly defend its vital interests and improve strategic stability with China and Russia. Decisions need to be made now in order for the nation to be prepared to address the threats from these two nucleararmed adversaries arising during the 2027-2035 timeframe. Moreover, these threats are such that the United States and its Allies and partners must be ready to deter and defeat both adversaries simultaneously.
We arrive at these conclusions following a comprehensive year-long review of the threats America faces and its strategy and planned capabilities to address those threats. The evidence demonstrates that the U.S.-led international order and the values it upholds are at risk from the Chinese and Russian authoritarian regimes. The risk of military conflict with those major powers has grown and carries the potential for nuclear war. Therefore, the Commission reached the unanimous, non-partisan conclusion that today’s strategic outlook requires an urgent national focus and a series of concerted actions not currently planned. In sum, we find that the United States lacks a comprehensive strategy to address the looming twonuclear-peer threat environment and lacks the force structure such a strategy will require. Läs rapporten

[…]För Sverige är plan A ganska given, vi kommer in i ett stabilt Nato, kriget i Ukraina drar ut på tiden men Ukraina håller ställningarna eller avancerar. Vi baserar vår säkerhetspolitiska omvärldsanalys och våra dispositioner från detta. Påvisa för Ryssland att totalförsvaret förstärks enligt plan bl a med drönare, dito vad gäller artilleri och luftvärn baserat på erfarenheterna på kriget i i Ukraina.

Plan B är också ganska given och liknar i stort plan A även om tidsschemat blir annorlunda. Vi kommer med i Nato, men först 2025. Kriget i Ukraina utvecklas sämre än väntat och beslutsamheten i väst minskar. Vi positionerar oss som i fall A men söker skapa en inre allians med Finland, Norge, Danmark och Storbritannien med ett ytterligare substantiellt stöd. […]

Men så som världen nu utvecklar sig behöver vi utforma en plan C. Det är inte alls osannolikt att världsbilden utvecklar sig på ett helt annat sätt än i plan A/B och på ett för oss högst ogynnsamt sätt.

Ryssland håller ut, konsoliderar ställningarna i Ukraina, stärker sin militära förmåga men håller tillbaka ytterligare erövringsplaner i avvaktan på ny president i USA.

Ukraina behåller sin starka motståndsvilja men blir alltmer utsatt då stödet från väst minskar, vilket innebär att det kan gå illa om inte väst inkluderande USA kan enas kring en gemensam handlingsplan.

Den ryska propaganda- och destabiliseringsmaskinen vinner nya framgångar och västs beslutsamhet kring stöd till Ukraina eroderar.

Destabiliseringsaktiviteterna i Sverige tilltar med religiösa och etniska oroligheter i tillägg till gängvåld och infiltration av myndigheterna.[…]

Det första steget är att se verkligheten och acceptera att en högst oönskad utveckling är möjlig och att utforma scenarier baserat på detta samt att välja ett huvudscenario som bas för planering.

Nästa steg blir att tillsätta en planeringsgrupp med genomförandeuppdrag och börja arbeta. Arbetet handlar om att analysera var större stora praktiska utmaningar på samhället kan uppstå gällande exempelvis energi, livsmedel, transporter, utlandsförbindelser etcetera samt att värdera olika handlingsalternativ samt finansiering. Det gäller att implementera ett krismedvetande i civilsamhället, bland  med myndigheter, företrädare för handel och industri, arbetsmarknadens parter, folkrörelserna m m. Diplomatin blir viktig för att mildra oönskade konsekvenser, utrikes-, handels- och säkerhetspolitiskt. Läs artikel

[…] Folkrättsligt krävs det tre saker för att en politisk enhet ska kunna erkännas som stat:

● ett fixerat territorium,

● en befolkning på detta territorium,

● samt en regering som förmår utöva effektiv kontroll över hela territoriet.

Beträffande Palestina har naturligtvis kravet på regeringskontroll hela tiden varit problematiskt. Även om det finns ett palestinskt självstyre medför den israeliska ockupationen av Västbanken en inskränkande mur, vägspärrar och militär kontroll på olika områden som urholkar den tänkta palestinska suveräniteten. Samtidigt kontrollerar man inte Gaza, utan det gör Hamas. Ett erkännande förefaller stupa på dessa inskränkande förhållanden, men svensk utrikespolitik har tidigare funnit ett folkrättsligt sätt att komma runt problemet.

Det var under den borgerliga regeringen 1992, med Margareta af Ugglas (M) som utrikesminister, som Jugoslavien föll sönder och frågan om erkännande av Kroatien blev aktuell. Cirka en tredjedel av territoriet behärskades då av den jugoslaviska armén som förvägrade det kroatiska folket dess rätt till självbestämmande. I Belgrad ville man hålla ihop den gamla statsbildningen och förde en aggressionspolitik mot utbrytarstaten.

Den svenska regeringen förlitade sig då på en traditionell folkrättslig princip, ”inga rättigheter på grund av orättshandlingar” (ex injuria jus non oritur). Belgrad skulle inte dra någon fördel av sitt eget lagstridiga agerande. Det var inte Kroatiens fel att man inte kontrollerade sitt eget territorium. Sverige erkände Kroatien den 16 januari 1992.

Med samma logik erkände Sverige Palestina den 30 oktober 2014. Det var inte palestiniernas fel att de inte kontrollerade hela sitt territorium. Det var en konsekvens av den olagliga israeliska ockupationen. […]

För det tredje har Sverige följt en allmän praxis att inte dra tillbaka erkännandet av en redan erkänd stat. Vi kan visserligen inleda en ny praxis, men skulle då stå närmast totalt isolerade. Mer konstruktivt vore att bi­behålla, tillsammans med andra stater, hittillsvarande praxis och gemensamt utöva inflytande på de som vi önskar påverka. Läs artikel