Månad: november 2023

Nå er det alvor, understreker Totalberedskapskommisjonen og framholder at «styrket beredskap i nord er av særlig stor betydning». Statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) og hans regjering har fått tid til å la kommisjonens rapport, som kom i sommer, synke inn.

Så er spørsmålet: Hvordan møter statsministeren nå dette alvoret i nord?

– Jeg er enig med Totalberedskapskommisjonen i at situasjonen er alvorlig. Det er den i hele Europa og i Norge, som grenser til et Russland som fører krig mot et annet naboland. Nå har Totalberedskapskommisjonen og Forsvarskommisjonens rapporter vært på høring. Framover skal vi oppsummere disse og høringssvar i arbeidet med både beredskaps- og forsvarsplaner, sier Støre til High North News på konferansen Agenda Nord-Norge.

– Regjeringa har fra dag én vært opptatt av å styrke det militære forsvarets operative evne og ansette flere folk. Vi har gjort mange grep innenfor forsvarssektoren, men Totalforsvarskommisjonen peker jo på samspillet mellom sivilsamfunnet og beredskapsetatene – og dette er noe vi må jobbe med hele tida. […]

Kommisjonen anbefaler konkret at nasjonal sikkerhet og forsvarsevne skal inngå i vurderingsgrunnlaget når sykehusstruktur og helseberedskap i Troms og Finnmark vurderes. Vil dette legges til grunn av regjeringa?

– Dette mener jeg er et viktig perspektiv. Hele beredskap- og sikkerhetsbehovet må ses i sammenheng når vi både planlegger samferdsel, helse og energi. Det kan jeg bekrefte, men de konkrete løsningene på det må vi komme tilbake til, svarer statsministeren. Läs artikel

I eit intervju med NRK seier statsminister Jonas Gahr Støre at palestinarane har rett til å forsvare seg.

– Ja, heilt openbert. Palestinarane har motsett okkupasjon gjennom mange år. Det er 30 år sidan Oslo-avtalen fekk tankane over frå valdeleg kamp over på samarbeid som skulle gi ei tostatsløysing. På palestinsk side er det frustrasjon og resignasjon over det ser ut til å bli mindre og mindre mogeleg, seier Støre til kanalen.

Han vil ikkje gå inn på kva som er den rette måten for palestinarane å forsvare seg på.

– Men det er naivt å tru at ein ikkje blir møtt med motstand når ein rykker inn med stridsvogner. Så vil eg også seie at Hamas kynisk bruker sivile som skjold. Det er også eit brot på krigens folkerett. Läs artikel

Sweden must prove they deserve accession to NATO, the President of Hungary, Katalin Novák, said on Wednesday (8 November) as she urged national parliamentarians to sign off the country’s bid.

Stockholm applied to join the Western military alliance shortly after Russia invaded Ukraine in 2022, but Turkey and Hungary have delayed approval, while all other members of NATO approved the accession last year.

The bid is awaiting approval by both national parliaments, the last step required in the accession procedure, but with neither country setting a date for a vote, uncertainty remains. Läs artikel

Finland lägger stor vikt vid Sveriges åsikt, bekräftar Kimmo Kiljunen (SDP). Riksdagen behandlade den hemliga utredningen om demilitariseringen.

[…] Trots stora nedskärningar under en följd av år har Ukraina hållit sig med en av Europas största försvarsmakter. 2013 beslutade regeringen att värnpliktsarmén skulle ersättas av en yrkesarmé, men beslutet revs upp när konflikten i öster bröt ut året därpå. 2014 återinfördes allmän värnplikt, för män. 2022 uttalade sig president Zelenskyj ändå för en yrkesarmé, en professionalisering. Enligt dekret från presidenten ska Ukrainas försvarsmakt senast 2025 omfatta 361 000 man.

Internationella institutet för strategiska studer (IISS) har beräknat att Ukraina hade sammanlagt 209 000 soldater i aktiv tjänst 2021. I statsbudgeten för 2015, första året efter förlusten av Krimhalvön, ingick anslag för 230 000 man. Därutöver fanns halvmilitära styrkor som gränsskyddet med cirka 53 000 anställda och ett nybildat nationalgarde, arméns huvudsakliga reservstyrka, på 60 000 man.

Sedan 2016 har kvinnor rätt att ingå i stridande förband. 2023 var 42 000 i aktiv tjänst, varav cirka 5 000 nära fronten, rapporterade Svenska Dagbladet efter att ha träffat biträdande försvarsminister Hanna Maljar (Ganna Malyar).

Beslut om att inrätta ett hemvärn fattades 2021. I fredstid ska hemvärnet bestå av 10 000 soldater, i tider av krigshot 130 000. I början av 2022, då krigshotet växte med ryska truppsammandragningar vid gränsen, fanns det enligt beräkningar över 200 000 ukrainare med erfarenhet av krigssituationer i konfliktområdet i Donbas som skulle kunna gå ifrån civila arbeten för att ansluta sig till hemvärnet. Läs artikel

[…] Lagrådet ställer sig frågan, vad som vid sidan av den mycket omfattande kriminaliseringen enligt terroristbrottslagen kan utgöra verksamhet ”med koppling till terrorism”. Det gäller särskilt som verksamheten ”bör” vara av sådant slag att den hotar säkerheten i landet. Redan det förhållandet att det är svårt att peka på fall som avses med uttrycket ”koppling till terrorism” visar att lagförslaget måste ifrågasättas; de exempel på fall som ges i remissen torde utan vidare täckas av terroristbrottslagens kriminalisering. Som Lagrådet ser det kan i vart fall den föreslagna formuleringen av denna nya fjärde punkt inte godtas. För att lokutionen ”verksamhet med koppling till terrorism” ska kunna ha något reellt tillämpningsområde – vid sidan av sådant handlande som är straffbelagt genom terroristbrottslagen – måste den aktuella verksamheten befinna sig så långt ut i periferin av vad som avses med terrorism, att kopplingen till terrorism riskerar att bli diffus och svårfångad. Som förslaget är utformat finns det därmed en risk för att tillämpningen av bestämmelsen inte får tillräckligt tydliga gränser utan kan komma att framstå som godtycklig. Det säger sig självt att om förslaget genomförs kan ytterligare rättssäkerhetsproblem förutses med åtföljande rättsotrygghet för personer med uppehållstillstånd i Sverige. Lagrådet avstyrker lagförslaget i denna del.

Läs lagrådets yttrande

Försvarsminister Antti Häkkänen (kok) säger att Finland som partnerland inte kunde förbereda vissa enheter innan Nato-medlemskapet. De inkluderar till exempel användningen av finsk militär personal i Natos fredstida uppdrag och operation av utländska trupper i Finland.

Användningen av militär personal kräver enligt Häkkänen administrativ förberedelse och eventuellt lagändringar. Häkkänen talade vid öppnandet av den nationella försvarsbanan vid Helsingfors Ritarihuone på måndagsmorgonen. […]

Finlands försvarssystem bygger på värnplikten. Den stora majoriteten av krigsstyrkorna hos våra försvarsstyrkor är reservister. Det är troligt att styrkor bestående av reservister kommer att tillkännages i Natos beredskapsstyrkor.

Trupperna är i princip i beredskap på hemmaplan, men enligt Häkkänen deltar de även i Nato-övningar utomlands. Enligt honom måste beredskapsstyrkornas tjänstgöringsvillkor förtydligas. Enligt Häkkänen innebär åtminstone i början reservisternas deltagande i beredskapsstyrkorna frivillighet.

– Det är dock klart att inte ens en reservist kan välja bort sin trupps utbildning efter att ha registrerat sig för beredskap. För detta kommer sannolikt värnpliktslagen att behöva reformeras. Läs artikel

Finlands nya försvarssamarbetsavtal med USA ska behandlas av riksdagen inom kort. Det så kallade DCA-avtalet välkomnas av den amerikanska marinkårsstyrka som övar med Nylands brigad som bäst.[…]

Natomedlemskapet ska härnäst kompletteras genom försvarssamarbetsavtalet DCA (Defence Cooperation Agreement). Avtalsförhandlingarna mellan USA och Finland har nyligen slutförts.

Genom avtalet kommer USA sannolikt att få tillgång till vissa finländska garnisoner eller baser där man sedan kan inrätta exempelvis egna materielförråd enligt behov. Avtalet är ännu inte offentligt, så det är inte känt vilka finländska garnisoner eller områden som berörs. Läs artikel

The UN Secretary-General Antonio Guterres has said Gaza is ”becoming a graveyard for children”, CNN reported.

Guterres told reporters in New York: ”The nightmare in Gaza is more than a humanitarian crisis. It is a crisis of humanity.” He added that the need for a ceasefire is becoming ”more urgent with every passing hour.” ”The parties to the conflict–and, indeed, the international community–face an immediate and fundamental responsibility: to stop this inhuman collective suffering and dramatically expand humanitarian aid to Gaza,” he said. Läs artikel

NATO has suspended operations for the Treaty on Conventional Armed Forces in Europe, a key Cold War era security pact, in response to Russia pulling out of the agreement.

The CFE includes many of NATO’s 31 member countries and was aimed at limiting the size of Cold War rivals’ forces at or near mutual borders.

Russia formally withdrew from the treaty and blamed the United States, alleging that the U.S. undermined post-Cold War security by expanding the NATO military alliance.

NATO responded by freezing operations for the agreement on Tuesday, saying it wouldn’t be feasible for the treaty to exist where allied parties abide by it and Russia does not. Läs artikel