Tidsresa, anselm-fi

René Nyberg, ambassadör

[…] Mauno Koivistos utrikespolitiska memoarer bjuder på en resa genom tiden, vars iakttagelser från mer än trettio år sedan är förvånansvärt aktuella. Boken är en läsupplevelse och dess lakoniska, outjämnade skildring av tiden är en påminnelse om en utrikespolitisk ledares ensamhet och ansvar.

Enligt Koivisto kan ”en atmosfär av sympati äventyra att se den verkliga situationen”. Detta är en observation som inte har förlorat sin aktualitet.

När Koivisto spelade in sina åsikter om sin position som republikens president, meddelade Koivisto att han inte under några omständigheter skulle ge upp ställningen som överbefälhavare för försvarsstyrkorna. Han konstaterar vidare att Kekkonen var ganska skeptisk till försvarsmaktens förmåga att garantera landets säkerhet och betonade starkt de utrikespolitiska medlens företräde. ” Jag har haft en mer positiv förståelse för försvarsmaktens betydelse”, påpekar Koivisto. I sammanhanget hänvisar han till förvärvet av Draken-stridsflygplan som en väsentlig lösning i princip. Ett militärt vakuum är inte acceptabelt.”

Jag kombinerar dessa reflektioner med Koivistos radiointervju i Moskva 2002 om hans bok The Idea of ​​Russia. På reporterns fråga, vad är Finlands idé, svarade Koivisto utan att tveka med ett ord: vyžit – håll dig vid liv. Jag satt i studion och jag fick tårar i ögonen. På förmiddagen på ambassaden hade Koivisto gåtfullt sagt att han inte ställdes inför några riktigt svåra frågor under sin presidentperiod. Knappt någon i publiken förstod vad Finlands förre president menade, och det var därför jag frågade honom om det efteråt. ”Finlands existens var inte hotad”, svarade Koivisto. Läs artikel

Generalförsamlingen röstar starkt emot USA:s embargo mot Kuba, unric.org

FN:s generalförsamling röstade på torsdagen med stor marginal mot USA:s ekonomi- och handelsembargo mot Kuba, som infördes första gången 1960.

Totalt 187 stater röstade för den resolution som läggs fram varje år. Endast USA och Israel röstade emot och Ukraina avstod från att rösta.

Resolutionens fullständiga titel är ”nödvändigheten av att få ett slut på det ekonomiska, kommersiella och finansiella embargo som USA infört mot Kuba”.

Församlingen uttryckte oro över att trots sina resolutioner som går tillbaka till 1992 ”det ekonomiska, kommersiella och finansiella embargot mot Kuba fortfarande är på plats”, och ”de negativa effekterna av sådana åtgärder på det kubanska folket och på kubanska medborgare som bor i andra länder”. Läs artikel

Finlands tidigare ambassadör i Moskva från 2013 ger järnklädda råd för att upprätthålla freden med Ryssland, bakomkulisserna.biz

[…] Heikki Talvitie  är en finsk diplomat. Han har varit ambassadör i Belgrad 1984–1988, Moskva 1988–1992 och Stockholm 1996–2002. Talvitie är en välkänd sovjetisk expert.

”Det handlar med andra ord om vem som kontrollerar Finlands territorium. Om det är Finland så finns det inget hot mot Ryssland, så Ryssland hotar inte heller Finland.

Om å andra sidan Finland avstår kontrollen över sitt territorium till Rysslands militära motkraft eller om Finland ger upp sin suveränitet, så kommer Finlands territorium att bli ett säkerhetshot mot Ryssland och därmed kommer även Rysslands hot mot Finland att förverkligas”, sa diplomaten Heikki Talvitie . 27 april 2013. Läs artikel

Niinistö på Åland: Är nu verkligen rätt tidpunkt att riva upp ett fredsavtal? svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö kommenterade Ålands demilitarisering på fredagen. Han uppmuntrar ålänningarna att snacka mer om försvaret, men förhåller sig inte särskilt ivrigt till tanken att luckra upp demilitariseringen. […]

Men Niinistö ville ändå ställa en, som han kallade det, retorisk fråga.

– Är nu verkligen rätt tidpunkt att riva upp ett fredsavtal?

Niinistö upprepade samma fråga flera gånger under den tjugo minuter långa pressträffen.

– Jag tycker var och en borde stanna upp vid ordet fredsavtal. […]

Demilitariseringen till trots kan väpnade styrkor skickas till Åland i undantagsfall, om ”utomordentligt speciella omständigheter” föreligger i enighet med det som skrivs i Ålandskonventionen från år 1921. […]

Frågan har varit aktuell ända sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari i fjol. Rysslands konsulat på Åland har också varit aktuellt. Yle rapporterade i början av oktober att det enligt Utrikesministeriets källor inte är värt rubba Ålands demilitarisering.

Det här uttryckligen på grund av Ålands unika ställning som regleras av internationella avtal. Enligt ministeriet vore det juridiskt komplicerat att luckra upp Ålands nuvarande ställning. Läs artikel

Regeringen bekräftar: Svenskt artillerisystem på plats i Ukraina, sverigesradio.se

  • Det svenska artillerisystemet Archer finns nu på plats i Ukraina. Det handlar om åtta pjäser, bekräftar försvarsminister Pål Jonson för Ekot.
  • ”Det är naturligtvis viktigt för ukrainarna, för Archer-systemet har en god rörlighet och en god precision”, säger han till Ekot.
  • Det var i början på året som regeringen meddelade att Sverige ville skicka Archer till Ukraina. Det var också något som landet efterfrågat. Läs artikel

Läs också kommentar till svenska vapensändningar till Ukraina.

Uppenbart att omvärlden inte tycker att palestinska liv är värda att sörjas, gp.se

Nina Gren, universitetslektor i socialantropologi, Lunds universitet Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet

Den judisk-amerikanska filosofen Judith Butler har i sin bok Frames of War från 2009 beskrivit hur krig skapar ramar för vilka liv som är värda att sörjas och inte. Vilkas liv sörjer vi och vilkas anser vi inte vara värda vår sorg och vår empati? Palestinska liv förefaller i rådande världsordning inte vara värda vare sig att skydda eller att sörja och chefen för FN:s organ för de palestinska flyktingarna (UNRWA), Philippe Lazzarini, konstaterar att världen är på väg att förlora sin medmänsklighet. Läs artikel

Detta innebär amerikansk militär på svensk mark, frihetsnytt.se

Från och med slutet av nästa år kan amerikansk militär stationeras i Sverige. Detta efter att USA och Sverige kommit överens om innehållet i det militära samarbetsavtalet, Defence Cooperation Agreement (DCA).

Så snart de två länderna har undertecknat avtalet och de nödvändiga lagändringarna är på plats, kommer USA att kunna lagra försvarsmateriel på svensk mark. Amerikanerna kommer även att få tillgång till vissa svenska militärbaser, rapporterar Dagens Nyheter (DN). […]

Frihetsnytt har talat med Roger Richthoff, som har en lång erfarenhet som militär samt har suttit som ledamot i försvarsberedningen i riksdagen för Sverigedemokraterna (SD).

Vad kommer det här avtalet att innebära?

– Det innebär att den säkerhetspolitiska risken ökar ytterligare. Det här var ju väntat. Vi har en regering som inte gör någon som helst konsekvensanalys av sitt handlande. Detta kommer att öka spänningarna i vår del av Europa, vilket jag påtalade när jag ansvarade för försvarspolitiken för SD. […]

Kommer det att finnas en risk att man stationerar kärnvapen på svensk mark?

– Jag tror inte att USA överhuvudtaget kommer att tala om för Sverige om man gör det. Sverige har ju varit en väldigt lydig svansviftande hund till Nato. Om man struntar i de här säkerhetspolitiska bedömningarna, då tycker man att det här är jättebra för svenskt försvar och stabiliteten, men det är precis tvärtom.

Vi har gått från en situation där vi var alliansfria och var på väg att bygga upp ett starkt försvar, som utgjorde en stabiliserande faktor i Norden. Nu kommer de här robotbaserna, som etableras i Sverige, att bli ett bekämpningsmål i händelse av krig. Blir det ett krig mellan kärnvapennationer, då kommer man att bekämpa Nato i de länder som ligger strategiskt till. Ett sådant land är Sverige, som då blir ett hot mot Murmanskbasen. Då kommer man att rikta in sig på specifika mål i Sverige. Läs artikel

Sveriges ställningstagande i konflikten mellan Israel och Hamas, regeringen.se

  1. Israel har en självklar rätt att försvara sig mot terrorism och den urskillningslösa raketbeskjutning som fortsatt pågår.Regeringen har reservationslöst fördömt terroristgruppen Hamas attacker. Vi har även krävt att gisslan friges villkorslöst.Med detta sagt, är Israels rätt att försvara sig inte absolut. Israels legitima rätt att försvara sig måste ske i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten. Folkrätten gäller alla och alltid, oavsett geografisk kontext.
  2. Civila måste skyddas.Civila och civil infrastruktur får inte användas som måltavlor. Det betyder att Hamas och andra terroristgrupper i Gaza inte får gömma sig bakom oskyldiga och använda dessa som mänskliga sköldar.Det betyder också att Israel så långt som möjligt ska undvika att skada civila när de utövar sin rätt att försvara sig. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.
  3. Humanitärt tillträde är fundamentalt. Ett stort ansvar för den humanitära katastrofen i Gaza vilar på Hamas som kontrollerat Gaza sedan 2007. Men vi måste skilja på terroristgruppen Hamas, den Palestinska myndigheten som ska företräda det palestinska folket på de ockuperade områdena och den palestinska civilbefolkningen. Det palestinska folket bär inte ansvar för Hamas terrorism. […]

4.  Vi får inte tappa fokus på en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera sida vid sida. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. En förhandlad tvåstatslösning är och förblir den enda hållbara vägen mot fred. Läs uttalandet

Niinistö om ryska konsulatet på Åland: ”Vi måste även ta hänsyn till våra västliga partners”, hbl..fi

President Sauli Niinistöfick ett varmt mottagande när han öppnade Ålands lagtings sessionsperiod i Självstyrelsegården i Mariehamn under fredag eftermiddag.
I somras avslöjade Niinistö att han hade lagt in en beställning på en juridisk utredning till Utrikesministeriets rättstjänst om det ryska konsulatets ställning. Utredningen som enligt HBL:s källor nu är färdig, gäller hela ramverket kring Ålands demilitarisering, inte bara konsulatet.
Niinistö sa i sitt tal att ministeriet slutför utredningen och har löpande kontakt med ålänningarna, men även andra parter.
– Denna fråga är inte begränsad till principerna för internationell rätt eller Finlands territorium. I dessa frågor måste vi också ta hänsyn till våra västliga partners åsikter, sa Niinistö. […]
För en månad sedan berättade HBL med hänvisning till uppgifter från Utrikesministeriet, att Sverige har signalerat att det vore negativt om Finland ruckar på Ålands demilitarisering eller stänger det ryska konsulatet i Mariehamn.
Från Sverige har Finland fått signaler att det vore skadligt för Sverige och negativt för relationen mellan Finland och Sverige om Finland nu ruckade på Ålandshelheten med demilitariseringen, enligt uppgifter från UM. Det har förts diskussioner på olika nivåer mellan Finland och Sverige om Ålandsfrågan.
Källor vid UM uppgav nyligen för HBL att det inte finns planer på justeringar i demilitariseringen eftersom det vore en direkt passning till det ryska propagandamaskineriet. Om Finland ensidigt skulle säga upp ett internationellt avtal som har varit i kraft i över 100 år skulle Ryssland garanterat utnyttja det till fullo, har man resonerat. Läs artikel

Forsvarssjefen: Forstår ikke Israels plan, dagsavisen.no

Israel har gjennomført voldsomme bombeangrep i Gaza i over tre uker og drept mange tusen sivile. Forsvarssjef Eirik Kristoffersen er rystet av det han ser.

– Det er en forferdelig krig som pågår. Sivile kvinner, barn, eldre, syke og skadde er de som betaler den høyeste prisen for det som skjer i Gaza, sier han til Klassekampen.

Han sier det er vanskelig for ham å se hva Israel skal oppnå.

– Det de har sagt etter Hamas’ terrorangrep 7. oktober, var at de skal knuse Hamas. Hva det betyr, er også uklart for meg.

– Betyr det å ta ut den militære delen av Hamas? Betyr det å ødelegge all infrastrukturen Hamas har i Gaza? Betyr det å ta lederne til Hamas? Det vet jeg ikke, sier Kristoffersen. Läs artikel

Nordiska Rådet vill verka för fred och säkerhet i Arktis

Nordiska rådets 75:e session genomfördes den 30 oktober – 2 november.

Först på listan över rådets kommande program stod fred och säkerhet i Arktis.

I sin summering från mötet skriver rådet:

”Säkerhetspolitik har under de senaste åren blivit en av de viktigaste frågorna för Nordiska rådet, och också det isländska presidentskapsprogrammet tar avstamp i arbete för fred och säkerhet, med särskilt fokus på Arktis. Norden bör sträva efter att den strategiskt viktiga arktiska regionen förblir en militär lågspänningszon, och verka för fredligt samarbete i internationella fora.”

Frågan är högst angelägen och för de som under de senaste åren följt utvecklingen i Arktis är det inget överraskande i att rådet gör den prioriteringen.

Läs mer

Ny version av jaktrobot 99 beställd, forsvarsmakten.se

Försvarsmakten får snart nya jaktrobotar. FMV, Försvarets materielverk, har nu tecknat avtal med USA om köp av nya versionen av robot 99 Amraam, inklusive utrustning för integration, utvärdering, utprovning och hanteringsutrustning.

Den radarjaktrobot som nu upphandlas är den senaste versionen, med förbättrade systemprestanda. Den ersätter även de äldre jaktrobotar som Sverige sålt till USA för vidare donation till Ukraina.

Anskaffningen förstärker Försvarsmaktens förmåga till luftmålsbekämpning av nutida och framtida hot i närområdet. I och med integrationen av den nya versionen förbättras även JAS 39 Gripens redan goda förmåga att samverka med Nato/USA. Läs pressmeddelande