Månad: november 2023

Säkerhetspolitik har under de senaste åren blivit en av de viktigaste frågorna för Nordiska rådet, och också det isländska presidentskapsprogrammet tar avstamp i arbete för fred och säkerhet, med särskilt fokus på Arktis. Norden bör sträva efter att den strategiskt viktiga arktiska regionen förblir en militär lågspänningszon, och verka för fredligt samarbete i internationella fora.

– Genomsnittstemperaturen i Arktis stiger snabbare än någonsin och isen smälter, vilket öppnar för nya sjöfartsrutter och utvinning av råvaror.  Utvecklingen i Arktis är viktig för hela världens befolkning och många länder som ligger långt därifrån visar stort intresse för området. De nordiska länderna är demokratiska samhällen som värdesätter folkrätten och mänskliga rättigheter. Vi måste samarbeta för att se till att utvecklingen i Arktis styrs av våra nordiska värderingar, säger Bryndis Haraldsdóttir.

Också livsmedelssäkerhet och försörjningstrygghet i Arktis nämns som viktiga temaområden i programmet.

– Vi måste arbeta för fred i Arktis. Fred är en förutsättning för befolkningens säkerhet och välfärd. Vi vill också se till att befolkningens egna åsikter och kultur uppmärksammas. Livsmedelssäkerhet och infrastruktur är viktiga frågor och också insatser mot klimatförändringen, säger  Oddný G. Harðardóttir. Läs artikel

[…] Det som inte kommer att utgöra någon skillnad är säkerhetspolitikens två övergripande målsättningar. Den första är att vårt försvar, även i framtiden som en del av Nato, skall vara så utformat att det med trovärdighet avhåller Ryssland från att anfalla Sverige. Den andra målsättningen kommer också i framtiden vara att om vi inte lyckas avhålla från angrepp ska vi uthålligt försvara Sverige. Försvaret ska i framtiden byggas för Sveriges behov men också för bästa möjliga integration med övriga medlemsländer i Nato. Såväl av krigsavhållande skäl som för att optimalt kunna försvara Sverige och övriga Norden är det fundamentalt viktigt att aktivt möjliggöra att stridskrafter och andra resurser ur Nato kan tillföras svenskt territorium. […]

Riksdagens inriktningsbeslut för försvaret 2020 poängterar att Sverige ingår i ett större operationsområde än bara själva närområdet. Utifrån det resonemanget lyfts vissa delar av Sverige fram som särskilt viktiga. Ett av de utpekade strategiskt viktiga områdena är Trondheimsområdet och delar av Jämtlands län. Detta strategiskt viktiga område skulle kunna ges en funktion som Nordens nav för Natoförstärkning.

De militärgeografiska förutsättningarna talar för områdets betydelse, inte bara militärt utan också civilt genom möjligheterna till värdlandsstöd och basområden. Läs artikel

The U.S. military arriving in Finland, under the auspices of the upcoming bilateral Defense Cooperation Agreement (DCA), will remain under U.S. legal jurisdiction, U.S. Ambassador to Finland Douglas Hickey said on Wednesday.

Speaking to Finnish national broadcaster Yle, Hickey explained that if a U.S. service member is accused of committing a crime in Finland, the case would be adjudicated in a U.S. court. The relationship of the U.S. military personnel and the Finnish criminal law has been a topic of discussion among the Finnish public, while Hickey said he is confident of the U.S. personnel’s behavior.

However, according to a report released in 2022 — ”Facing U.S. Extraterritorial Pressure: American Troops in Foreign Courts during the Cold War,” the involvement of U.S. troops overseas in crime was far greater than previously known, and in countries dependent on U.S.-provided security, U.S. troops were less likely to face trial.

A South Korean media outlet reported in 2017 that the non-prosecution rate for crimes committed by U.S. military personnel stationed in South Korea stands at a whopping 70.7 percent and the figure for violent crimes, including murder, rape and robbery, is even higher at 81.3 percent. Läs artikel

[…] Norge er en stormakt på den globale scenen i en lang rekke næringer med tilknytning til havet. Det betyr at Norge sitter på ressurser, kapasiteter og teknologi av meget stor strategisk betydning. Norge er altså utsatt både som følge av geografien og av landets maritime styrke. […]

For det første har Norge en strategisk viktig posisjon i forhold til Russlands styrker og baser på Kola-halvøya. Her har Russland storparten av sin kjernefysiske andreslagskapasitet basert på strategiske ubåter (SSBN). Dette er de viktigste våpnene i det russiske arsenalet, Russlands livsforsikring. De er ikke rettet mot Norge, men viktige i atombalansen med USA, Storbritannia og Frankrike. Russland har investert store ressurser i en ny klasse av slike ubåter, Borey-klassen. Disse våpnene antas å ha blitt mye viktigere ettersom krigen i Ukraina har forverret forholdet mellom Russland og Vesten. Den russiske Nordflåtens viktigste oppgave er å beskytte disse ubåtene og basene deres. Den største trusselen, sett fra Murmansk og Moskva, er antakelig amerikanske bombefly, atomdrevne jaktubåter og hangarskip. […]

For det tredje vil utvidelse av NATO til Finland, og forhåpentligvis Sverige, bety at Norge vil få en større rolle når det gjelder å ta imot forsterkninger og forsyninger. Tidligere har dette bare handlet om å forsterke Norge, nå vil det handle om hele Norden. Utvidelsen av NATO i nord vil bli besvart fra russisk side, noe som med stor sannsynlighet vil øke spenningsnivået. Russland har allerede varslet en betydelig økning av bakkestyrkene på Kola og i Karelen. For Russland blir det da viktig å kunne nekte slike forsterkninger å komme, eller å forstyrre og forsinke dem. Kunnskap om vår kyst blir da verdifull. Läs artikel

Hela 45 länder avstod från att rösta, däribland Sverige, och reaktionerna från oppositionella och människorättsorganisationer lät inte vänta på sig.

”Jag skäms å regeringens vägnar”, skrev Veronica Palm (S) på X.

– Att Sverige i detta läge lägger ner sin röst när FN:s generalförsamling ska rösta om ett eldupphör är oacceptabelt och svårt att förstå, säger Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, i ett pressmeddelande.

Inte heller Carl Bildt var nöjd med den europeiska insatsen:

”För den röstade åtta EU-stater, mot röstade fyra och resten, inklusive Sverige, lade ner sina röster. Det var en rätt bedrövlig uppvisning om man ser det från EU-perspektiv. Splittringen var så gott som totalt”, skriver han på sin blogg.

Skälet som Sverige, och andra länder, uppgett för att rösta emot eller avstå, är att man inte tycker att resolutionen ”tydligt fördömer Hamas terroristangrepp mot Israel och inte hänvisar till Israels rätt att försvara sig mot terrorister”, som Tobias Billströms pressekreterare Anna Erhardt uttryckte det till Aftonbladet. […]

Österrike, Kroatien, Tjeckien, Bulgarien och Ungern röstade nej till resolutionen. Belgien, Irland, Luxemburg, Portugal, Slovenien, Spanien och Frankrike röstade ja och övriga, inklusive exempelvis Sverige, Tyskland, Nederländerna och Italien avstod. Ulf Bjereld säger att det är ovanligt att EU-staterna splittras så mycket i en så här viktig fråga.

– Det kan hända att några röstar för eller mot och andra avstår, men att de röstar på tre skilda sätt är väldigt ovanligt. Vad gäller Tyskland så är de genom sitt förflutna oerhört oroliga för att föra en politik som kan uppfattas som antisemitisk. Ifråga om Sverige var det ganska förväntat att de skulle lägga ned sin röst, den nya Tidöregeringen har klart markerat man vill ändra Sveriges politik i Palestina till en som uttrycker starkare solidaritet med Israel. Läs artikel

[…] – Vi är mycket nära nu att bli färdiga, sa Pål Jonson till Aftonbladet i samband med Nato Industry Forum förra veckan.

– Det är bra. Vi vill ha ett DCA med USA så snart som möjligt, och det handlar ju om att få bättre förutsättningar att få militärt stöd av USA i händelse av kris eller krig, och det reglerar förutsättningarna för amerikansk närvaro i Sverige.

Sveriges chefsförhandlare Samuel Rudvall uppger idag för DN att avtalet nu är färdigförhandlat. Närmare detaljer om innehållet blir kända när det undertecknas av Sveriges och USA:s regeringar. Avtalet måste sedan godkännas av riksdagen. […]

Enligt Pål Jonson handlar avtalet inte om att stationera amerikanska förband permanent i Sverige.

– När det gäller trupp handlar det om roterande trupp, ungefär som Norge har, men det kan också handla om att man vill förhandslagra olika typer av försvarsmateriel. […]

Avtalet kommer därmed inte att innebära nya ”USA-baser” på svensk mark, enligt försvarsministern.

– Det handlar inte om några nya amerikanska baser, utan om områden där USA kan få enklare tillträde. Norge har ett sådant avtal, och Finland och Danmark förhandlar de här sakerna också. Det bygger naturligtvis på svenskt samtycke och respekt för svensk lagstiftning, säger Pål Jonson. […]

– Sannolikt kommer man att man att vilja förbereda en stationering av amerikansk trupp i samband med kris eller krig, säger Krister Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Sverige kommer sannolikt att bli ett uppmarschområde för försvaret av Natos östra flank. Om vi ska vara det, finns det mycket goda anledningar att göra förberedelser för det och lagra en del materiel. Läs artikel

he White House’s implementation plan for the National Arctic Strategy, released just days prior to the Coast Guard’s document, on the other hand explicitly lists “protection of the freedom of navigation in the Arctic” as a strategic objective.

The document states that “next steps” include the “conducting [of] Arctic maritime exercises, operations, and transits consistent with international law and in coordination with stakeholders, as appropriate.” The White House plan assigns the Coast Guard as a supporting agency for this strategic objective. Läs planen

Natos generalsekreterare säger att Norden tillsammans har en imponerande styrka och vill se mer nordiskt samarbete. Men han vill inte se ett nordiskt block i Nato. […]

ens Stoltenberg sade under en efterföljande diskussion med Nordiska rådets ledamöter att han tror att det nordiska försvarssamarbetet Nordefco kan spela en större roll i framtiden då alla nordiska länder är Natomedlemmar. Han sade också att Nordens gemensamma luftstyrka på 250 stridsplan ger fantastiska möjligheter i Norden, Baltikum och i Nordsjön.

– Men Nato är en kollektiv organisation av snart 32 länder. Vi är inte uppdelade i regioner. Vi tycker att det är bra att länder samarbetar inom Nato, men det får inte skapas nya barriärer. Jag önskar inte att det skapas ett nordiskt block, säger Stoltenberg. […]

Finland, Danmark och Sverige förhandlar alla med USA om ett så kallat DCA-avtal som skulle ge amerikanerna bättre förutsättningar att hjälpa till att försvara området. För Finlands del är förhandlingarna slutförda, nu krävs bland annat riksdagens godkännande innan avtalet träder i kraft och blir offentligt. Norge ingick ett DCA-avtal med USA redan 2021.

Enligt vad Yle erfar skulle Finland ställa flera av sina garnisoner och militära områden till USA:s förfogande, men varken amerikanska militärbaser eller permanenta styrkor ska inrättas här. Läs artikel

Finland beslutade i augusti 2022 att inleda förhandlingar med Förenta staterna om ett nytt bilateralt avtal. En delegation som utnämnts av republikens president har i utrikesministeriets regi fört förhandlingar under styrning av republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Riksdagen har regelbundet hållits underrättad om förhandlingarna och deras innehåll.

”Förhandlingarna framskred i en positiv anda. Nästa steg är att det nuvarande avtalsutkastet behandlas i en politisk process”, konstaterar chefsförhandlaren Mikael Antell, som är biträdande avdelningschef vid utrikesministeriet.

Innehållet i avtalet är inte slutgiltigt förrän parterna har undertecknat avtalet. I detta sammanhang blir avtalet också offentligt. Riksdagens godkännande behövs för att avtalet ska kunna träda i kraft. Läs artikel

De stora meningsskiljaktigheterna vad Finlands utrikespolitiska inriktning beträffar lyste med sin frånvaro i näringslivet EVA:s presidentdebatt i Helsingfors på tisdag kväll.

Det var kanske inte oväntat med tanke på att tre månader ännu återstår till presidentvalet. […]

Samtliga sex kandidater såg Finlands fördjupade säkerhetspolitiska samarbete med USA – en direkt följd av Finlands Natomedlemskap – som en självklarhet och nödvändighet. […]

Enligt Stubbs bedömning är Finland just nu ett av de viktigaste länderna för USA i geopolitisk bemärkelse.

– Vi är ett slags frontlinjeland för USA. Därför pågår också nu arbetet med DCA-avtalet som snart torde vara klart. Läs artikel