Månad: november 2023

Finland ingår, utan politisk diskussion, ett avtal som ger amerikanska trupper tillgång till baser där amerikansk lag gäller och Finland saknar tillträde. Fredsforskaren Tarja Cronberg efterlyser en öppen debatt om riskerna. […]

Avtalet är alltså ingen hemlighet. Men till skillnad från då Natomedlemskapet avgjordes har fördelar och risker inte diskuterats särskilt ingående – framför allt inte på politisk nivå.Det konstaterar fredsforskaren Tarja Cronberg, som är verksam vid Alexanderinstitutet och fredsforskningsinstitutet Sipri.

– Finland ger i princip bort en del av sin självständighet, men det förs ingen diskussion om vad det betyder. I en demokrati måste man helt enkelt ha en debatt när man fattar sådana här viktiga beslut, säger Cronberg.

– Finländarna ska veta vad de ger sig in i. Om det finns en politisk vilja och en majoritet för avtalet blir det av. Men man ska inte sluta den här typen av avtal i hemlighet.

Avtalet går i många avseenden längre än Natomedlemskapet och eftersom Finland ger upp en så stor del av sin suveränitet måste det troligen godkännas av en kvalificerad majoritet i riksdagen. Cronberg vill inte ta ställning till om avtalet är nödvändigt för Finlands försvar. Men hon påpekar att det inte är en oundviklig följd av Natomedlemskapet i sig.

– Det här är ett individuellt avtal mellan USA och Finland. Och jag tror att den finska regeringen och den amerikanska regeringen vill föra förhandlingarna utan inblandning. […]

Hon lyfter särskilt fram riskerna för framtida människorättskränkningar och kärnvapen på finländsk mark.

– Det som är viktigt för mig är att vi inte får in kärnvapen i Finland. Och i princip kan det hända utan att vi vet om det. Enligt avtalet ska Finland inte ha rätt att blanda sig i vad som händer på vissa områden. Läs artikel

Läs också kommentar till avtalat tidigare på  den härsajten.

I mitten av november deltog marina styrkor i Natoövningen Neptune Strike 23. Tillsammans med amerikanska och polska styrkor var svenska enheter från Stockholms Amfibieregemente på plats i Polen för att öva på en av sina huvuduppgifter, att leda in markmålsbekämpande stridsflyg. Genom Neptune Strike 23 har Nato och Sverige visat på ytterligare samarbete och närvaro i Östersjöområdet. Läs pressmeddelande

Regeringen utarbetar ett förslag för den nuvarande situationen för Finlands anslutning till NATO-soffans ramavtal om Nato-styrkornas rättsliga ställning. Avtalet är viktigt för både truppbud och mottagande länder. Det är också en nödvändig del av Finlands process för medlemskap i Nato. […]

Innehållet i det avtalsförslag som förhandlats fram med Finland är tills vidare hemligt. Utifrån de avtal som sluts med andra Nato-länder finns det argument att tro att DCA-avtalet kommer att ändra den balans som entrail i ramavtalet. Till exempel, i de avtal som tecknades av USA med Norge och Tjeckien 2022 och 2023, avsäger sig länderna sin straffrättsjuridiktion baserat på Natos Sofa-avtal. I praktiken skulle alla brott mot eller påstås för att ha begåtts av amerikanska styrkor hanteras enligt amerikansk lag. Endas ”särskilt viktiga enskilda fall” kunde lösas av värdlandet enligt dess egen lag. Läs artikel

Riksdagsledamot Sanna Antikainen /saf: Har regeringen övervägt åtgärder för att få Natos planeringsstab NFIU till Finland för att se till att Finland i en krissituation får bästa möjliga hjälp av sina allierade inom Nato?

Försvarsminister Antti Häkkänen:

[…] I och med den pågående utvecklingen i Nato och Finlands integration i Nato bildar Finland ett nationellt perspektiv för hur vi vill att Natos avskräckning och försvar ska utvecklas och upprätthållas framöver. Detta inbegriper bedömningar av vilken Nato-närvaro och vilka av Natos verksamheter och funktioner man eventuellt vill sträva efter att ska placeras i Finland och varför dessa skulle vara ändamålsenliga med hänsyn till Finlands och Natos kollektiva försvar. Regeringen har ännu inte fastställt riktlinjer för sin ståndpunkt om vilken typ av Nato-närvaro som eventuellt eftersträvas i Finland. […]

Finlands nationella riktlinjer i anslutning till varje Nato-fråga främjas i Natos strukturer, men också vid flera bilaterala och multilaterala sammanträden och möten. I enlighet med regeringsprogrammet arbetar Finlands representanter i Nato och Bryssel, tjänstemännen i Finland och vi företrädare för regeringen dagligen för att säkerställa att Finland får nödvändig hjälp från Nato i en krissituation. I praktiken betyder det särskilt två saker: Vi arbetar för att Nato ska vara en tillräcklig avskräckning för att förebygga militära maktmedel eller hot med sådana mot Finland och vi försöker samtidigt se till att de operativa planerna kan genomföras så bra som möjligt, både när det gäller Nato och Finland. Dessa två saker är nära förbundna med varandra. Läs protokollet

Transatlantisk säkerhet i Arktis.   Utgivarna

Den amerikanske viceamiralen Dwyer är på besök i Norge och uttalar sig om de nordiska  ländernas roll för försvar i Arktis. Det handlar inte främst om de nordiska ländernas eget försvar utan att vi skall säkra  den ”transatlantiska säkerheten.”

USA och Ryssland  ser båda Arktis som strategiskt viktigt för  sina kärnvapenstyrkor. USA vill ha kontroll över Norges försvar särskilt för insatser i Nordatlanten och Arktis och som ett led i det inlemmas Norge i kommandot i Norfolk (Virginia).

Tills vidare kommer inte Finland och Sverige (vid ett Nato-medlemskap) att läggas under Norfolk men Dwyers uttalande om de nordiska ländernas roll kan innebära framtida krav på finsk och svensk organisering under Norfolk.

Läs också kommentar på den här sajten till de nordiska ländernas placering under Nato-kommandon.

Mottoet til Natos nyeste styrkekommando henger på et skilt utenfor inngangshallen i det amerikanske hovedkvarteret: «From Florida to Finnmark – From Seabed to Space – Ready to Fight».

Viseadmiral Daniel Dwyer ser det hver dag, så lenge han ikke er på oppdrag. Han er sjef for Natos styrkekommando i Norfolk (Joint Force Command Norfolk), og besøker Norge i forbindelse med at Norge flyttes fra å ligge under Nato-kommandoen i Brunssum i Nederland til kommandoen i Norfolk i delstaten Virginia på USAs østkyst. […]

Det å ha en kollektiv nordisk tilnærming til flerdimensjonale operasjoner, altså operasjoner som har et bredt spekter av oppgaver, som løses av sivile og militære enheter under en felles ledelse, mener Dwyer vil gjøre det lettere å forsvare Arktis.

– Hver av de nordiske nasjonene oppgraderer nå sine militære styrker, landstyrkene, moderniserer luftstyrkene og sine anti-ubåtkapasiteter, sier han.

Dwyer trekker fram at sikkerhet og forsvar i Arktis spiller en kritisk rolle for å sikre at den transatlantiske sikkerheten opprettholdes.

– Jeg drar herfra med en god forståelse av at forsvarsplanene til de nordiske nasjonene vil støtte opp under Nato-planene, sier han.

Norfolk skal sidestilles med styrkekommandoene i Brunssum i Nederland og Napoli i Italia. Norfolk vil få ansvaret for nordområdene og Atlanterhavet, Brunssum Sentral-Europa og Baltikum, og Napoli Middelhavet og Svartehavet. Läs artikel

Nästa vecka börjar det andra statspartsmötet för FN:s kärnvapenförbud Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (TPNW), en konvention som innebär att kärnvapen totalförbjuds. Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen åker imorgon till New York för att bevaka FN-mötet. Utrikesminister Billström har just meddelat att Sverige inte kommer att närvara på mötet, i motsats till förra årets möte då Sverige var på plats. Detta  med hänvisning till att FN:s kärnvapenförbud inte skulle vara förenlig med ett medlemskap i Nato. I en ny delrapport undersöker Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen hur ett svenskt Natomedlemskap, och processen dit, kan och har påverkat Sveriges nedrustningspolitik och i synnerhet ställningstaganden för kärnvapennedrustning. Läs artikel

NATO has warned its members that too much red tape is hindering troop movements across Europe, a problem that could cause major delays were a conflict with Russia to erupt.

”We are running out of time. What we don’t get done in peacetime won’t be ready in case of a crisis or a war,” the chief of NATO’s logistics command JSEC, Lieutenant-General Alexander Sollfrank, told Reuters in an interview published on Thursday. […]

As it is, NATO forces have to navigate a variety of national regulations, stretching from the advance-notice required before ammunition can be shipped to the permissible length of military convoys and disease prophylaxis.

”We have a surplus of regulations, but the one thing we don’t have is time,” warned Admiral Rob Bauer, head of NATO’s military committee. ”Russia’s war against Ukraine has proven to be a war of attrition – and a war of attrition is a battle of logistics.”

Sollfrank said he would like to see a ”military Schengen”, an area of free military passage akin to the political Schengen zone that allows free movement within most of the EU.

NATO must not prompt a miscalculation in the Kremlin by giving the impression Moscow might stand a chance to win because the alliance is not prepared, he warned.

”We need to be ahead of the curve. We have to prepare the theatre well before Article 5 has been invoked”, he said, referring to NATO’s collective defence clause which effectively puts the alliance at war. Läs artikel

Minst 10 000 civila, inklusive över 560 barn, har dödats och fler än 18 500 skadats sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari förra året, enligt FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Övervakningsuppdraget för Ukraina uppgav att siffran för dödsoffer representerar sådana dödsfall som verifierats enligt deras metod och varnade för att den faktiska siffran kan vara betydligt högre med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering.

”Tiotusen civila dödsfall är en dyster milstolpe för Ukraina,” sade Danielle Bell, chef för övervakningsuppdraget, och tillade att kriget, som nu går in i sin 21:a månad, ”riskerar att utvecklas till en utdragen konflikt, med smärtsamma mänskliga kostnader smärtsamma som är svåra att förstå.” Läs artikel

Den russiske nasjonalforsamlingen har vedtatt et statsbudsjett der det settes av rekordmye penger til forsvar de nærmeste årene.

Det føderale budsjettet som ble vedtatt onsdag, innebærer en økning i statens utgifter på 25 prosent for perioden 2024–2026.

Etter å ha blitt enstemmig vedtatt i føderasjonsrådet – overhuset i den russiske nasjonalforsamlingen – sendes budsjettet nå videre til president Vladimir Putin for formell godkjenning.

Budsjettet for de neste tre årene er utformet spesielt for å finansiere militæret og dempe virkningen av «17.500 sanksjoner mot Russland», sa dumaens leder Vjatsjeslav Volodin da det russiske underhuset stemte for budsjettet forrige uke. Läs artikel