Trine Pertou Mach (EL): En baseaftale er klart i USA’s interesse – men er det i dansk og nordisk interesse?

At give en amerikansk administration med trumpismen ved roret eksklusiv adgang til at bruge dele af dansk territorium er forkert. Vi skal ikke binde Danmark i ti år i en uopsigelig aftale med en stormagt, vi ikke ved, hvor bevæger sig hen.

Kommentar af Trine Pertou Mach, udenrigsordfører for Enhedslisten

Regeringen har færdigforhandlet en aftale om, at områder på tre jyske flyvestationer reserveres til USA’s eksklusive adgang og brug.

Det betyder et brud med det, der har været gældende i de første knap 75 år af Danmarks NATO-medlemskab – nemlig et nej til permanent stationering af fremmede tropper i Danmark. Den stationering får vi nu med en aftale, der er uopsigelig i ti år. Uopsigelig!

Enhedslisten støtter ikke op om aftalen af flere grunde.

Danmark giver med baseaftalen mulighed for, at en fremmed magt kan operere fra dansk territorium, uden at regeringen har indsigt i eller mulighed for at påvirke operationerne. Det er meget vidtgående.

Aftalen kommer samtidig med, at den politiske usikkerhed i USA er bekymrende stor. Netop argumentet om en tilbagevenden til trumpismen i USA er brugt som et argument for at binde USA tættere til Danmark for at styrke vores sikkerhedsgaranti. Det rejser i hvert fald to spørgsmål. Dels er det Enhedslistens opfattelse, at dansk sikkerhedspolitik skal udvikles sammen med vores naboer, og her peger den bilaterale baseaftale i den forkerte retning. Hvis fx EU på sigt ønsker en deeskalering af forholdet til Rusland, og USA er af en anden opfattelse, kan der foregå militær opbygning i Danmark, som vi er uenige i men ikke kan modsætte os.  Läs artikel 

Danmark bøjer sig for USA: Gennemfører omfattende lovændringer, bt.dk

Der skal gennemføres omfattende ændringer i dansk lovgivning, så amerikanske soldater og udstationerede får særstatus, når de rykker ind i Danmark. Det oplyser Forsvarsministeriet til B.T.

Der vil være tale om lovændringer på »transportområdet, skatteområdet, udlændinge- og integrationsområdet samt i relation til aftalens model for varetægt under en dansk retsforfølgning og ransagning af transportmidler,« skriver Forsvarsministeriet.

Det vækker dog ikke begejstring i hele Folketinget.

»Det er at gøre danskerne en bjørnetjeneste,« siger Enhedslistens udenrigsordfører Trine Pertou Mach.

Er det ikke rimeligt at imødekomme amerikanerne på visse områder, når nu regeringen erkender, at vi ikke kan forsvare os selv?

»Jeg har svært ved at se det forsvarspolitiske argument her. Det er jo et spørgsmål om at tilsidesætte dansk ret,« forklarer hun.

Trine Pertou Mach er meget kritisk overfor det forhold, at amerikanske soldater heller ikke bliver retsforfulgt i Danmark, hvis de bryder dansk lov.

»Skal et eventuelt voldtægtsoffer så selv rejse til USA og afgive vidneforklaring i en eventuel sag? Det synes jeg krænker retsfølelsen,« siger hun.

Omvendt forklarer Venstres forsvarsordfører Mads Fuglede, at det er helt rimeligt, at Danmark nu ændrer lovgivningen for at imødekomme amerikanerne.

»Ja, det er rimeligt. Der findes jo en slags drejebog for den slags aftaler. Det er fordi, at man jo i årtier har haft soldater fra fremmede styrker i europæiske lande i forbindelse med NATO-samarbejdet,« siger han og fortsætter:

»Danmark har jo også haft tilsvarende ordninger, når vores soldater har været udstationeret i for eksempel Estland, Letland og Litauen,« siger han og afviser, at danskerne kan se frem til at få krænket retsfølelsen. Läs artikel

En resa i tiden – Epilog till den nya utgåvan av Mauno Koivistos memoarer ”Historiens rorsmän”, kkrva.se

René Nyberg, ambassadör

Mauno Koivistos utrikespolitiska memoarer erbjuder en resa i tiden och observationer som redan har trettio år på nacken, men fortfarande är överraskande aktuella. Boken är sällsynt läsvärd, och Koivistos lakoniska och oförskönade bild av tidsandan kan samtidigt tjäna som en påminnelse om måttet av en utrikespolitisk ledares ensamhet och ansvar. […]

I en medieträff i januari 1990 anknöt Koivisto till 1920-talets diskussioner om den så kallade randstatspolitiken, eller frågan om Finland skulle alliera sig med de baltiska länderna och Polen:

Finland hade en klar linje. Finland skulle försöka undvika att ta ansvar i frågor där förutsättningarna att bära ansvar saknades.

I fråga om det akuta läget konstaterade Koivisto att:

eftersom vi lever i en orofylld värld med ängslan i våra hjärtan, skall vi inte upp[1]muntra andra till att gå en väg som vi inte själva vill ta.

Ur Epilog till den nya utgåvan av Mauno Koivistos memoarer ”Historiens rorsmän” av René Nyberg      Läs presentationen

President Tarja Halonen fyller 80 år: ”Vad gäller Ryssland är efterklokhet den bästa klokheten”, svenska.yle.fi

Republiken Finlands första och hittills enda kvinnliga president, julaftonsbarnet Tarja Halonen, firar jämna år i dag. […]

I sin födelsedagsintervju för Yle Uutiset talar presidenten om Ryssland, och Finlands besvärliga relation till grannen i öst. Hon påpekar att Ryssland inte utgjorde något militärt hot på den tiden när hon var president.

Hon vidkänns inte påståendena om att vår utrikes- och säkerhetspolitik skulle ha varit naiv på 2000-talet.

– Det tror jag inte på. Det är ju helt klart att under hela den tid då vi samarbetade så byggde vi samtidigt upp en försvarsmakt som är kompatibel (med Nato). Under min tid och efter det, säger Halonen i Yles födelsedagsintervju.

Enligt Halonen ska man inte gå omkring och önska sig hårda tider utan man ska utnyttja blidvädret, så förklarar hon Rysslandspolicyn under sina ämbetsperioder. Läs artikel

Security Council adopts key resolution on Gaza crisis, un.org

The Security Council has adopted a resolution on the ongoing crisis in Gaza, with 13 votes in favour, and the US and Russia abstaining. The resolution, among other points, demands immediate, safe and unhindered delivery of humanitarian assistance at scale directly to the Palestinian civilian population throughout the Gaza Strip.

In the resolution, the Security Council reaffirmed the obligations of the parties to the conflict under international humanitarian law, especially regarding the protection of civilians and civilian objects, safety of humanitarian personnel, and the provision of humanitarian assistance.

The Council demanded that the parties “allow, facilitate and enable” the immediate, safe and unhindered delivery of humanitarian assistance at scale directly to the Palestinian civilian population throughout the Gaza Strip.

It also requested the UN Secretary-General to appoint a Senior Humanitarian and Reconstruction Coordinator with responsibility for “facilitating, coordinating, monitoring, and verifying” in Gaza, as appropriate, the humanitarian nature of all relief consignments to the enclave provided through States that are not party to the conflict.

It also called for the “expeditious” establishment of a UN mechanism to accelerate aid consignments to Gaza through States that are not party to the conflict, to expedite, streamline and accelerate assistance while continuing to help ensure that aid reaches its civilian destination. Läs pressmeddelande

Bra frågor till den danska försvarsministern om Danmarks DCA-avtal

Utgivarna

Som vi redovisat på den här sajten ställde Enhetslistans ledamot av Folketinget Trine Pertou Mach många även för svensk del högst relevanta frågor om grundläggande spörsmål i det DCA-avtal som var då var under förhandling med försvarsminister Troels Lund Poulsens som ansvarig.

Det danska DC-avtalet är nu offentliggjort. Trine Pertou Mach har följt upp de tidigare framställda spörsmålen med frågor som nu baserar sig direkt på avtalets lydelse. Det svenska DCA-avtalet är i allt väsentligt likalydande med det danska.

Frågeställningarna som återges nedan är lika relevanta för tolkningen av det svenska avtalet, som vi behandlat i tre artiklar:

I.Sverige som bas för ”obehindrad” amerikansk militära verksamhet?

II. DCA-avtalet: USA positionerar sig på svensk mark mot Ryssland

III. DCA-avtalet – vem har avgörandet i sin hand?

Frågor till danske försvarsministern:

Det fremgår af Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, underskrevet 21. december 2023 i Washington, artikel 1, punkt 2, at ”Intet i denne aftale ændrer dansk politik i forhold til oplagring eller deployering af atomvåben på dansk territorium”. Omfatter begrebet ”dansk territorium” i aftalens forstand også de områder, der, jf. aftalens artikel 3, punkt 1, udtrykkeligt er reserveret til ”de amerikanske styrkers eksklusive adgang og brug”, eller vil disse områder, når denne reservation er foretaget, ikke længere udgøre dansk territorium i aftalens forstand?

Status: Ikke besvaret

I den dansksprogede version af Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, underskrevet 21. december 2023 i Washington, artikel 3, punkt 1, står: ”Parterne har fælles adgang til og kan gøre fælles brug af de aftalte anlæg og områder, bortset fra eventuelle dele af disse, der udtrykkeligt er reserveret af Parterne eller deres administrative repræsentanter til de amerikanske styrkers eksklusive adgang og brug”. Vil ministeren redegøre for, hvor i den engelsksprogede version af aftalen, der er et sprogligt belæg for ordet ”eventuelle”? Anser ministeren det for en mulighed, at USA på de tre flyvestationer ikke vil ønske at have områder, der udtrykkeligt er reserveret til de amerikanske styrkers eksklusive adgang og brug?

Status: Ikke besvaret

Er det korrekt, at Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, underskrevet 21. december 2023 i Washington, i sin originalversion er affattet på engelsk, og at eventuelle tvister om aftalens indhold skal afgøres på grundlag af den engelsksprogede version af aftalen?

Status: Ikke besvaret

Ytterligare av Trine Poulsen Mach till ministern för tolkningen av det danska DCA-avtalet relevanta frågor finns att läsa här (från och med fråga 59):

Alm.del spørgsmål / Folketinget (ft.dk)

Kan finländska beväringar tvingas delta i Nato-operationer i utlandet? Kanske, säger militärexpert, svenska.yle.fi

Experten Matti Pesu ser helst att Natooperationer sköts av frivilliga reservister, men i fall av krig kan också vanliga beväringar behövas utanför gränserna.

Ingen av de nio presidentkandidaterna är beredd att tvinga finländska soldater strida i utlandet. I stället borde man skicka frivilliga reservister i fall det behövs en insats utanför Finland. Bland annat Alexander Stubb (Saml) har visioner om en stadigvarande reserv på 5 000 proffssoldater som är redo att kriga för Nato.

Matti Pesu som är ledande forskare vid utrikespolitiska institutet tycker att det vore en bra idé.

– Det är helt nödvändigt att skapa en sådan reserviststyrka som kan strida för Nato. Helst skulle det vara professionella soldater som sitter i beredskap.

Hur lätt blir det att locka soldater till en sådan styrka?

– Jag vet faktiskt inte. Många Natomedlemmar har haft svårt att rekrytera tillräckligt med yrkessoldater, så det skulle inte vara lätt för Finland heller. När det sedan gäller reservister så borde man ha någon sorts morötter att locka dem med. Läs artikel

Last French troops leave Niger, ending decade of Sahel missions, apa.az

”Today’s date (…) marks the end of the disengagement process of French forces in the Sahel,” Niger army lieutenant Salim Ibrahim said at a ceremony in Niamey marking the end of France’s military presence, APA reports citing France24.

The French exit from Niger leaves hundreds of US military personnel, and a number of Italian and German troops, remaining in the country. France said it would pull out its roughly 1,500 soldiers and pilots from Niger after the former French colony’s new ruling generals demanded they depart following the coup on July 26.

It was the third time in less than 18 months that French troops were sent packing from a country in the Sahel. Läs artikel

Russia launched military rocket. It could be seen over northern Norway, thebarentsobserver.com

According to the Russian Ministry of Defence, a rocket carrier type Soyuz-2.1b was Thursday at 11.48 am launched from Plesetsk, the space launch center in the north Russian region of Arkhangelsk.

The rocket carries military space installations, the ministry informs.

As reported by the Barents Observer, Russia has this week closed off major parts of the Barents Sea because of military activity.

The Notice to Airman (NOTAM) includes a large area north of the Kola Peninsula, as well as an area in the Norwegian Exclusive Economic Zone (EEZ) north of the Bear Island in the Barents Sea.

The NOTAM also includes an area in the outer parts of the Varanger fjord, only about 100 north of Kirkenes. The NOTAM covers the period from December 21st to 25th. Läs artikel

Security Council poised to vote on Gaza resolution calling for urgent, safe and unhindered flow of aid, un.org

After intense negotiations all week behind closed doors at the 15-member Security Council, ambassadors continued consultations into Thursday evening over the latest version of a draft resolution penned by the United Arab Emirates which reportedly calls for urgent steps to allow safe and unhindered delivery of aid to stricken civilians in the Gaza Strip. The United States said it would support the latest draft if the text remained the same, with a vote now anticipated on Friday. […]

It’s been a day of intense activity in and around the Security Council at UN Headquarters but it does now look as if ambassadors are going to go into consultations at the top of the hour, to try and bring the United States on board with a further amended draft which it is hoped will provide new impetus to boost the flow and speed of lifesaving aid to Gazans.

The last draft to go up for a vote was vetoed by the US on 8 December, which was quickly followed by action in the UN General Assembly four days later, when Member States voted by an overwhelming majority in favour of an immediate humanitarian ceasefire, through a non-binding resolution.

The Emergency Special Session of the Assembly resumed and then adjourned on Wednesday with dozens of countries making statements on the crisis. Läs pressmeddelande

Større tro på russisk seier, dagbladet.no

– Russerne har en fordel som vokser, med mindre det kommer betydelige leveranser fra USA og andre partnere i Europa.

Det sier Tom Røseth, hovedlærer i etterretning ved Forsvarets høgskole, til Dagbladet.

For et års tid siden hadde Ukraina tatt tilbake større områder og troen på at de skulle gå seirende ut av krigen var sterk blant flere. Men i takt med at den vestlige våpenstøtten til Ukraina forvitrer, vokser også troen på at Putins Russland vil gå seirende ut av krigen.

Professor i militær strategi og operasjoner ved Forsvarets høgskole, Tormod Heier, mener at krigen i Ukraina nå står overfor et dramatisk vendepunkt ved at Vesten opplever en politisk dreining når det kommer til Ukraina-støtte. Läs artikel

Forsvarstoppene i USA og Kina har gjenopptatt kontakten, forsvaretsforum.no

USAs forsvarssjef Charles Brown har for første gang på over et år hatt direkte kontakt med sin kinesiske motpart Liu Zhenli.
følge en amerikansk talsmann diskuterte de to generalene under videosamtalen «viktigheten av å jobbe sammen for å håndtere konkurransen seg imellom på en ansvarlig måte, for å hindre feiloppfatninger og for å opprettholde åpne og direkte kommunikasjonslinjer».

Kinas stanset samtalene på øverste militære nivå med USA høsten 2022 i protest mot at den daværende lederen i Representantenes hus, demokraten Nancy Pelosi, besøkte Taiwan.

Da USAs president Joe Biden møtte sin kinesiske motpart Xi Jinping i California i november, ble de to lederne enige om at landenes forsvarstopper skulle gjenoppta dialogen.

De to generalene diskuterte under samtalen også «en rekke globale og regionale sikkerhetsspørsmål», ifølge Det hvite hus. Läs artikel