Avsiktsförklaring mellan försvarsministrarna i Sverige och Danmark om stöd till Ukraina inom stridsfordonsområdet, regeringen.se

Den 18 december reste försvarsminister Pål Jonson till Köpenhamn för överläggningar med den danska försvarsministern, Troels Lund Poulsen. Under besöket diskuterades stödet till Ukraina, aktuella Natofrågor och kommande danskt ordförandeskap för det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco) under 2024.

Under besöket undertecknade försvarsministrarna i Sverige och Danmark även en gemensam avsiktsförklaring om ytterligare stöd till Ukraina inom stridsfordonsområdet. Danmark kommer initialt att bidra finansiellt med 1,8 miljarder DKK och Sverige kommer att stödja med upphandlingen inom ramen för det avtal som ingicks mellan Försvarets Materielverk (FMV) och Ukraina i juli i år.

Avsiktsförklaringen innebär att parterna kommer att verka för att ytterligare Stridsfordon 90 (CV90) anskaffas till Ukraina, vilket kommer stärka den ukrainska försvarsmaktens samlade förmåga. Läs  uttalandet

Robot 17 bekämpar skarpa mål i kriget mot Ryssland, forsvarsmakten.se

Året är 2022, det är snart midsommar och semestern står för dörren. För de ukrainska soldaterna blir det ingen sommarsemester då Ryssland har startat en fullskalig invasion av deras hemland. Den svenska riksdagen har fattat beslut om att Försvarsmakten ska stötta Ukraina. Beslutet innefattar bland annat att marinen ska skicka ner Robot 17 enheter till kriget, samt utbilda ukrainska soldater i hur de hanterar vapensystemet. […]

Marinstaben påbörjade den initiala planeringen av utbildningen och i ett tidigt skede engagerades 2.amfibiebataljonen från Stockholms amfibieregemente, som fick i uppgift att bedriva utbildningen. En vecka efter att ordern från riksdagen kom till Försvarsmakten landade planet med de ukrainska soldaterna. Den första utbildningsinsatsen på svensk mark var nu igång efter bara några enstaka dagars förberedelser. Planering, rekognoscering, packning samt övriga förberedelser löstes på väldigt kort tid. Läs pressmedelande

Finland och USA skriver under försvarsavtalet – det är vad DCA-avtalet innebär, mtvuutiset-fi.

[…] Enligt avtalet kommer 15 områden i Finland att öppnas för eventuell användning av den amerikanska försvarsmakten när försvarsmakten börjar ansöka. Alla områden är militära mål och lämpar sig för land-, sjö- och flygvapenoperationer.

Bland annat kommer flygbasen Rovaniemi, Kuopio-Rissala, Tammerfors-Pirkkala och Jyväskylä-Tikkakoski, flottbasen Upinniemi och garnisonsområdet Vekaranjärvi att öppnas för utnyttjande av USA. […]

Enligt den internationella politiska experten Risto E.J. Penttilä skriver Finland äntti en gång historia med DCA-avtalet som ska snejnaras i dag. 

– Idag kan vi se hur fokus för Finlands utrikespolitik flyttas från Brüssel till Washington, Säger Penttilä.[…]

– Det möjliggör ett flexibelt samarbete mellan Finland och USA inom ramen för Nato. Vi vet inte hur kapabelt Nato kommer att vara i framtiden, så detta (DCA-avtalet) möjliggör även militärt samarbete mellan USA och Finland oberoende av Nato, förklarar Penttilä. Läs artikel

DCA Agreement | The Finnish agreement is more specific than the Swedish agreement – HS listed three key differences, pledgetimes.com

Finland’s and Sweden’s defense cooperation or DCA agreements were negotiated at the same time, but there are three key differences between them. […]

First there is a notable difference in how Finland’s sovereignty is emphasized in the Finnish DCA agreement.

In the first article of both the Finnish and Swedish agreements, it is defined that in all activities according to the agreement, the country’s “sovereignty, legislation and international legal obligations” must be respected in all respects.

Whereas Sweden has been satisfied with the mention of the first article, Finland refers to this in three different articles in later sections of the agreement.

The first of these is an article that deals with the access of US soldiers to the areas and facilities separately agreed upon in the agreement and the activities that take place there.

The second deals with the storage of defense equipment, supplies and material outside of, for example, military exercises. In the third, the movement of aircraft, ships and vehicles in Finnish areas.

In all of them these sections also mention separately that when applying them, the views of both parties, i.e. Finland and the United States, must be heard and taken into account. Corresponding entries are missing from the Swedish DCA agreement. […]

Third The Finnish agreement emphasizes more strongly than the Swedish agreement that the Finnish authorities have the primary responsibility for maintaining public order and security in Finnish areas.

A separate obligation has also been added to the article dealing with security issues of the agreement for the United States to notify the Finnish authorities without delay, if their actions in some exceptional situations target forces other than their own, for example Finns. However, the starting point in both the Finnish and Swedish agreements is that all safety-related measures are agreed upon in jointly approved contingency plans. Läs artikel

Säkerhetsrådet ska rösta igen om Gaza, hbl.fi

Den nya resolutionen ska, enligt AFP, tas upp för omröstning under måndagen i säkerhetsrådet. Det sker på begäran av arabländer som vill ta upp frågan igen sedan FN:s generalförsamling strax före helgen, med 153 röster för (av totalt 193 länder), ställde sig bakom en resolution om vapenvila. Det skedde bara dagarna efter det att USA hade lagt in sitt veto i säkerhetsrådet om en humanitär vapenvila.
USA:s representant, ambassadör Robert Wood, sade då att resolutionen ”skulle så frön för nästa krig” och att den hastats fram. […]
Det nya resolutionsförslaget har tagits fram under ledning av Förenade arabemiraten. Det uppges ställa krav på att omgående säkerställa en vapenvila som kan hållas och möjliggöra ett säkert flöde av humanitär hjälp till Gaza.
Men USA och Israel kritiserar förslaget för att det inte nämner Hamas, som är terrorstämplat av USA och EU, vid namn. Förslaget innehåller dock krav på att kvarvarande gisslan omedelbart släpps fria samt att attacker på civila måste upphöra. Läs artikel

Putin: Nu blir det ”problem” vid Finlands gräns, hbl.fi

Vladimir Putin pratar, som han ofta gör, om att det inte är Rysslands militära framfart som skapar konfrontation, utan snarare en aggressiv västvärld.
– De tog in Finland i Nato. Hade vi några dispyter med Finland? Alla dispyter, däribland de av territoriell natur i mitten av 1900-talet, avgjordes för länge sedan.
– Vi har haft den vänligaste, artigaste relationen. Ekonomiska relationer, fortsätter Putin i intervjun i statlig tv.
– Det fanns inga problem, men nu uppstår de, eftersom vi bildar Leningrads militära distrikt där och flyttar vissa militära enheter dit. Läs artikel

Amiral: Ryssland borde utvidga sin ekonomiska zon i Arktis, suomenmaa-fi.

Gooogle-översatt.

FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) säkerställer en exklusiv ekonomisk zon på 200 nautiska mil för var och en av kuststaterna i Ishavet, Ryssland, Norge, Kanada, USA och Danmark.

Om kontinentalsockeln sträcker sig längre än den ekonomiska zonens maximala gräns måste Staten särskilt motivera för kontinentalsockelkommissionen hur den kan sträcka sig över sjörättskonventionen. I den arktiska regionen täcker kontinentalsockeln i Ishavets kuststater en stor del av Ishavet.

Redan 2001 föreslog Ryssland att dess ekonomica zon skulle expårings på Grund av årådet och olje- och gastillgångar. Då avslogs sprägget i FN. Kreml lämnade i liknande presentationer 2015 och 2021.

Nu menar Admiral Yevmenov att Russland borde insistera på att expandera sin domän kraftigare på grund av utvidgningen av Natos försvarsallians och de allierades ”aggressiva politik”. […]

Amiral Yevmenov säger att regionen är avgörande för Rysslands nationella säkerhet. Enligt honom har allt mer utländsk militär verksamhet observerats i regionen. Amiralen menar att det handlar om främmande makters intresse av stora naturresurser.

Amiralen säger att Rysslands intresse skulle kräva att landet skulle kunna exploatera naturresurser från en radie av mer än 200 sjömil. Dessutom Säger Yevmenov att nordostpassagen, eller den Norra sjövägen, bör utnyttjas. Läs artikel

Pentagonkälla: Turkiets godkännande kan dröja till juli, sverigesradio.se

Sverige kan få vänta länge till på ett medlemskap i Nato. Enligt källor till Ekot kan ett godkännande från Turkiet fortsätta dra ut på tiden.

Turkiets president Erdogan och den amerikanske presidenten Biden diskuterade på torsdagen hur viktigt det är att Natosamarbetet stärks. Enligt ett uttalande från Vita huset efteråt handlade samtalet bland annat om att det är viktigt att välkomna Sverige så snart som möjligt som en allierad Natomedlem.

En källa i Pentagon beskriver för Sveriges Radio att Sverige kommer att bli medlem i Nato ”förhoppningsvis före Washington i juli”. Läs artikel

Rysshatet är korkat, hbl.fi

Bengt Ahlfors, Helsingfors

Om det hade blivit folkomröstning i Natofrågan, skulle jag förmodligen ha röstat för en anslutning. Men utan större entusiasm. Jag är kanske en aning tryggare så här, men det finns följdfenomen som känns olustiga. […]

När Finland vintern 2022 hastigt och lustigt bytte utrikespolitik, så berodde det naturligtvis på Rysslands brutala angrepp på Ukraina, men det hade också indirekta följder som inte kan skyllas på Putin.
Det finländska rysshatet vädrar morgonluft. Äntligen gör vi oss fria från de förljugna ritualer som Paasikivi och Kekkonen tvingade på oss, äntligen vågar vi öppet säga det vi alltid har tyckt: Ryssä on ryssä, vaikka voissa paistaisi.[…]
Därför är det korkat och kortsiktigt att rensa ut allt det ryska, att göra Tjajkovskij och Tjechov medskyldiga till Putins krig. För att inte tala om det ryska köket. Till de sorgliga följderna hör nämligen att en rad restauranger i Helsingfors, som anrika Bellevue, har fått stänga. Folk vill inte längre äta ryssmat. Borde vi alltså, för att trygga vår östgräns, göra oss av med kålpiroger, kinuski och andra lömska hybrider? Läs artikel

Finland kan upprätthålla sin säkerhet utan främmande trupper, hbl.fi

Veronica Pimenoff, fil.dr., med.dr., Helsingfors
Tommy Westerlund skrev i ledaren (HBL 5.12) att vi tryggar vår självständighet genom att avstå lite av den.
När Finland gick med i Nato genom att ratificera Nordatlantiska fördraget från 1949 gällde det inte någon betydande överföring av behörighet till den militära alliansen. Fördraget understryker medlemmarnas suveränitet och samförstånd i beslutsfattningen. Visst betydde medlemskapet att Finland också skulle ingå NATO Status of Forces Agreement (SOFA), som nog naggar suveräniteten i kanterna. Men likt medlemskapen i andra internationella organisationer har Finland rätt och möjlighet att ta initiativ och delta i Natos beslutsfattning.
Medlemskapet i Nato förpliktar inte Finland juridiskt att ingå bilaterala försvarsavtal med någon stat. Om Finland gör det, är det ett politiskt beslut i en situation där Finland också har alternativet att inte ingå något sådant avtal.
Nu har förslaget till Finlands bilaterala försvarsavtal (Defense Cooperation Agreement, DCA) med USA publicerats. Avtalet skulle med visshet betyda en med hänsyn till Finlands suveränitet betydande överföring av behörighet till USA. Till skillnad från de internationella organisationer som Finland har överfört befogenheter till har Finland inte rätt att påverka eller ens bli informerad om USA:s politiska eller militära avsikter. Läs artikel

Avtal om försvarssamarbete (DCA) mellan USA och Sverige

Regeringen i Konungariket Sverige (Sverige) och regeringen i Amerikas förenta stater
(Förenta staterna), nedan tillsammans kallade parterna och enskilt kallade part,
som är medvetna om de rättigheter och skyldigheter som följer av nordatlantiska
fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949, som inser behovet av att öka sin gemensamma säkerhet, bidra till internationell fred och stabilitet, fördjupa samarbetet på försvars- och säkerhetsområdet samt utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp, i enlighet med folkrätten, med särskilt beaktande av Förenta nationernas stadga, upprättad i San Francisco den 26 juni 1945, och nordatlantiska fördraget, upprättat i Washington den 4 april 1949,
som beaktar att Förenta staternas (amerikanska) styrkor, anhöriga och amerikanska leverantörer befinner sig på svenskt territorium med Sveriges samtycke och att syftet med de amerikanska styrkornas närvaro är att stödja parternas ansträngningar att främja fred och säkerhet på områden av ömsesidigt intresse och ömsesidig nytta samt att delta i gemensamma försvarsinsatser, som konstaterar att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet,
som önskar dela ansvaret för stödet till de amerikanska styrkor som kan befinna sig på svenskt territorium på ett rättvist och hållbart sätt. Läs avtalet

Det finska flygvapnets fyra flygbaser avlatt av DCA-avtalet mellan Finland och USA, lentoposti-fi.

[…] Samordnings- och anmälningsförfaranden

Amerikanska styrkor kan fritt använda flygplan på finskt territorium och de respekterar gällande flygtrafiksäkerhetsregler, inklusive reglerna om anvisade restriktionsområden och Ålands särskilda status.

De aktuella flygplanen får flyga över Finlands territorium, tanka där i luften, landa där och lyfta därifrån. Flygplan som används av eller på uppdrag av amerikanska styrkor får tillträde till alla flygplatser i Finland.

Flygtrafikledningsavgifter och andra avgifter, såsom överflygnings-, rutt- eller terminalavgifter, tas inte ut av flygplan som används av eller uteslutande på uppdrag av amerikanska styrkor, och de tas inte heller ut landnings- eller parkeringsavgifter på statligt ägda och drivna flygplatser i Finland.

Enligt avtalet kommer flygplan som används av amerikanska styrkor eller som används uteslutande för deras räkning inte att gå in eller inspekteras utan USA:s medgivande. […]

Anläggningar och områden som anges i DCA-avtalet

U.S.A. operationer kan också äga rum på andra platser och områden än de som anges nedan. Kontraktet begränsar inte möjligheten att öva, dvs listan är inte exklusiv. Oundvikligen kommer amerikanska trupper eller till och med material att komma till alla anläggningar eller områden som omfattas av avtalet. Läs artikel