Månad: december 2023

DCA:s  försvarssamarbetsavtal som kom i tordags  är en betydande förändring av den finländska försvarsplaneringen. Med avtalet öppnar Finland upp 15 områden för USA:s användning och ger sina soldater ganska obehindrat tillträde till Finland. De praktiska effekterna av avtalet kan dock inte bedömas ännu, och inte nödvändigtvis i framtiden heller. […]

I praktiken förblir de flesta beslut som fattas under DCA-avtalet dolda för allmänheten. Till exempel möjliggör offentlighetslagen att en stor del av frågor som rör nationellt försvar och nationell säkerhet kan hållas hemliga. DCA-avtalet som tillkännagavs i torsdags gör det möjligt för USA bland annat att lagra försvarsmateriel och förnödenheter under en längre tid och att bygga permanenta strukturer i 15 olika områden. Läs artikel

[…] Amerikanska trupper får tillgång till femton baser och övningsområden i Finland. Till områdena hör Syndalen i Hangö och Nylands brigad i Ekenäs.

I avtalet nämns också Obbnäs flottbas och garnisonsområde i Kyrkslätt, samt Russarö, liksom förrådsområdet i Skinnarvik på Kimitoön. Det kommer ändå inte att finnas amerikansk närvaro på alla dessa ställen hela tiden. Vilka områden som används av amerikanska trupper avgörs enligt kommande behov.

– För tillfället finns det inga planer på permanenta trupper i Finland. Om de vill lagra material här är det möjligt att de till exempel vill vakta det själva. Men det finns inga planer på större truppförband här, säger brigadgeneral Sami Nurmi, enhetsdirektör vid Försvarsmnisteriet, till Svenska Yle. […]

Matti Pesu som är ledande forskare vid utrikespolitiska institutet beskriver Finlands försvarsavtal med USA som en ram för möjliga samarbeten. Exakt hur samarbetet kommer att se ut eller hur stor den amerikanska närvaron blir är ännu oklart. Det beror på amerikansk försvarspolitik, som också kan förändras vid ett eventuellt maktskifte.

Hurudana vapen USA väljer att placera i Finland är oklart. Kärnvapen är en gråzon. Finland sätter inga politiska gränser för kärnvapen. Men vår egen lagstiftning förbjuder dem.

– Det finns en spänning mellan Finlands politik och lagstiftning. Men man kan alltid ändra lagstiftningen. Och det kan hända i framtiden.

– Men det är samtidigt en väldigt, väldigt teoretisk fråga om USA skulle vilja skicka kärnvapen så nära frontlinjen, säger Pesu. Läs artikel

Avtalet finns att läsa här.

Varför har Finland förhandlat fram ett bilateralt avtal om försvarssamarbete med Förenta staterna trots att Finland redan är medlem i Nato?

• Förhandlingarna om Defence Cooperation Agreement (nedan DCA) inleddes i mars i slutet av den föregående regeringsperioden. […]

Varför förhandlar Förenta staterna fram bilaterala avtal också med sina Natoallierade?

• En gemensamt överenskommen tidsenlig ram för verksamheten gör spelreglerna för samarbetet i olika situationer klarare och mer förutsägbara. […]
• Enligt avtalet ger Finland Förenta staterna obehindrat tillträde till och rätt att använda de överenskomna faciliteterna och områdena för ändamål som anges i avtalet: till exempel för besök, övningar, stödfunktioner, in- och utresa och placering av styrkor och materiel.
• Faciliteterna och områdena ska i regel användas gemensamt av Finland och Förenta staterna, men parterna har möjlighet att komma överens om exklusiv användning av vissa områden.
• DCA ger Förenta staterna en möjlighet att investera i utveckling av infrastrukturen i de objekt som anges i bilagan med utgångspunkt i gemensam planering. […]

Varför har Finland och Förenta staterna ansett det nödvändigt att uppta 15 områden i bilagan?

• Finland har ett militärstrategiskt viktigt läge. I bilagan har upptagits militära områden såväl i öst och väst som i söder och norr. Detta ger flexibilitet i samarbetet med Förenta staternas styrkor till exempel i områden där det faller sig naturligt att utveckla övningsverksamheten. […]

Innebär avtalet etablering av Förenta staternas baser eller styrkor i Finland?

• Förenta staterna inrättar inte några baser i Finland, utan landet får till vissa delar använda Försvarsmaktens faciliteter.

Följer Förenta staternas styrkor sin egen lagstiftning i Finland?

• Den sändande statens (till exempel Förenta staternas) styrkor ska följa sin egen lagstiftning i verksamhet som bedrivs inom ramen för avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (s.k. Nato Sofa). Samtidigt ska den sändande statens styrkor respektera den mottagande statens (till exempel Finlands) lagstiftning. […]

Vem utövar straffrättslig jurisdiktion över Förenta staternas styrkor?

• Jurisdiktionen över brott som misstänks ha begåtts av medlemmar av Förenta staternas styrkor fördelas mellan Finland och Förenta staterna. På fördelningen av jurisdiktionen tillämpas bestämmelserna i Nato Sofa och i DCA.
• Bestämmelserna i dessa avtal befriar inte från straffrättsligt ansvar, utan de fastställer hur jurisdiktionen fördelas mellan två stater.
• I enlighet med DCA avstår Finland i situationer med parallell jurisdiktion enligt Nato Sofa från sin företrädesrätt att utöva jurisdiktion över medlemmar av Förenta staternas styrkor. Finland har rätt att från fall till fall återkalla avståendet från utövande av jurisdiktion i fråga om gärningar som är av särskild betydelse för Finland. […]

På vilket sätt begränsar Finlands lagar eller internationella åtaganden lagring av olika vapentyper på finskt territorium?

• Med stöd av kärnenergilagen är det förbjudet att föra in kärnladdningar till Finland eller att framställa, inneha och spränga sådana. Det är också förbjudet och straffbart att transportera kärnvapen genom Finland. Kärnladdningsbrott har kriminaliserats i strafflagen. […]

Hur har bestämmelserna i avtalet bedömts i förhållande till Finlands grundlag?

• I synnerhet bestämmelserna om organisering av säkerheten, om gemensamt överenskomna faciliteter och områden, om styrkors inresa och rörlighet och om straffrättslig jurisdiktion (dödsstraff) är av betydelse med tanke på suveränitetsbestämmelserna och de grundläggande fri- och rättigheterna.
• Riksdagens grundlagsutskott kommer senare att ta ställning till om avtalet ska godkännas med enkel majoritet eller med 2/3 majoritet. Läs informationen

[…] On 2 June 2022 President Biden published an op-ed in the New York Times titled ‘How the US is willing to help Ukraine’ in which he declared that Russia’s action in Ukraine ‘could mark the end of the rules-based international order and open the door to aggression elsewhere, with catastrophic consequences the world over’.There is no mention of international law. Later, in a press conference at the conclusion of the June 2022 NATO Summit Meeting in Madrid, he warned both Russia and China that the democracies of the world would ‘defend the rules-based order’ (RBO)Again, there is no mention of international law. […]

According to this view, the rules-based international order may be seen as the United States’ alternative to international law, an order that encapsulates international law as interpreted by the United States to accord with its national interests, ‘a chimera, meaning whatever the US and its followers want it to mean at any given time’. Premised on ‘the United States’ own willingness to ignore, evade or rewrite the rules whenever they seem inconvenient’, the RBO is seen to be broad, open to political manipulation and double standards. […]

Second, the United States has placed interpretations on international law justifying the use of force and the violation of international humanitarian law that are controversial and contested. Its interpretation of the right of self-defence to allow pre-emptive strikesand the use of force against insurgents/militants characterized as terrorists are widely disputed.The resort to the use of force as a species of humanitarian intervention in the 1999 bombing of Belgrade, conducted under the auspices of NATO,is likewise disputed. The interpretations placed on Security Council resolutions by the United States and the United Kingdom, to authorize the use of force in Iraq in 2003and Libya in 2011have been much criticized as unlawful pretexts for regime change.  Läs artikel

– På ti år har det arktiske området, fordi det er så verdifullt for Russland, gått fra å være et område hvor vi hadde høy grad av dialog og samarbeid, til nå å bli kanskje en av de farligste plassene i verden.

Saunes er tidligere sjef for Sjøforsvaret, men i dag er han professor ved sjøkrigsskolen i USA. […]

– Vi står i et sikkerhetsdilemma: Alt Russland gjør blir sett på som en trussel, mens alt vi gjør, gjør vi fordi vi vil forsvare oss, sier han.

Saunes mener dette på sikt vil forsterke usikkerheten i Arktis, fordi det samtidig ikke er noe politisk dialog.

– En liten gnist kan skape en uforutsigbar utvikling som vi ikke har tenkt over.[…]

Det er i Arktis at Russland har store deler av sine atomvåpen og langtrekkende missiler. At de nå også har invitert Kina inn i Arktis-eventyret gjør at USA kommer til å øke sin interesse for området, mener Saunes. Alle disse poengene gjør at en misforståelse eller et feiltrinn kan skape problemer i nordområdene. […]

Nå er det kun  avskrekking som er den eneste formen for sikkerhetspolitisk dialog som gjennomføres i Arktis, sier Saunes. Et tydelig eksempel på dette er Natos store militære øvelser i Arktis. Her øver allierte styrker på å forsvare nordområdene mot en trussel fra øst.

Samtidig viser Russland muskler ved å øve på å forsvare russiske territorium i Arktis. Läs artikel

On Tuesday, the United Nations General Assembly overwhelmingly adopted a resolution introduced by Egypt and Mauritania and co-sponsored by more than 100 states demanding an ”immediate humanitarian ceasefire” in Gaza. The measure won by 153 votes, with only 10 opposed and 23 abstentions.

The UN Security Council’s own resolution calling for a ceasefire failed after the U.S. vetoed it in a 13 to 1 vote on Friday.

The General Assembly’s vote margin on Tuesday was much bigger than the October 27 vote on a resolution calling for a ”humanitarian truce leading to a cessation of hostilities” (somewhat weaker language than the latest resolution). That one was adopted with a huge margin of 121 votes in favor and 14 opposed.

Most of the Global South states that had not supported the Oct 27 resolution were in favor this time around. These included India, Cambodia, Philippines, Jamaica, Zambia, Ethiopia, Fiji, and Benin. The shift of India, Philippines, Ethiopia, and Fiji is particularly notable from a geopolitical perspective. Läs artikel

[…] “After a thorough assessment, and several exchanges with the Hungarian government, the Commission considers that Hungary has taken the measures it committed to take,” allowing the EU’s executive to free up the funds, the Commission said in a press release.

“This means part of the cohesion policy funding would no longer be blocked, and therefore Hungary may start claiming reimbursements of up to around €10.2 billion,” the statement said. […]

Since then, the Hungarian authorities have made some legal changes to strengthen the role and powers of the National Judicial Council — a body supervising the administration of Hungarian courts — and the independence of the Supreme Court.

These changes were enough to free some, but not all of the frozen funds, as Hungary still needs to implement another set of reforms linked to the protection of human rights and academic freedoms. Läs artikel

Om riksdagen skriver under det militära avtalet DCA, Development Cooperation Agreement, med USA kommer Sveriges demokrati att vara borta.

Politikerna och medierna borde ha hållit svenska folket informerat om vad DCA-avtalet innebär för Sverige. Om riksdagen skriver under avtalet kommer USA att bestämma Sveriges utrikes- och försvarspolitik. Sverige kommer att bli invecklat i USA:s krig runt om i världen.

Politikerna borde tillsammans med de skattebetalande medierna ordnat en rad debattprogram tillsammans med representanter för Sveriges invånare om vad DCA-avtalet med USA kommer att innebära för vårt försvar och vår utrikespolitik. Med de föreslagna 17 amerikanska baserna, militärförråd och platser för USA:s vapensystem, flygplatser och hamnar, kommer det att prägla svenskarnas liv. USA:s militärer kommer att lyda under amerikansk lag. Konflikter kommer troligen att skapas därför. Läs artikel

Kommer de övriga EU-ledarna att övertyga Ungern att ge grönt ljus för Ukrainas medlemskapsförhandlingar och för ett långsiktigt finansiellt stöd? Det är de stora frågorna när man samlas till ett ödesmättat toppmöte i Bryssel.

– Det är ingen hemlighet att det här toppmötet blir svårt, erkände mötets sammankallare, Europeiska rådets ordförande Charles Michel som lovade att man kommer att jobba hårt för att nå ett resultat

Samma inställning hade Finlands statsminister Petteri Orpo som avslöjade att han hade packat ner tillräckligt många rena skjortor för att kunna arbeta så länge det behövs. [..]

Budapest har under hela det ryska anfallskriget i Ukraina varit motsträvig beträffande de gemensamma åtgärderna, men nu trappade den ungerske premiärministern Viktor Orbán upp retoriken med två brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel.

Han krävde att man stryker punkten om medlemskapsförhandlingar med Ukraina från agendan.

Under onsdagen spädde Orbán på då han inför det egna parlamentet vidhöll att Ukraina ligger långt ifrån villkoren för ett medlemskap.

– Denna tanke är för tillfället absurd, löjlig och inte seriös, sa den ungerska premiärministern. Läs artikel

FN:s generalförsamling har röstat igenom en ickebindande resolution med krav på omedelbar vapenvila i Gaza. Sverige var ett av länderna som röstade ja.

– Det är oerhört viktigt nu att världssamfundet tar sitt ansvar för att skydda civila, säger utrikesminister Tobias Billström.

I fredags lade USA in sitt veto mot en resolution om vapenvila i en omröstning i FN:s säkerhetsråd. Motivet var att resolutionen hade hastats fram och USA krävde att den skulle betona Israels rätt att försvara sig.

På tisdagskvällen samlades FN:s generalförsamling för en rådgivande omröstning om vapenvila mellan Israel och den palestinska terrororganisationen Hamas. Det röstades igenom ett krav på omedelbar vapenvila och frigivning av alla gisslan samt krav på att de krigförande parterna följer internationell lag – särskilt när det gäller skydd av civila, skriver Reuters.

Sverige var bland de 153 stater som röstade för, medan 10 röstade emot och 23 avstod från att rösta. Därmed fick resolutionen de minst två tredjedelar som behövs för att antas.

– Sverige stödjer resolutionen eftersom den uppmanar till omedelbar humanitär vapenvila, understryker alla parters ansvar att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når Gaza, säger utrikesminister Tobias Billström (M) i ett skriftligt uttalande. Läs artikel