Månad: december 2023

FN:s generalförsamling röstade för en resolution med krav på omedelbar vapenvila i Gaza. Resolutionen är icke-bindande.

Över tre fjärdedelar av de 193 FN-länderna röstade för ett krav på vapenvila när generalförsamlingen samlades. Resolutionen antogs med siffrorna 153 mot 10. 23 länder avstod från att rösta. Finland röstade för resolutionen. I resolutionen ingår också ett krav på frigivning av alla i terrororganisationen Hamas gisslan och krav på att de krigförande parterna följer internationell lag, särskilt vad beträffar skydd av civila.

Bland länderna som röstade mot resolutionen finns USA, Österrike och Israel. USA har – i motsats till i säkerhetsrådet – ingen vetorätt i generalförsamlingen. För att en resolution ska röstas igenom krävs två tredjedelars majoritet.

FN:s generalförsamlings resolutioner är icke-bindande, men den har politisk betydelse ger en fingervisning om medlemsländernas åsikt. Läs artikel

Shortly after midnight on September 17–18, 1961, a DC-6 aircraft flying from Leopoldville (Kinshasa), the cap­ital of the newly independent Congo, plunged into dense forest in central Africa. The crash occurred about nine miles from the town of Ndola in Northern Rhodesia, then a British colonial territory (now Zambia). It was a moonlit night with a slight haze and no cloud, and the weather was fine. […]

The commission recommended that the U.N. re-open an earlier investigation into what had happened to Hammarskjöld’s plane.

That recommendation was taken up. In December 2014, the U.N. General Assembly adopted a resolution calling for a fresh investiga­tion into Hammarskjöld’s death. The U.N. Secretary General then appointed the Honourable Mohamed Chande Othman, the former Chief Justice of Tanzania, to lead the inquiry, which is ongoing. Over the course of this inquiry, Justice Othman has paid new atten­tion to evidence that was dismissed in earlier decades and discov­ered new information. In his last three reports he has written that “it appears plausible that an external attack or threat may have been a cause of the crash.” Läs artikel

[…] I krigstid vil Norges styrker bli lagt under Nato-kommando i Norfolk.

Tidligere i år flyttet Nato ansvaret for Norge fra alliansens kommandosenter i Nederland, til et nytt kommandosenter i USA.

Årsaken er Russlands angrepskrig i Ukraina, som har utløst den største omstillingen av Nato siden den kalde krigen.

Natos planer for å forsvare seg selv hadde gått ut på dato, etter tiår med fokus på kriger i Midtøsten og storpolitikk. Så brøt det ut krig i egen bakgård. […]

– Hvordan vurderer du trusselbildet i Arktis?

– Det endret seg etter 2014 da Russland ble mer selvhevdende, det var det store vendepunktet. Russland er vanskeligere å lese nå, svarer Pedersen.

Akkurat nå fokuserer Russland mest på krigen i Ukraina.

– I et lengre perspektiv ser vi at Russland bygger opp sine kapasiteter, og at de ønsker å være en stor aktør både militært og med tanke på de naturressursene som finnes i Arktis, sier Pedersen. […]

Viseadmiral Dwyer beskriver verden som «farligere og mer konkurransepreget».

– Norge, Sverige, Finland, Island og Danmark er Natos nøkkel for å forsvare Arktis, mener han.

– Vi vet at Russland utplasserer flere ubåter og at overflateskip stadig dukker opp fra deres baltiske og arktiske baser. Disse fartøyene har noen av Russlands mest potente offensive systemer, sier Dwyer. Läs artikel

Regeringen ska besluta om ett nytt vinterpaket till Ukraina för att stödja befolkningen inför vintern och lindra nöden i landet. Stödet har ett sammanlagt värde av 1,4 miljarder kronor och är det största enskilda icke militära stödet som Sverige har gett till Ukraina.

Ungerns fortsatta motstånd mot det mesta som har med Ukraina att göra kommer att dominera EU-veckan i Bryssel.

I tur och ordning ska utrikesministrar, EU-ministrar och stats- och regeringschefer försöka få premiärminister Viktor Orbán att öppna upp. En klar majoritet i övriga EU säger nämligen ja till såväl ett flerårigt mångmiljardstöd till Kiev, som en start på formella medlemskapsförhandlingar med EU. […]

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) ser måndagens möten som ett första steg på vägen inför stats- och regeringschefernas samling på torsdag och fredag.

— Jag tror att det här mötet kommer att vara en viktig kontrollstation inför Europeiska rådet (veckans EU-toppmöte). Den svenska positionen är kristallklar: vi behöver öppna upp medlemskapsförhandlingarna. Vi menar att Ukrainas fall är tydligt och vi bör ge stöd till detta, säger Billström på väg in till mötet. Läs artikel

Premiärministrarna i Belgien, Irland, Malta och Spanien vill att EU:s medlemsländer kräver att en vapenvila inleds i Gaza. Det skriver de i ett brev inför Europeiska rådets möte i veckan. Det är på torsdag och fredag som medlemsländernas stats- och regeringschefer möts för att bland annat diskutera våldsamheterna i Gaza.

Enligt Reuters vill de fyra länderna bakom brevet se en ”bestående, humanitär vapenvila” som kan avsluta hela konflikten.

Sverige däremot kommer inte att ansluta sig till kravet, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till DN.

– Jag ser fram mot en diskussion, men Sverige vill först och främst se humanitära pauser. Vi kan inte begära en vapenvila. En sådan innebär att Israel inte kan bekämpa Hamas, säger han. Läs artikel

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har anmodats yttra sig över promemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (Ds 2023:22)

[…] Till skillnad från utredningen (ss 70–71) anser Juridiska fakultetsnämnden att Sverige, i samband med tillträdet till Nato SOFA, bör göra en reservation eller åtminstone avge en tolkningsdeklaration som klargör att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. I utredningen påpekas att andra länder inte har gjort någon sådan reservation. När många av Natos medlemsstater blev medlemmar fanns emellertid inte något för dem gällande folkrättsligt förbud mot dödsstraff eller utlämning till stater som kan förväntas utdöma ett dödsstraff. För parter till Europakonventionen blev dödsstraff helt avskaffat först genom protokoll nr 6 från 1983 och protokoll 13 från 2002, samt, vad gäller utlämning, genom Europadomstolens praxis.

Remissvaret har på fakultetsnämndens uppdrag beslutats av dekanus, professor Jessika van der Sluijs. Yttrandet har beretts av professor Pål Wrange. Föredragande har varit Sandra Persson. Y

– Amerikanerna har informerat oss om att den 15 december uppnås operativ kapacitet vid robotförsvaret i Redzikowo, säger han i parlamentet, enligt medier i Warszawa.

Basen ligger ett 20-tal mil väster om den ryska exklaven Kaliningrad – och ungefär lika långt från svenska Österlen.

När planerna tillkännagavs för tiotalet år sedan beskrevs Redzikowo som ett skydd mot robotanfall från Mellanöstern. Men i praktiken ses det numera snarare som ett Nato-försvar mot Ryssland, som också har beskrivit det som en provokation.

Redzikowo ingår i ett koncept som kallas Aegis Ashore, där man bygger varianter på land av USA:s annars fartygsbaserade robotförsvarssystem Aegis. En annan bas inom systemet finns sedan några år i södra Rumänien. Läs artikel

– Mycket som har sagts om kriget i finska medier har inte undersökt de svåra frågorna i det ukrainska samhället, säger krigsvetaren Ilmari Käihkö vid Helsingfors universitet.

De samhälleliga frågorna är ytterst centrala i ett krig.

– Men de är inte lätta att diskutera eftersom vi vill se Ukraina som ett enat samhälle som står upp mot Ryssland, fortsätter Käihkö.

Ukrainska opinionsmätningar visar att stödet för president Volodymyr Zelenskyj har minskat det senaste halvåret. Enligt det privata opinionsinstitutet Rating är också det ukrainska folkets övertygelse om att landet utvecklas i rätt riktning nu som lägst sedan kriget började.

Också motståndet mot förhandlingar med Ryssland har minskat.

– Helt klart kommer kritiken mot kriget i det ukrainska samhället att växa ju längre kriget pågår, säger Käihkö. Läs  artikel

The U.S. veto of the UN Security Council vote for a ceasefire in the war in Gaza is being met with widespread anger and frustration by the international community and especially in the Arab world, as reflected in opening remarks at the 21st Doha Forum in Qatar on Sunday.

Addressing the forum, UN Secretary General Antonio Guterres said the vote was “regrettable…that does not make it less necessary. I can promise that I will not give up.” He said since the Oct. 7 attack by Hamas in Israel and the ensuing Israeli retaliation in Gaza, “the Council’s authority and credibility were seriously undermined” by a succession of failed votes to respond to ongoing civilian carnage on the Strip. Läs artikel

[…] I fråga om försvarsavtalet med USA, som Sverige undertecknade i veckan, låter det annorlunda.

Försvarsministern Pål Jonson står och svamlar i SVT om “svensk praxis” att inte kräva undantag i avtal.

Men försvarsavtalet med USA och dess utformning är ett övertramp. Är något viktigt, ska det sättas på pränt. Som avtalet är formulerat har USA enligt artikel 4, punkten 1 i avtalet bara skyldighet att informera Sverige om vad som kommer, och när det kommer, ifråga om försvarsmateriel.

Beskedet om att kärnvapen inte kommer placeras på svensk mark har upprepats flera gånger av regeringen ifråga om Natomedlemskapet. Med det nya försvarsavtalet med USA är det dock inte självklart att kärnvapen inte kommer förvaras här. Vi ger genom avtalet USA rätt att placera ut försvarsmateriel och personal i Sverige. Vi ger dem tillgång till 17 strategiska platser och enheter i landet. Läs ledaren