Månad: december 2023

[…] 5.3.4 Nato

Nato är en mellanstatlig organisation som består av 31 stater i Europa och Nordamerika. Natos syfte är att arbeta för och säkerställa fred och säkerhet i medlemsstaterna. Den 18 maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato och har fått status som inbjudet land. Kärnan i medlemskapet är det kollektiva försvaret som bygger på den rätt till individuellt och kollektivt självförsvar som varje stat har och som slås fast i artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Ett medlemskap i Nato medför att Sverige förväntas tillträda ett antal internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna. Vid anslutningssamtalen med Nato i början av juli 2022 har Sverige godtagit Natos förväntansbild att avtalen ska kunna tillträdas inom 12 månader från det att landet har blivit medlem i alliansen (Ds 2023:22 och prop. 2022/23:74). Natomedlemskapet innebär ett krav på att kunna ge och ta emot militärt stöd. När operativt militärt stöd lämnas är bl.a. regleringen av disciplinär och straffrättslig jurisdiktion, tillsyn och skadestånd av särskild vikt. Personal som befinner sig i Sverige för att lämna operativt militärt stöd kommer bl.a. att omfattas av reglerna i värdlandsstödsavtalet mellan Sverige och Nato

En bokstavsutredare har fått i uppdrag att se över vissa rättsliga frågor inför Sveriges medlemskap i Nato (dnr Fö2022/01551). Vid en översiktlig granskning av de avtal som Sverige kommer att behöva ingå med anledning av Natomedlemskapet har vi inte uppmärksammat några som verkar ha betydelse för utformningen av en arbetsrättslig beredskapslagstiftning för krig, krigsfara och extraordinära förhållanden. Läs betänkandet

“I believe strictly in the Monroe Doctrine, in our Constitution and in the laws of God,” one American religious leader declared in 1923. That same year, 10 million American schoolchildren were subjected to a centennial recitation of President James Monroe’s famous doctrine in class.

“The American continents, by the free and independent condition which they have assumed and maintain, are henceforth not to be considered as subjects for future colonization by any European powers,” Monroe said in December 1823. For generations thereafter, that statement was a cardinal principle of US policy. It fused America’s founding ethos of anti-imperialism to the fierce nationalism and outrageous ambition that ultimately allowed the country to surpass every empire on Earth. It even became central to the America’s understanding of itself.

There have been no such celebrations this weekend to mark the 200th birthday. Most Latin American observers consider the Monroe Doctrine an imperial imposition. Even US officials now see it as an embarrassing anachronism. “The era of the Monroe Doctrine is over,” said Secretary of State John Kerry in 2013. Yet two centuries after it was issued, that policy remains more relevant than many might like to admit. Läs artikel

Läs också recension av Jay Sextons bok om Monroedoktrinen samt här.

Utenriks- og forsvarskomiteen i det britiske Overhuset tar i en ny rapport for seg Storbritannias arktiske politikk.

I denne oppfordrer lordene særlig den britiske regjeringen til å være beredt på skjerpede forhold i Arktis. De viser til at klimaendringer «åpner opp og internasjonaliserer regionen», samtidig som sikkerhetsutfordringene blir mer komplekse. […]

– Russland er den mest akutte trusselen mot britisk og europeisk sikkerhet, og Arktis spiller en sentral rolle i russisk militærdoktrine. Det er derfor viktig at vi har en klar forståelse av Russlands intensjoner og strategi i regionen. Läs artikel

Bulgarian President Rumen Radev vetoed the transfer of 100 decommissioned armored vehicles from Sofia to Ukraine on Monday just weeks after Bulgaria’s parliament approved the agreement.

According to Bulgarian broadcaster NOVA, Radev sent the agreement back to parliament for a new discussion, stating that the representatives who signed off on the deal were not ”familiar” enough with the issue. The Bulgarian National Assembly ratified the agreement between its country’s Interior Ministry and Ukraine’s Ministry of Defense on November 22, and Sofia officials said that the transport vehicles were no longer needed by Sofia’s military.

NATO members including Bulgaria have been steadfast in their support for Ukraine’s fight against Russia’s aggression. But as tensions rise between Russia and members of the military alliance, some European countries have begun taking steps to secure their own borders in case the fighting spreads beyond Ukraine. Läs artikel

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg tog idag emot ett betänkande från regeringens särskilda utredare Lars Dirke. Utredaren har haft i uppdrag att föreslå en justerad arbetsrättslig beredskapslagstiftning. Han har också haft i uppdrag att analysera behovet av ändringar i arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningens bestämmelser om beredskap. Utredningen har även sett över skriftlighetskravet för kollektivavtal. Läs  pressmeddelande

Den 5 december träffar försvarsminister Pål Jonson den amerikanska försvarsministern Lloyd J. Austin III i Pentagon, Washington D.C.

Google-översatt

[…]Finlands position i Europa förändrades plötsligt när Ryssland anföll Ukraina. Tuomioja säger att han blev förvånad över Rysslands dumma attack: ”Inget annat land i Europa har någonsin inlett ett gammaldags anfallskrig som inte har någon motivering och grund. Rysk nationalism låg bakom attacken. Nationalism är orsaken till problem överallt i landet. världen, och det ger inte bra eller lösningar till någonting eller någon.”

Även om storrysk nationalism är Rysslands ledande idé, ser Tuomioja det inte som ett hot mot just Finland, eftersom Finland aldrig har varit en del av Rysslands omhuldade ryska värld, ryska Miri . Med hjälp av denna drömbild förnekar Vladimir Putin rätten till existens för både vitryska och ukrainska nationaliteter och kulturer.

Enligt Tuomioja har Nato-medlemskapet inte förändrat Finlands utrikespolitik. ”Finland och Norden som helhet är fortfarande en kärnvapenfri zon, och det bör det förbli. Kärnvapenavskräckning är tyvärr oundvikligt och nödvändigt under dagens omständigheter. Men det betyder inte att det inte finns något ytterligare arbete för kärnvapennedrustning och kontroll. Kärnvapen gör ingen säkrare och är ett av de tre existentiella hoten mot mänskligheten. Andra är klimatförändringar och förlust av natur. Att ansträngningarna för kärnvapennedrustning nu är svåra är förståeligt i denna spända världssituation.” […]

Det officiella Finland har varit mycket tyst om kärnvapen, vilket Tuomio tycker är beklagligt. ”President Sauli Niinistö har talat tydligast om faran med kärnvapen . Han har mycket otvetydigt konstaterat att det inte finns någon anledning att föra kärnvapen till Finland, och ingen erbjuder dem heller. Men han har också en klar uppfattning om att om någon skulle erbjuda dem så ska erbjudandet under inga omständigheter accepteras.” Läs artikel

The Financial Times published an alarming article on November 27 detailing how Turkey’s exports of military-linked goods to Moscow have soared. This should be a wake-up call for the United States and its allies about Turkey’s role in the West’s conflict with Russia.

During the Cold War, Turkey was regarded as a staunch ally, but it was the advent of the Justice and Development Party (AKP) government in 2002 that led to a marked change in Turkish foreign policy and disengagement from the United States.

Intäkterna från försäljning av vapen och militära tjänster för de 100 största vapenproducenterna uppgick 2022 totalt till 597 miljarder dollar. I reala termer 3,5 procent lägre än under 2021, även om nya siffror publicerade av Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) idag visar att efterfrågan steg
kraftigt. Siffrorna återfinns på www.sipri.org. Minskningen berodde huvudsakligen på fallande intäkter hos stora företag i USA. Intäkterna ökade avsevärt i Asien och Oceanien och i Mellanöstern. Utestående beställningar och en stor ökning av nya kontrakt tyder på att inkomsterna från vapenförsäljning kommer att öka betydligt under de närmaste åren.
Efterfrågan på vapen ökar men produktionen släpar efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina och geopolitiska spänningar runt om i världen drev på en kraftig ökning av efterfrågan på vapen och militär utrustning under 2022. Trots att många amerikanska och europeiska vapenproducenter fick nya beställningar kunde de inte öka sin produktionskapacitet nämnvärt, på grund av arbetskraftsbrist, kraftigt stigande kostnader och störningar i leveranskedjan som förvärrades av kriget i Ukraina. Dessutom lade länder nya beställningar sent på året och tidsförskjutningen mellan beställningar och produktion betydde att efterfrågeökningen inte reflekterades i företagens vinster för 2022. Läs artikel

NATO Secretary-General Jens Stoltenberg warned that the Western military alliance should be ready for bad news from the Ukrainian front as Kyiv continues to defend against Russia’s all-out invasion.

”Wars develop in phases,” Stoltenberg said in an interview Saturday with German broadcaster ARD. ”We have to support Ukraine in both good and bad times,” he said.

”We should also be prepared for bad news,” Stoltenberg added, without being more specific.

His comments come as Western allies debate over ammunition and financial aid for Ukraine, and as Moscow boosts its troop levels. Russian President Vladimir Putin signed a decree on Friday to increase the number of soldiers by some 170,000 to a total of 1.3 million. The front lines have moved little in recent months despite Kyiv’s counteroffensive during the summer. But the Ukrainians have used cruise missiles to push back the Russian fleet in the Black Sea and have caused damage deep in Russian territory

“These are big victories even though they haven’t been able to move the front line,” Stoltenberg said in the interview.

Stoltenberg called on NATO’s members to ramp up the production of ammunition, bemoaning the fragmented state of Europe’s defense industry. Läs artikel

FN:s barnfond Unicef uppger att dess personal bevittnar ”massiva barnoffer” på Gaaremsan.

Unicef-talesmannen James Elder som befinner sig på södra Gazaremsan uppger att området utsetts för det värsta bombardemanget sedan kriget började.

‒ Jag känner att jag nästan inte har kapacitet att berätta om det ändlösa dödandet av barn här, säger han på en video på sociala medier. Läs artikel