As a former United States ambassador to NATO, I am often asked whether I think former President Donald Trump’s reelection in November would mean the end of NATO.

The answer I give is: Yes and no. […]

Moreover, no one should put much faith in the recently enacted Congressional edict meant to prevent a president from withdrawing from the alliance without Congress’ consent either. No one can force an American president to defend another country with the full force of the U.S. military — not even Congress.

Legally, the U.S. (or any other NATO member, for that matter) is merely obliged to take “such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area.” In other words, each member is left to decide for itself whether and how to act in case of an armed attack on an ally. And even that provision, in Article 5, is only binding after all NATO members agree to invoke the commitment.

What makes a security alliance effective isn’t some legal diktat, however — it’s the trust that allies have in each other, that they will come to each other’s defense, and the credibility of that commitment in the eyes of their adversaries. Legally binding commitments can solidify that trust, but they can’t sustain it on their own — let alone build it. Läs artikel

”Stärkt konstitutionell beredskap” är den ganska anonyma titeln på ett mastigt 550-sidigt betänkande från en statlig utredning som nyligen lämnades över till regeringen. Denna utredning, med det intetsägande namnet ”Kommittén om beredskap enligt regeringsformen”, har haft det sällsamt prekära uppdraget att mot bakgrunden av covid-pandemin se över hur grundlagen bör ändras för att regeringen ska kunna agera snabbare vid framtida kriser. […]

Förslaget innebär i korthet att regeringen vid kriser i fredstid ska i ett eget beslut kunna ge sig själv så kallad normgivningskompetens, alltså den rätt att stifta lagar som i vanliga fall tillkommer riksdagen exklusivt.

Det låter kanske oskyldigt. Men i klartext handlar förslaget om möjligheten för regeringen att i akuta nödlägen på egen hand och efter egen bedömning utlysa ett regelrätt undantagstillstånd som sätter de normala politiska och juridiska regelverken ur spel. Samt att detta alltså skulle kunna ske även när det formellt råder fred i landet.[…]

”Syftet är att regeringen ska kunna agera i akuta situationer då det föreligger hot mot eller fara för allmänna intressen som är viktiga att värna i kriser och där befolkningen har berättigade krav på att det allmänna ska vidta åtgärder” [vår kursivering]. […]

Kommittén inser också att det finns faror:

”att regeringsformens bestämmelser om normgivningsmakten har principiell betydelse och att förändringar av dessa kan vara förenade med risker. Det kan t.ex. inte uteslutas att särskilda lösningar för kriser, som ger regeringen större makt, kan komma att användas i fall som de inte är avsedda för.”

Man förslår därför ett par, tyvärr delvis otillräckliga, nödutgångar. Dels ska vissa lagar undantas. Enligt förslaget bör regeringen aldrig kunna stifta, ändra eller upphäva grundlagarna, riksdagsordningen eller lagen om val till riksdagen. Dels vill man villkora normgivningsrätten och införa en sorts efterhandskontroll från riksdagens sida. Läs artikel

Amerikanska trupperoch kärnvapen på svensk mark, både i krig och fred. Det kan bli följden av det försvarsavtal med USA som Sveriges riksdag ska besluta om. Men varför är det så tyst i denna så stora fråga – var är debatten?

Avtalet, som kallas DCA (Defence cooperation agreement), undertecknades av försvarsminister Pål Jonson och hans amerikanska kollega Lloyd J. Austin III den 5 december 2023. Det innebär att USA får tillgång till militära baser på 17 platser i vårt land (i Norge är det bara fyra).

USA får också rätt att ha trupper, lagra militär utrustning och bedriva verksamhet på svenskt territorium. Det handlar om såväl stridsfordon som ammunition och vapensystem. Och det finns inte några förbehåll om lagring av kärnvapen. I USA:s avtal med Norge ingår däremot en klausul om att Norge varken accepterar förhandslagring eller övning med kärnvapen. […]

Vi uppmanar riksdagen att rösta nej till avtalet. Och vi vill gärna redan nu veta hur du som är riksdagsledamot från Västmanland kommer att rösta. Ja eller nej? Läs artikel

I Tyskland er det en økende bekymring for hvorvidt landet er i stand til å håndtere den sikkerhetspolitiske trusselen som Vladimir Putins Russland nå utgjør.

Forsvarsminister Boris Pistorius etterlyser en «seriøs nasjonal debatt» om landets fremtidige forsvar. [….]

I bakgrunnen ligger også høstens amerikanske valgkamp og spøker. USA er Nato-alliansens desidert største bidragsyter og aller største atommakt. Donald Trump, som mest sannsynlig blir republikansk presidentkandidat, har gjentatte ganger uttrykt seg kritisk til Nato. […]

Nettavisen har snakket med en av Norges fremste eksperter innen atomvåpenpolitikk. Kjølv Egeland er atomvåpenforsker og seniorforsker ved Norsar.

Han mener vi må begynne med å stille spørsmål ved om denne atomparaplyen over Europa var troverdig i første omgang.

– Dette er det mange toppolitikere og eksperter på begge sider av Atlanterhavet som har sådd ganske sterk tvil om. Mange har ment at det er tross alt lite overbevisende å tro at en amerikansk president vil utkjempe en atomkrig, og dermed risikere sin egen nasjons undergang – og for så vidt hele verdens undergang – for allierte på den andre siden av et verdenshav, sier Egeland til Nettavisen.

Egeland viser til at både tidligere president Richard Nixon og tidligere utenriksminister Henry Kissinger har sådd tvil om at USA vil komme Europa til unnsetning ved å starte en atomkrig.

– Kissinger sa rett ut at det kunne ikke europeerne forvente. Nixon brukte ordet «baloney», at det bare var tull, og at det skjønner alle hvis de tenker seg om. Det var Nixons perspektiv, sier han.  Läs artikel

Israel måste göra allt i sin makt för att undvika att begå folkmord. Det fastslår den internationella domstolen i Haag på fredagen. Domstolen utfärdade en lista över åtgärder som Israel måste vidta.[…]

Enligt domstolen fanns det en god grund för Sydafrikas förfrågan. Däremot behöver inte åtgärderna vara identiska med de som förfrågas, enligt domstolen. Israel åläggs av domstolen att vidta alla åtgärder de kan för att motverka folkmord, och rapportera om åtgärderna till domstolen inom en månad.

Bland annat ska Israel se till att invånarna i Gaza får tillgång till humanitär hjälp. Israel beordrades också att förebygga samt bestraffa uppvigling till folkmord.

17 domare behandlade Sydafrikas förfrågan, och svaret gavs på fredag eftermiddag. En stark majoritet av domarna röstade för åtgärderna. Läs artikel

Som medlem i Nato väntas Sverige rusta upp både vägar och järnvägar för att möta Natos krav på att kunna transportera trupper och utrustning. Nu står det klart att EU går in med finansiering på fem platser för att förbättra den militära rörligheten, och mer arbete är att vänta enligt infrastrukturministern. […]

En av Sveriges förväntade roller i Nato är att fungera som en slags uppmarschområde, trupper och utrustning från andra länder ska kunna passera genom Sverige. Därför väntas medlemskapet innebära att hamnar, vägar och järnvägar måste rustas upp för militära behov. Det här gäller inte minst vägar och järnvägar från Norge och kring de stora hamnarna på västkusten.

Nu finns en föraning om var detta kommer att ske. I dagarna stod det klart att EU betalar 54 miljoner euro, drygt en halv miljard kronor, för att medfinansiera fem projekt i Sverige. Det handlar om arbeten med E4:an i höjd med Ljungby, arbeten på Malmbanan, järnvägen vid Olskroken i östra Göteborg, förbindelsen mellan hamnen och E6 i Halmstad och en bro vid hamnen i Sundsvall. Läs artikel

[…] Kjøpet av F-35 spiste opp forsvarsbudsjettet. Landmakten ble redusert til en mini-hær. Sjøforsvaret ble redusert til en tredjedel. I stedet ble vår sikkerhet overlatt til NATO, dvs. i praksis til USA. Mens Hæren i Norge består av 3.417 soldater, 4.593 soldater i førstegangstjeneste samt et svært dårlig utstyrt og dårlig trent Heimevern på 40.000 soldater, kan Finland mobilisere en samlet styrke på 280.000 soldater og ytterligere 600.000 som kan kalles inn i en krisesituasjon. Den finske landmakten er mao. drøyt 18 ganger så stor som den norske. Paradoksalt nok er det finske forsvarsbudsjettet bare drøyt halvparten så stort som det norske.

Lærte finnene noe under 2. verdenskrig som vi i Norge har glemt? Har vi glemt hva som gjorde det mulig for Norge å løsrive seg fra Sverige i 1905 uten at det kom til krig? Har vi glemt hva som holdt oss ute av 1. verdenskrig. Har vi glemt en hovedårsak til at Sverige klarte å holde seg nøytralt under 2. verdenskrig?

Har vi glemt gammel lærdom om at nøytralitet basert på et sterkt forsvar er noe annet enn en avvæpnet nøytralitet?  […]

På samme måte som folkeretten ikke kunne frita oss fra kostnaden ved å holde oss med vårt eget forsvar i 1940, kan ikke alliansepolitikken og USA frita oss fra den samme kostnaden i dag. Det er en grov misforståelse. En allianse uten eget forsvar gjør deg til en dørmatte for dine venner så vel som for dine fiender? Läs artikel