Månad: januari 2024

[…] Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen (10 kap. 1 § regeringsformen). I vissa fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse. Det gäller bl.a. om överenskommelsen förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller om överenskommelsen är av större vikt (10 kap. 3 § första och tredje styckena regeringsformen).

Om riksdagens beslut om lagstiftning ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen (10 kap. 3 § andra stycket regeringsformen). DCA-avtalet förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder. Avtalet är för sin betydelse i fråga om Sveriges försvar och säkerhet också att betrakta som en internationell överenskommelse av större vikt. DCA-avtalet ska därför enligt 10 kap. 3 § första och tredje styckena regeringsformen godkännas av riksdagen.

För att genomföra avtalet krävs i viss utsträckning överlåtelse av förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning i den mening som anges i 10 kap. 8 § andra stycket regeringsformen. Beslut om detta ska fattas i den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. […]

Därutöver regleras frågor som rätt till tillträde till svenskt territorium, rätt att få använda vissa av Försvarsmaktens anläggningar och områden och rätt att bedriva viss verksamhet till stöd för den egna styrkan och dess personal. Samarbetet enligt DCA-avtalet bygger på Sveriges samtycke och på full respekt för svensk lagstiftning, svensk suveränitet och internationella förpliktelser. Samarbetet sker i enlighet med folkrätten.

Ett ingående av DCA-avtalet förändrar inte den ståndpunkt som har kommit till uttryck inom ramen för Sveriges Natoansökan att det inte finns skäl att ha kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Riksdagen har godkänt regeringens proposition om Sveriges medlemskap i Nato med brett stöd. Se vidare riksdagens betänkande Sveriges medlemskap i Nato 2022/23:UU16 (s. 16). […]

Avtalet bygger på ett nära samarbete mellan USA och Sverige. Alla aktiviteter ska utföras med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser. Det är precis som tidigare Sverige som har rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium och en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke. Ett av avtalets syften är dock att frigöra samarbetet från betungande administrativa processer inför varje amerikansk närvaro i Sverige. Enskilda beslut ska därmed inte behöva fattas inför varje besök och aktivitet som sker inom ramen för avtalet.

DCA-avtalet är tillämpligt varje gång amerikanska styrkor befinner sig i Sverige. Det gäller även när närvaron inte är kopplad till aktiviteter vid de överenskomna anläggningarna och områdena som anges i bilagan till avtalet. […]

Vidare förutsätter vistelserna att det i grunden finns ett svenskt samtycke till att de omfattade personkategorierna befinner sig i Sverige. Det är däremot inte avsikten att regeringen eller svenska myndigheter i det enskilda fallet ska godkänna den utländska närvaron. Det innebär att tillståndsprövningen i dessa fall närmast skulle utgöra en formalitet, men samtidigt medföra en administrativ börda och handläggnings[1]tider som kan försvåra det militära samarbetet. Det finns alltså också utifrån dessa aspekter skäl att undvika förvaltningsbeslut i så stor utsträckning som möjligt när det gäller. Läs promemorian

Vi avser återkomma med en kommentar till promemorian.

Tillsvidare hänvisar vi till genomgången av DCA-avtalet som tidigare publicerats på denna sajt.

Iver B. Neumann, a Russia researcher and director at the FNI, concurs that the Arctic is less likely to witness armed conflict than other global locations.

He believes the primary driver for military conflict in the Arctic is Russia’s use of Murmansk as a base for nuclear weapons.

“There are three main ways to keep such weapons mobile: in aircraft, on land by rail, and at sea on submarines. Where such submarines exist, as in Murmansk, there is also significant military attention. And where there is military attention, there is also the potential for conflict,” he says.

Neumann advises caution in responding to Russia’s desire for global attention and military control, stressing the importance of Norway maintaining a cool head, enforcing sovereignty, and not succumbing to intimidation. […]

Østhagen, who wrote his PhD on maritime disputes, foresees no major concerns regarding sovereignty or territorial issues. He believes the myth persists due to historical reasons but emphasises that, with all the land borders settled and just one disputed sea border, Arctic resources are already distributed among the eight Arctic states. […]

The Arctic, traditionally seen as secure due to inaccessibility and ice cover, hosts many of Russia’s nuclear weapons.

“Putin’s aim to rebuild Russia as a military superpower, with credible nuclear deterrence, involves deploying weapons to strategic locations like the Kola Peninsula,” Østhagen says.

With climate changes, increased shipping activity in Russian Arctic waters becomes more feasible. “Therefore, it is perhaps not surprising that Russia wants to maintain control over its northern territories,” the researcher says. However, according to Østhagen, Russia’s military buildup in the region is more about relations with NATO than the changing climate. Läs artikel

Krigslarmet från Försvarsmakten och våra politiska företrädare reser frågor.

1.Vet de något som vi inte vet? Varför ställer ingen frågan?

2. Om inte, finns någon förändring i situationen som föranleder det anmärkningsvärda krigslarmet.

3. Sverige tillhör ett av de länder som visat störst aggression mot Ryssland och har per capita exporterat mest krigsmaterial till Ukraina. Försvarsminister Pål Jonsson förklarar att ”Ukraina för Sveriges krig mot Ryssland”? Är det regeringens officiella inställning? Är det en krigsförklaring? Är vi i krig med Ryssland?

I vems namn och på vems mandat har det i så fall skett? Läs artikel

[…] Jag tror det är därför jag hade så svårt att förhålla mig till civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlins uttalande ”Det kan bli krig i Sverige”. Å ena sidan är det ju en självklarhet. Givetvis kan det bli krig i Sverige, eftersom det kan bli krig var som helst. Varför skulle inte en minister få säga det?

Men det var något som skorrade falskt.

[…]Syftet med kommentaren var att visa medvetenhet. Ändå kändes den yrvaken och på något plan världsfrånvänd. Finländska Yle:s utsända på plats, Pirjo Auvinen, reagerade med att säga: Man leker inte med ordet krig.

I Finland har kriget alltid varit en del av det allmänna medvetandet. Därför behöver man inte prata om det, istället fokuserar man på att förbereda sig. Det som imponerar på Kreml är ju inte vad man säger, utan huruvida man bär på en tillräckligt lång och kraftig käpp. I Finlands fall har det betytt allmän värnplikt och Västeuropas största artilleri.[…]

Sverige måste nu göra kostsamma satsningar på försvaret, som man monterade ned efter Sovjetunionens fall. Beslutsfattarna måste förklara varför de här kostnaderna är nödvändiga. Rimligtvis borde det räcka med att säga: Vi borde inte ha avvecklat så mycket, nu pågår det ett krig i Europa, vi måste bygga upp på nytt.

Istället verkar det finnas behov av att peka ut ett konkret hot mot just Sverige.

– Om det är något som håller mig vaken om nätterna så är det just att det går för långsamt, sade Bohlin.

Exakt vad det är som går för långsamt blev oklart. Menade han krismedvetenheten eller upprustningen?

Sverige har ingen gemensam gräns med Ryssland och är omgivet av två Natoländer. Jag rapporterar från ett krig varje dag, och jag är mer oroad för att svenska regeringen struntar i klimatförändringen än för att det ska bli krig i Sverige. Sverige behöver naturligtvis ett bra försvar. Därför är det är bättre att ministrarna sover på nätterna och jobbar på dagarna med att försöka åstadkomma just den saken, istället för att hålla otydliga tal som bara skrämmer upp folk. Läs artikel

Danske kampfly deltog i aktioner, hvor 14 civile libyere formentlig mistede livet. Det viser hemmeligholdte rapporter fra Forsvaret om den danske indsats i Nato-missionen i Libyen i 2011 ifølge flere kilder. Det skriver Altinget i et samarbejde med mediet The Guardian.

Forsvarsminister Troels Lund Poulsen (V) vil have sagen undersøgt. Det skriver Forsvarsministeriet i en skriftlig kommentar.

– Forsvarsministeren har bedt Forsvarskommandoen om at foretage en vurdering af, om de dokumenter, der omtales, indikerer, at der har været tale om følgevirkninger af et sådant omfang, at der på daværende tidspunkt burde have været foretaget en undersøgelse i koalitions- eller Nato-regi, lyder det. […]

Marc Garlasco stod i spidsen for FN’s undersøgelse af civile drab ved Natos luftangreb i Libyen og er ikke i tvivl.

– Det viser, at Danmark dræbte civile og skjulte det for os, siger Marc Garlasco til Altinget. Läs artikel

Enhedslisten stemmer imod forslagene, da de vil gøre Danmark til krigsførende part i en kompliceret konflikt i en meget ustabil region. Uden et tydeligt FN-mandat i ryggen.

• Vi mener ikke at Danmark skal være krigsførende i Mellemøsten. Erfaringerne fra Irak, Afghanistan, Libyen og de andre steder, hvor vi er fulgt med USA, skræmmer i den grad. De har absolut ikke gjort verden og Danmark mere trygt og sikkert – tværtimod.
• Houthiernes angreb på den civile skibstrafik og søfolk skal fordømmes hårdt. Den fri sejlads skal beskyttes og lande har ret til at forsvare deres skibe. Var der tale om en rent defensiv aktion, ville spørgsmålet om dansk deltagelse være et andet.
• Det er bare ikke situationen i dag. Vi mener, det er særdeles farligt med denne operation, hvor vi dermed bliver part i en offensiv krigsførelse. Det bliver reelt umuligt at skelne mellem den defensive fregat-mission og den offensive mission med angreb på mål i selve Yemen. Som FE skriver, og jeg citerer ”Houthi-bevægelsen har begrænset evne og vilje til at skelne mellem de vestlige militære flådestyrker i området.” Läs artikel

The principle of providing assistance

With the invocation of Article 5, Allies can provide any form of assistance they deem necessary to respond to a situation. This is an individual obligation on each Ally and each Ally is responsible for determining what it deems necessary in the particular circumstances. […]

This assistance is taken forward in concert with other Allies. It is not necessarily military and depends on the material resources of each country. It is therefore left to the judgment of each individual member country to determine how it will contribute. Each country will consult with the other members, bearing in mind that the ultimate aim is to “to restore and maintain the security of the North Atlantic area”. […]

At the drafting of Article 5 in the late 1940s, there was consensus on the principle of mutual assistance, but fundamental disagreement on the modalities of implementing this commitment. The European participants wanted to ensure that the United States would automatically come to their assistance should one of the signatories come under attack; the United States did not want to make such a pledge and obtained that this be reflected in the wording of Article 5. Läs artikel

President Joe Biden has urged congressional lawmakers to approve the sale of F-16 warplanes to Turkey, after that country agreed to allow Sweden’s entry into NATO.

Biden wrote of his wish in a letter Wednesday to the leaders of the Senate Foreign Relations Committee and the House Foreign Affairs Committee.

Biden had made Turkey’s approval of Sweden’s NATO membership a prerequisite for the sale of those jets, and Turkey’s president, Recep Tayyip Erdogan has also linked the two issues. The Turkish parliament voted to accept Sweden’s accession on Tuesday, sending the measure back to Erdogan for his signature. That leaves Hungary as the lone holdout to the defense alliance’s northern enlargement. Läs artikel

Den 5 december 2023 undertecknade försvarsminister Pål Jonson DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) varmed USA får tillträde till 17 militärbaser, förhandslagring av vapen, straffimmunitet, skattefrihet med mera på svenskt territorium.

För att avtalet ska träda i kraft krävs att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om författningsändringar som behövs för genomföra det. Tanken är att avtalet ska träda ikraft under året. Om riksdagen accepterar avtalet blir Sverige en måltavla för Ryssland som på goda grunder misstänker att USA lagrar kärnvapen i Sverige. […]

Det är dags att agera och utifrån politiska hemvistelse kräva att ledamöter i riksdagen röstar nej till DCA-avtalet, drar tillbaka Natoansökan och röstar för folkomröstning i dessa avgörande frågor för att vi ska kunna återgå till tiden med den säkerhetspolitiska huvudlinjen ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i händelse av krig”.

Kan Österrike, Irland, Schweiz och Malta i Europa tillkännage sig neutrala i dessa tider så kan även Sverige det, och det var ju trots allt framgångsrikt i tvåhundra år. Läs artikel

Google-översatt

Nato startar övningsserien Steadfast Defender i februari, där cirka 90 000 soldater kommer att delta. Nedan finns 31 NATO-medlemsländer och Sverige som fortfarande väntar på inträde i alliansen. Övningarna är Natos största sedan det kalla kriget.

Steadfast Defender-paketen innehåller två nordiska evenemang, Nordic Response och Immediate Response. Enligt svenska källor har den ryska attacken mot Finland skrivits till övningarna, vilket kommer att utlösa NATOs artikel 5 kollektiva försvar. Den simulerade attacken från Ryssland följer överföringen av tusentals amerikanska soldater och en stor mängd material från Sverige till militärteatern. […]

Informationen om utbildningspaketet konfirmerar de Nordiska ländernas roll i Natos planering. Finland är ett frontlinjeland som kanske måste förberedas först med att ta emot och eventuella ryska militära attacker. Strid i en eventuell konflikt skulle också äga rum på norskt territorium. Sveriges främsta roll är att fungera som reserv, på eget territorium samlar Nato in förstärkningar. Nato behöver också Sverige för gemensamma luft- och sjöoperationer i de norra regionerna och Östersjön. Läs artikel