Månad: januari 2024

För ett drygt år sedan undertecknade statsminister Ulf Kristersson och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak ett strategiskt partnerskap mellan länderna. Enligt statsminister Kristersson var detta något som hade stor betydelse för den samlade säkerheten i Europa, men sedan dess har allt fler uppgifter kommit om att den brittiska försvarsmakten är i kris och att de har stora problem med nyrekrytering av soldater.

Den brittiska dagstidningen The Sunday Times rapporterar nu om drastiskt fallande och förväntade numerärer, cirka 40 procent 2010−2026, vad gäller antalet soldater i Storbritannien.

”Fortsätter det i den här takten kommer den reguljära armén att bestå av 52 000 personer om ett decennium, tillräckligt få för att få plats på fotbollslaget Manchester Citys hemmaarena”, skriver tidningen.

Britterna, som lovade att skydda Sverige under Natoansökan, väntas i februari bidra med 20 000 soldater i norra och östra Europa. Allt för att delta i en av de största Nato-övningarna sedan kalla krigets slut.

Hur ska den här ekvationen gå ihop?

– Det gör den inte, säger Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Läs artikel

Sverige deltar under våren i Natos storövning Steadfast Defender 24. Det är den största övningen Nato genomför sedan kalla kriget. Alla 31 medlemsländer är med och totalt ingår cirka 90 000 soldater och sjömän. Försvarsmakten deltar med delar av armén, flygvapnet och marinen samt hemvärnet och försvarsgemensamma förband. […]

Det svenska bidraget i övningsserien varierar beroende på vilken övning det handlar om. I dagsläget är det klart att runt 4 500 soldater och sjömän från alla försvarsgrenar och hemvärnet deltar i den norska övningen Nordic Response 24. Den genomförs i Norge, Sverige och Finland den 3-14 mars.

Under april och maj kommer det också finnas svenskt deltagande i övningen Immediate Response 24. Där kommer framför allt Försvarsmakten genomföra en skarp operation i norra delen av landet när runt tusen amerikanska soldater via Sverige ska förflytta sig från Norge till Finland. Något som innebär ökat tryck på vägar och järnvägsnät. […]

– Operationen ligger inom ramen för det vi kallar värdlandsstöd. Att kunna ta emot hjälp utifrån. Den kommer bli väldigt synlig i civilsamhället, främst uppe i norr och berör allt från säkerhet, att kunna tillhandahålla mat och drivmedel samt platser där soldaterna kan stanna och vila. För oss är det väldigt bra att vi får möjligheten att delta i Natos träning av kollektivt försvar, säger Carl-Johan Edström.

Övningen Swift Response 24, som till delar genomförs i södra Sverige i maj, omfattar också värdlandsstöd. Här kommer bland annat runt 800 amerikanska soldater att luftlandsättas med fallskärm i Skillingaryd för att sedan förflytta sig med Black Hawk-helikoptrar till Kvarn för att genomföra stridsövningar med skarp ammunition. Dessutom planerar man att luftlandsätta en amerikansk haubits-bataljon med 220 soldater och artilleripjäser för skarpskjutning på Skillingaryds skjutfält. Läs pressmeddelande

Under Kongokrisen, som inleddes 1960, intog FN och Dag Hammarskjöld en motsatsställning till Sovjet, som stödde den nyss tillkomna Kongoregeringen mot utbrytarregimen i Katanga. Hammarskjöld försökte medla med hjälp av FN-trupper, men frågan var infekterad och en lösning svår att nå. Generalsekreteraren fick tidigt kritik från sovjetiskt håll för att vara partisk till förmån för västsidan.

På morgonen den 3 oktober 1960 höll Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov ett tal i FN:s generalförsamling som var mycket kritiskt mot Hammarskjöld. Chrusjtjov förklarade att hans land inte längre hade förtroende för generalsekreteraren utan ville se honom ersatt av en trojka med representanter från öst, väst och de neutrala staterna. Chrusjtjov tillade: ”Om han själv [Hammarskjöld] inte kan uppbringa tillräckligt kurage för att avgå så att säga i höviska former, kommer vi att dra de nödvändiga slutsatserna av den rådande situationen.” […]

It is not the Soviet Union or, indeed, any other big Power who need the United Nations for their protection; it is all the others. In this sense the Organization is first of all their Organization, and I deeply believe in the wisdom with which they will be able to use it and guide it. I shall remain in my post during the term of my office as a servant of the Organization in the interests of all those other nations, as long as they wish me to do so.

In this context the representative of the Soviet Union spoke of courage. It is very easy to resign; it is not so easy to stay on. It is very easy to bow to the wish of a big Power. It is another matter to resist. As is well known to all members of this Assembly, I have done so before on many occasions and in many directions. If it is the wish of those nations who see in the Organization their best protection in the present world, I shall now do so again. Läs talet

[…] Från Ungern meddelade premiärminister Viktor Orbán att han har bjudit in statsminister Ulf Kristersson för nya samtal inför att det ungerska parlamentet ska rösta om saken.

Aftonbladet har tagit del av den formella inbjudan som Kristersson har fått genom ett brev från Orbán.

I brevet skriver Orbán att relationen mellan Ungern och Sverige är alltmer betydelsefull mot bakgrund av fler kriser i Europa.

”Jag är övertygad om att starkt ömsesidigt förtroende måste vara grunden till politiska eller säkerhetsmässiga avtal mellan Sverige och Ungern”, skriver Orbán till Kristersson.

Orbán slår också fast att det är mot denna bakgrund som den ungerska regeringen nu föreslår för parlamentet att ratificera den svenska ansökan.

”Jag tror att en intensivare politisk dialog kan bidra till att förstärka den ömsesidiga förtroendet mellan våra länder och institutioner och därmed ytterligare stärka våra politiska och säkerhetsmässiga avtal”, skriver Orbán vidare i brevet. Läs artikel

Ett Natomedlemskap innebär inte på något sätt att svensken kan luta sig tillbaka.

I en delvis maskerad bilaga till ÖB:s militära råd till regeringen beskriver Försvarsmakten hur säkerhetsläget förändras vid ett förverkligat medlemskap.

I skrivelsen konstateras på första raden att”ett svenskt Natomedlemskap medför ett väsentligt förbättrat militärstrategiskt läge för Sverige. Eventuella angrepp från Ryssland mot svenskt territorium bedöms inte kunna bli lika omfattande som tidigare”.

Men baksidan av myntet är att Ryssland, enligt försvarets bedömning, i stället kan komma att skruva upp konfliktnivån när det gäller hybridangrepp. Det vill säga fientliga gråzonsåtgärder som cyberattacker och sabotage mot infrastruktur. Läs artikel

EU:s medlemsländer är ”i princip” överens om att dra igång en EU-insats för att säkra fartygstrafiken på Röda havet.

– Vi diskuterade de olika alternativen för en sådan insats. Nu behöver vi röra oss mot enighet för att veta när vi kan dra igång den, säger utrikeschefen Josep Borrell på sin presskonferens efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.

Flera EU-länder har redan aviserat att de gärna deltar i en insats. Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) konstaterar att stödet är stort, men att det ännu är tidigt i processen.

– Det här mötet hade som syfte att fundera igenom grundprinciperna och utrusta kommissionen med tillräckligt mycket av ett mandat för att ge den här eventuella insatsen konkreta former. Om det här kommer att kunna materialiseras så sker det kanske till nästa rådsmöte den 19 februari, säger Billström i Bryssel. Läs artikel

For kort tid siden la forsker Ståle Ulriksen ut en NUPI-rapport om våre alliertes evne til å støtte Norge militært i en eventuell krig. Konklusjonen var nedslående. […]

Utgangspunktet til Ulriksen var omfattende analyser av hva NATO-stormaktene har av militære kapasiteter. De viser at amerikanske og britiske styrker vil ha færre styrker tilgjengelig for operasjoner i det nordlige Europa, at det tyske forsvaret er for lite til å gi større bidrag til Norge og Norden, og at Frankrike ikke er i stand til å møte sine militære forpliktelser. USA vil ganske sikkert ønske å forsvare Norge, men det er usikkert med hvor store forsterkninger. […]

– En reell trusselsituasjon ville sikkert fått de nære allierte til å mobilisere, men det er uhyre viktig at det finnes kapabiliteter å kommunisere ut om – det er jo avskrekking i substans. Avskrekking må lykkes, ellers blir det krig, og avskrekking består av to faktorer – intensjon/vilje, og evne/kapabiliteter, sier Matlary.

– Nå handler jo NATOs nye regionale planer nettopp om kapabiliteter, men det er jo tynne styrker dagens demokratier tar seg råd til. I tillegg har vi det store problemet at det mest sannsynlige scenariet er en storkonflikt mellom USA og Russland, ikke en konflikt mellom Norge og Russland. Vi er uinteressante for Russland, men blir pga beliggenheten direkte berørt. Hvis dette er riktig, vil det være styrker å avse til forsvaret av Norge? Neppe ‐ med mindre vi er angrepet, sier hun.

Skal vi tenke strategisk om dette worst case-scenariet, må vi styrke det nasjonale forsvaret så mye at det i seg selv også har avskrekkende evne på Russland, i alle fall inntil allierte kan komme. Vi trenger utholdenhet og luftvern, som et minimum, er svaret. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till Ståle Ulriksens rapport.

United Nations Secretary-General António Guterres condemned the “heart-breaking” and “utterly unacceptable” killings of Palestinian civilians in Gaza on Sunday, as the number of deaths from Israeli strikes in the enclave surpassed 25,000.

“Israel’s military operations have spread massive destruction and killed civilians on a scale unprecedented during my time as secretary-general,” Guterres said at the opening of a summit of the G77+China in Uganda. He renewed calls for an “immediate humanitarian cease-fire to relieve the suffering in Gaza, allow humanitarian aid to reach everyone in need, and facilitate the release of hostages, which should be immediate and unconditional.” Läs artikel

Den norske militærøvelsen Cold Response har lang historie og finner sted i Nord-Norge hvert annet år. Takket være NATO-utvidelsen med Finland og etter hvert Sverige, utvider vi nå øvelsen til et Nordic Response. […]

Øvelsen får sitt tyngdepunkt i det nordlige Norge, Sverige og Finland samt i tilhørende luftrom og havområder. Særlig stor aktivitet blir det på sjøen med over 50 påmeldte ubåter, fregatter, korvetter, hangarskip og ulike amfibiefartøy.

I luften deltar over 100 kampfly, transportfly, maritime overvåkningsfly samt allierte CH43 Super Stallion, Merlin, Cobra og Osprey. På bakken skal tusenvis av soldater forsvare og beskytte nordisk territorium med ulike artillerisystemer, stridsvogner, beltevogner og andre landfartøy.

Nordic Response 2024 er en naturlig del og forlengelse av den rekordstore NATO-øvelsen Steadfast Defender med til sammen 90 000 deltakere. I tillegg til Norden, finner Steadfast Defender også sted i beltet Tyskland–Polen–Baltikum vinteren 2024. Läs artikel

[…] Småstaten Norge vil normalt ikke ha makt til å legge geopolitiske målsettinger til grunn for sin utenrikspolitikk. Når det skjedde var det vanligvis fordi det dreide seg om områder stormaktene ikke hadde noen stor interesse av. Etableringen av Det norske havdomenet er unntaket som bekrefter regelen. Men dersom stormaktene, når havdomenet ble etablert, hadde visst hvilke ressurser det rommet, er det ikke sikkert at Norge ville ha lykkes med etableringen. Grunnlaget for norsk jurisdiksjon over sonen og sokkelen rundt Svalbard er dessuten omstridt, og det er neppe i Norges interesse at dette spørsmålet blir satt på spissen, og vi blir trukket for domstolen i Haag.

Norge kan ikke lenger basere sin utenrikspolitikk på geopolitiske målsettinger, ut over å forsøke å konsolidere hva vi allerede har oppnådd. Derimot er det maktpåliggende for et lite land som vårt, i en geopolitisk utsatt posisjon som nabo til Russland, kyststat til de militærstrategisk viktige og ressursrike nordlige havområder, og som arktisk kyststat, å basere vår utenriks- forsvars- og sikkerhetspolitikk på inngående kjennskap til hvordan geopolitiske vurderinger former de omkringliggende stormaktenes, USAs, Russlands, EUs og i stigende grad Kinas, utenrikspolitikk og prioriteringer. Forskningsbasert kunnskap om internasjonale forhold og geopolitikk er avgjørende for at myndighetene skal kunne fatte kloke avgjørelser i utenrikspolitikken. Derfor er dette en gledelig melding, og jeg ønsker Ole Jacob Sending og folkene hans lykke til med viktig arbeid. Läs artikel

Professor Anders Wivel skriver i Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift om Konsekvenserne af svensk og finsk NATO-medlemskab for Danmarks sikkerhed. Han ser flera fördelar i medlemskapen. Men han utrycker även viss oro:

”For det andet må Danmark i højere grad end tidligere konkurrere med sine nordiske naboer om USA’s opmærksomhed. Det, som for Danmark er et ”special relationship” med USA, har for amerikanerne en mere funktionel karakter. Danmarks evne og villighed til at levere på amerikansk efterspørgsel i forbindelse med internationalle militære operationer har løftet Danmark til en position som nær samarbejdspartner med adgang til information og amerikanske beslutningstagere, men nu efterspørger USA i lige så høj grad stærke kapabiliteter til at forsvare Europa mod Rusland. Og her står Sverige og Finland stærkt.

For det tredje kan styrkelsen af NATO’s tilstedeværelse og handlemuligheder i Østersøregionen risikere at have negativ effekt på USA’s tilstedeværelse i Europa. Allerede nu argumenterer amerikanske analytikere for, at optagelsen af Sverige og Finland er en ”gylden mulighed” for at frigøre amerikanske ressourcer fra afskrækkelse af Rusland og forsvar af de baltiske lande til opgaver i Stillehavsregionen.”

När det gäller den senare aspekten hänvisar han till en artikel i tidskriften Foreign Policy.

Regeringen har retorisk givet Arktis og Nordatlanten første prioritet i det forsvarsforlig, der skal udmøntes for årene 2024-2033. Men der er ikke klar sammenhæng mellem mål, metoder og midler i den militære strategi for Arktis og Nordatlanten, der aftegner sig i debatten om det nye forsvarsforlig. Det er uklart, hvad målet med Danmarks militære tilstedeværelse i de nordlige dele af Rigsfællesskabet skal være, og hvilke opgaver som Forsvaret skal prioritere deroppe og hvordan. Prioriteringen af Arktis og Nordatlanten afspejles heller ikke i Forsvarschefens lækkede fagmilitære anbefaling til forsvarsforliget, som skubber anskaffelsen af nye inspektionsskibe og maritime overvågningsfly til næste årti. Hertil kommer, at implementeringen af den såkaldte arktiske kapacitetspakke på 1.5 milliarder kr., der blev politisk vedtaget i februar 2021, stort set ikke er kommet i gang. Anskaffelsen af store overvågningsdroner overvejes stadig, og radaren, der skal opstilles på Færøerne, vil ifl. TV2 først være operativ i 2030. […]

Det er lettest for Forsvaret at vælge de mest velegnede metoder og midler, hvis målet for en given strategi er klart. Det er ikke længere tilfældet i strategien for den arktiske del af Rigsfællesskabet. Læser man det Fælles grundlag for forhold vedrørende Arktis og Nordatlanten i forsvarsforliget, som Danmark, Færøerne og Grønland blev enige om i juni 2023, fremstår målet godt nok krystalklart: ”Arktis og Nordatlanten fortsat skal være et lavspændingsområde, hvor potentielle konflikter løses på fredelig vis.” […]

Det er i den sammenhæng værd at bemærke, at det danske forsvar aldrig har haft kapacitet til at afskrække og forsvare Færøerne og Grønland militært, og at denne opgave i realiteten har været udliciteret til USA og Storbritannien siden 2. verdenskrig, hvor USA tog kontrol med Grønland, og Storbritannien tog kontrol med Færøerne for at forhindre, at de faldt i tyske hænder. Storbritannien tog i øvrigt også kontrol med Island, som var en del af det danske kongerige på daværende tidspunkt. Storbritannien overtog siden kontrollen til USA, som stadig er militært til stede på Island i dag. Läs artikel