Månad: januari 2024

[…] President Sauli Niinistö and the Government’s foreign and security policy ministerial committee have also discussed the situation in the Red Sea. On Friday, the office of the President of the Republic did not want to comment on the situation.

As you know, especially Foreign Minister Valtonen and Defense Minister Antti Häkkänen(collective) would like to see Finland alongside the United States and Britain, whether it is a military operation by NATO countries, a wider group of countries or the EU. The Ministry of Defense told Yle that by Friday afternoon there had been no official requests for Finland to participate in the situation. […]

Presidential candidatesAlexander Stubb (co.c.) was the first to support the bombings aimed at Yemen.

Former Foreign Minister Pekka Haavistoon the other hand, says that he considers the risk of regional escalation to be significant, unless the cycle of violence in Gaza is broken.

”In this situation, more mediators are urgently needed than new parties,” says Haavisto. […]

Hufvudstadsbladet reported on January 12.1.2024, XNUMX that also the Swedish Foreign Minister Tobias Billström announced that his country was investigating the possibilities of supporting the Red Sea operation. The Swedish Ministry of Defense says that it is currently investigating the conditions for the support.

The UN Security Council discussed the situation in the Red Sea on January 10.1.2024, 11 and adopted a resolution on the issue by a vote of 0 – XNUMX. None of the member states of the Security Council voted against the resolution, but Algeria, China, Mozambique and Russia abstained from voting.

After the US and British attacks on Yemen, China reminded that the Security Council resolution did not support military attacks, which only escalate the situation further. Läs artikel

[…] Säkert kommer det finska avtalet, likt det norska,  att innehålla blomsterspråk om iakttagande av folkrätten, om ömsesidiga konsultationer i alla lägen etc. Men nu är det dags att se förbi sådant och fundera över de påtagliga, riktiga konsekvenserna. Eftersom förhandlingarna pågått i det dolda har vi tillsvidare saknat en inhemsk konsekvensanalys av vad de olika alternativen i ett försvarsavtal kan föra med sig. För denna analys och diskussion försöker jag nu placera ut några råmärken. […]

En någorlunda skarp observatör märker även att de här avtalens existens öppet erkänner att Natos artikel 5 är en tom paragraf som egentligen inte förpliktar till speciellt mycket. Jag antar att förespråkarna för amerikanska baser i stället hoppas på att detta på ett konkretare sätt skulle avskräcka från en potentiell rysk attack.

Men då utgår man ganska själviskt ifrån ett ganska osannolikt scenario: att en rysk attack – i vårt fall alltså mot Finland – skulle ske som en från resten av världspolitiken isolerad händelse. Kanske är det de mer förenklade hypoteserna kring varför Ryssland attackerade Ukraina som förlett vissa att tro att Ryssland som normal procedur attackerar ett land ”bara för landet finns där”. Eller för att det attackerade landet representerar ett statsskick som i sig skulle vara ”farligt” för den ryska administrationen att tillåta i ett grannland. Men så är det med allra största sannolikhet inte. Läs artikel

[…] Men låt oss alltså skaka av oss det emotionella, och i stället gå på djupet med vad Natomedlemskapet på riktigt kan föra med sig när det gäller Finlands försvar. Debatten om detta lyste inte helt med sin frånvaro innan Natobeslutet, men också här var många argument svaga. Bland annat käbblade jag med en insändarskribent som tyckte vi skall med, eftersom Rysslands militära kapacitet är så mycket större än Finlands. Hur Finlands militära kapacitet plötsligt skulle öka till stormaktsnivå i och med medlemskapet förklarades inte, men skribenten räknade kanske ihop övriga Natoländers kapacitet och tänkte sig att denna automatiskt står till vårt förfogande vid en attack. Så är det förstås inte. Ingen i Natos organisation, varken den civila eller den militära, kan fatta beslut över de nationella regeringarna och parlamenten gällande mdlemsländernas egna styrkor. Natos gemensamma snabbinsatsstyrka på cirka 5000 soldater utgör ett visst undantag, men frågan är om 30 Natomedlemmar vid en större konflikt kan komma överens om något vettigt alls gällande den styrkan. Alla Natos beslut skall nämligen tas i konsensus – en kvarleva från tiden då medlemmarnas antal var litet, och förstås det enda sättet att styra en militärallians – ett samarbete mellan suveräna stater kan ju inte börja handla om påtvingade majoritetsbeslut.

Det står faktiskt inget bindande i den famösa Artikel 5, och från stadgan är det ett mycket, mycket långt politiskt steg för ett lands regering att militärt blanda in sitt land i en konflikt som inbegriper två andra länder, och därmed riskera till exempel bombningar av den egna civilbefolkningen. Uppfriskande nog har jag noterat att allt färre politiker och journalister idag strör omkring sig begreppet ”Natos säkerhetsgarantier”, eftersom några sådan garantier inte existerar, och det ordet inte heller förekommer någonstans i Natostadgan eller i några andra Natotexter som jag kunnat hitta till exempel på Natos webbplats. Som säljargument har det däremot använts flitigt. […]

Ett annat dilemma som Nato eller vilken militärallians som helst tampas med är, att allianser tenderar att fungera bäst i fredstid. Historien visar att om en verkligt stor konflikt uppstår, tar realpolitiken fort över, och allianskartor kan ritas om. Ingen vettig människa önskar förstås krig, och då ställer sig frågan: på vilket sätt bidrar i dagsläget en expanderande militärallians till stabilitet och fred i vårt hörn av världen? Och om vi utgår ifrån att Nato hittills varit en stabiliserande faktor, på vilket sätt påverkar det finländska och svenska medlemskapet den geopolitiska situationen i Östersjön? Läs artikel

The European Union wants to send at least three warships to safeguard vessels in the Red Sea facing attacks by Yemen’s Houthi rebels.

According to a document from the European External Action Service seen by POLITICO, the EU’s diplomatic arm, the bloc should create ”a new EU operation” that would ”act in a broader area of operation, from the Red Sea to the Gulf.” The operation could be launched as soon as the end of February. […]

The proposal says ”the exact size and composition of the operation would be subject to further operational planning” but includes ”at least three anti-air destroyers or frigates with multi-mission capabilities for at least one year.”

The new mission would build on Agenor, a French-led joint surveillance operation covering the entire Gulf, the Strait of Hormuz and part of the Arabian Sea and which is composed of nine European countries (Belgium, Denmark, France, Germany, Greece, Italy, the Netherlands, Norway and Portugal), the document says. Läs artikel

“Today’s alignment of JFC-Norfolk with 2nd Fleet demonstrates American resolve, for it joins my 2nd Fleet Naval headquarters with NATO strength and values,” said Perry. “This year, NATO celebrates its 75th Anniversary. Given the ongoing global security situation, the relevance of NATO has never been more important. NATO started with 12 member states, and now there are 31, soon to be 32. This is a testament to the longevity and strength of the Alliance.”

”The men and women of 2nd Fleet, no matter the mission, answered ‘all bells’ and achieved mission success every time,” said Dwyer as he reflected on his tenure. ”In this new security environment during this time of strategic competition, 2nd Fleet demonstrated it is ready to defend the United States through the maritime approaches from the Atlantic and the Arctic, and for that, I will be forever grateful and proud to have served alongside each of you.”

The U.S. 2nd Fleet, reactivated in response to the evolving global security landscape, focuses on maritime operations in the Atlantic and Arctic. The CJOS Centre of Excellence, a maritime-focused NATO-accredited military think tank established in May 2006, includes 13 member nations. It is the only such center in North America and one of 25 NATO centers globally, contributing to Alliance readiness. Läs artikel

2023 blev året, hvor Danmark formaliserede sit nære forhold til USA ved afgivelse af en væsentlig del af sin suverænitet. Danmarks udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen underskrev i princippet på hele folkets vegne en forsvarsaftale, som over de næste 10 år sikrer USA’s adgang og brug af tre danske militær lufthavne.

Aftalen blev underskrevet efter næsten to års tophemmelige forhandlinger med amerikanerne – uden nogen form for offentlig debat, selv om udtryksfrihed nyder stor status i regeringen. Alt peger i retning af, at aftalen bliver bekræftet af det danske Folketing i løbet af 2024. Herefter vil alle formaliteter være på plads for modtagelse af amerikanske soldater og deres familier. […]

Aftalen er fuld af usikkerhed og fortolkningsmuligheder. Men et er sikkert: Alle USA’s forsvarsaftaler begynder med at få foden indenfor. Efter flere år har en lille base mulighed for at udvikle sig til en hel, autonom og selvkørende amerikansk by uden nogen kontakt med det omkringliggende samfund. Läs artikel

[…] Here are some of the international reactions to the attack, which threatens to further inflame tensions in the region:

Iran

“The attacks are happening in an effort to extend the full support of the US and UK in approximately the past 100 days for the war crimes of the Zionist regime against the Palestinian people and the besieged citizens of Gaza,” the Ministry of Foreign Affairs said in a statement.

Ministry spokesperson Nasser Kanaani said: “These attacks are a clear violation of Yemen’s sovereignty and territorial integrity and a breach of international laws.”

Saudi Arabia

The Ministry of Foreign Affairs called for restraint and “avoiding escalation” after the strikes and said it was monitoring the situation with “great concern”.

“The kingdom emphasises the importance of maintaining the security and stability of the Red Sea region as the freedom of navigation in it is an international demand,” it said.

Turkey

President Recep Tayyip Erdogan condemned the strikes and said the US and UK are “trying to turn the Red Sea into a sea of blood”.

“All of these acts are disproportionate use of force,” he said, adding, “Israel also resorts to this disproportionate use of force in Palestine.” […]

Egypt

Egypt’s Ministry of Foreign Affairs has expressed “deep concern” over the escalation of military operations in the Red Sea and air strikes in Yemen.

A statement from the ministry called for “uniting” international and regional efforts to reduce instability in the region. Läs artikel

Kriget står inte för dörren just nu. Men vi vet att Sveriges säkerhetspolitiska läge försämrats, och det ordentligt. I det läget måste vi alla ta ett ansvar, ingen kan göra allt men alla kan göra något. Oenighet kommer finnas om vägval och de ska vi diskutera. Men käbbel och hårklyveri hör inte hemma i den osäkra omvärld vi nu ser. […]

För det första måste vårt försvar stärkas. Både i Sverige och i stöd till Ukraina. Vi vill införa statliga garantier för att öka produktionen av ammunition i Sverige. Utbyggnaden av Försvarsmakten måste fortsätta enligt plan, särskilt viktigt är det att vi ökar antalet infanteribrigader. Vi är beredda att ta ut en särskild beredskapsskatt för att höja vår försvarsförmåga. […]

För det tredje måste Sveriges infrastruktur stärkas från grunden. Järnvägar, vägar och digital kommunikation måste fungera. Exempel på ett sådant arbete är våra förslag om att skapa ett sammanhållet järnvägsnät i norra och västra Dalarna. Det är både klimatnytta och ökad säkerhet att binda samman Malung, Sälen, Idre, Trängslets skjutfält, Älvdalen och Mora. Det skapar redundans. Läs artikel

Tyrkias president Recep Erdogan er sterkt kritisk til angrepet på houthiene i Jemen og sier at Storbritannia og USA ønsker å gjøre Rødehavet til et hav av blod.

Han sier også at angrepene ikke var forholdsmessige, og at han har hørt at houthiene er i gang med å bygge opp et «forsvar» mot USA.

Nato-landet Tyrkia slutter seg dermed til andre land i regionen som har rettet kraftig kritikk mot det britisk-amerikanske angrepet natt til fredag. Angrepet ble ifølge de to landene gjort for å beskytte skip i Rødehavet.

Houthiene, som kontrollerer en stor del av Jemen, har imidlertid sagt at de kommer til å fortsetter å angripe skip de mener har forbindelse til Israel. Angrepene er ment som en støtte til palestinske Hamas i krigen mot Israel.