Månad: januari 2024

Sverige på väg mot Röda havet utan mandat från säkerhetsrådet?

av
Utgivarna

Finska HBL (12/1) redovisar att utrikesminister Tobias Billström har gjort följande uttalande, vilket bekräftas av Försvars makten:

”Sverige stödjer fullt ut de ansträngningar som görs för att upprätthålla säkerhet och fri sjöfart i regionen. Sverige undersöker också möjligheter att stödja insatserna i Röda havet”, skriver den svenska utrikesminister Tobias Billström (Moderaterna) i ett skriftligt svar till tidningen Göteborgs-Posten.

Svenska Försvarsmakten bekräftar att regeringen hört av sig i frågan.

”Vi har fått in en förfrågan från regeringen om att undersöka möjligheterna att stödja insatserna i Röda havet. Försvarsmakten ska svara på remissen i slutet av nästa vecka”, skriver Försvarsmakten till Expressen.

Till TT skriver Billström att Sverige ser på utvecklingen i Röda havet med stort allvar.

”Det är viktigt att undvika en militär eskalering och att värna om sjöfartens säkerhet och rätten till fri sjöfart. Ansvaret för att bryta denna utveckling ligger på huthierna. Deras anfall i Röda havet måste upphöra”.

Billström betonar att Sverige, EU liksom FN:s säkerhetsråd har fördömt huthiernas anfall, som har pågått under flera månader.

”Det är värt att understryka att även örlogsfartyg som USA och Storbritannien har skickat till Röda havet för att skydda den kommersiella sjöfarten har utsatts för direkta anfall från huthierna. I säkerhetsrådets resolution den 10 januari framhöll man staters rätt att i enlighet med folkrätten försvara sina fartyg från anfall”, skriver Billström.

Det är korrekt som Billström säger att frågan behandlats i FN:s säkerhetsråd som den 10 januari i år antog resolution N2400928.pdf (un.org) där särskilt punkt 3 är av intresse:

Läs mer

Russlands militærmakt i nord: Svekket av krigen, men stadig slagkraftig og i utvikling, highnorthnews.com

av

– Den russiske Nordflåten har i 2023 stort sett opprettholdt sitt normale aktivitetsnivå ut fra hva man kan vurdere av åpne kilder.

Det skriver professor Katarzyna Zysk ved Institutt for forsvarsstudier til High North News.

Gjennom det siste året er det særlig to ting ved Russlands militære kapasitet og aktivitet både i og ut fra nord som Zysk har bitt seg merke i.

– Krigen i Ukraina har hatt en bemerkelsesverdig alvorlig innvirkning på de russiske styrkene i nordområdene. Rundt 80 prosent av de russiske bakkestyrkene har blitt sendt til fronten i Ukraina og opplevd omfattende tap. Dette gjelder også materiell. Det vil ta noen år for å gjenoppbygge den styrken, påpeker hun og fortsetter:

– Nordområdene fortsetter samtidig å spille en oppsiktsvekkende rolle i russiske luftangrep mot Ukraina.[…]

Nordflåtens stridskrefter

– Sjøstyrker: 26 ubåter (åtte strategiske og 19 taktiske), 10 store overflateskip (hangarskip, krysser, destroyere og fregatter), 8 landgangsfartøy, 16 korvetter og patruljefartøy, samt 8 mineryddingsfartøy. (IISS, The Military Balance 2023)

– Luftstyrker: Jagerfly av typene Su-33, Su-25, MiG-29 og MiG-31. Bombefly av typen Su-24. Maritime patrulje- og antiubåtfly av typene Il-38 og Tu-142. Antiubåthelikoptre av typen Ka-27/Ka-29. (IISS, The Military Balance 2023)

– Landstyrker:Den 61. marineinfanteribrigade i Sputnik, den 200. motoriserte infanteribrigade i Petsjenga-dalen og den 80. motoriserte infanteribrigade i Alakurtti. Rundt 80 % av brigadenes personell og utstyr er som nevnt bundet opp i Ukraina-krigen med markante tap. […]

I mars venter Nordic Response – en øvelse som samler over 20 000 soldater fra 14 land til aktiviteter i særlig nordlige deler av Norge, Finland og Sverige.

Hva er dine forventninger til russisk aktivitet under Nordic Response?

– Stort sett som før: Russland vil forsøke å følge med så godt det kan, og styresmaktene kan utnytte øvelsen til å piske opp antivestlig propaganda – ikke minst mot eget publikum. Det kan komme noen kritiske offentlige uttalelser, men ikke noe utover de vanlige kommentarene som kommer fra russisk side ved slike anledninger. Dette er samtidig forutsatt at det ikke skjer noe spesielt som vil ytterligere forverre Russlands forhold til Vesten, eller innenrikspolitisk stabilitet i Russland, svarer Zysk.   Läs artikel

Krig och fred och ideologi

av
Anders Björnsson

Historieförfalskning pågår.

Men den här gången handlar det inte om andra världskriget, då – enligt den svenska samlingsregeringens sentida belackare – Sverige inte förhöll sig neutralt i förhållande till krigförande parter. Att vårt land undgick att dras in i strider, anses vara av mindre betydelse än de eftergifter, som gjordes för att vi inte skulle bli angripna. Och då blev vi – enligt denna logik –”fredsskadade”, det vill säga tråkigt nog inte härtagna eller ockuperade eller sönderbombade.

Det har för fackhistoriker varit relativt enkelt att tillbakavisa denna revisionism, som inte har förankring i någon grundforskning på samtida källmaterial utan endast i ideologiskt önsketänkande.

Men om Sverige inte var neutralt under kriget, och regeringen dolde sina sympatier för vad som såg ut att bli den vinnande sidan, hur skulle vi då kunna vara det under det följande kalla kriget? resonerar ideologerna vidare. Problemet är bara, att det under kalla kriget fanns två vinnande sidor och att Sverige befann sig mitt i konflikten dem emellan. Huvuduppgiften för svensk utrikes- och säkerhetspolitik var därför att inte medverka till att det kalla kriget blev hett.

Nu sägs att vi redan från början valde sida. Vi inrättade oss i Västalliansen. På vilket sätt? Genom att ha goda och nära förbindelser med medlemmar i denna och genom att få vissa löften om stöd, ifall vi skulle bli angripna från den andra sidan. Men detta är inte att inrätta sig, än mindre att ingå i en allians, ens en dold, det är att förbereda sig. Sverige behövde också lugna ned den andra sidan med försäkringar om det här var en situation som vi absolut inte önskade.

Läs mer

Stormaktenes militærmakt: Militær kapasitet og muligheter for å bidra med forsterkninger til Norge, Rapport [ 3 / 2023 ]

av
Ståle Ulriksen

[…] Rapporten viser at det ikke står så bra til hos våre viktigste allierte. Alle har for liten kapasitet i forhold til forpliktelsene. Tre av dem har store forpliktelser i Asia, og både USA, Frankrike og Storbritannia har varslet at disse skal prioriteres høyt. Gitt at Kina stadig ruster opp meget raskt betyr dette antakelig at en større del av amerikansk, fransk og britisk kapasitet vil være rettet mot Asia. Av de fire er det Tyskland og Storbritannia som er verst stilt. Begge har kuttet så dypt at det vil ta lang tid og veldig store ressurser å bygge opp igjen den type militær evne det er behov for i en stormaktskonflikt. USAs problemer handler mye om å finne en balanse mellom den daglige ivaretakelsen av landets forpliktelser, størrelsen på styrkene og å sette av ressurser til fornyelse. Amerikanerne har store styrker, men mange av plattformene har nådd, eller er i ferd med å nå, aldersgrensen. USA har også et transport- og logistikkproblem. Det finnes ikke nok skip til å frakte bakkestyrkene til innsatsområdene, og særlig ikke i en situasjon med krig både i Asia og Europa. På samme måte mangler det logistikkskip for å understøtte flåteoperasjoner utover «normalen».

Norsk Utenrikspolitisk Institutt, Rapport 2023/3

Commandos head for the Arctic ahead of major NATO exercise, royalnavy.mod.uk

av

Elements of the UK Commando Force, including Royal Marines, Army Commandos and the Commando Helicopter Force are bound for the alliance’s northern flank. […]

Royal Marines established an encampment in Skjold (40 miles south of Tromsø) – known as Camp Viking – which is to be their operations hub for the next ten years as they continue to be at the tip of the Arctic spear. […]

“The UK Commando Force remains the partner of choice for our Norwegian counterparts, and increasingly to new NATO member Finland along with Sweden, whose Special Operations Forces and Coastal Rangers will be working with the Royal Marines.

“Together, and with US and Dutch involvement, we seek to develop a potent force capable of Defending NATO’s Arctic flank.”

More than 20,000 NATO troops, 50 warships, submarines and other vessels and more than 110 fighter jets, helicopters and other aircraft will take part in the exercise, with the Norwegian hosts expecting participants from 14 nations. Läs artikel

Forsvarsaftalen er på USA’s betingelser, arbejderen.dk

av
Trine Pertou Mach, Enhedslistens udenrigsordfører

Lige før jul indgik den danske regering en forsvarsaftale med USA om at afgive suverænitet i forbindelse med udstationeringen af amerikanske soldater på tre jyske flyvestationer.

USA vil få disse områder “eksklusivt” stillet til rådighed – det vil sige uden adgang for danske myndigheder.

Aftalen binder Danmark til at afgive suverænitet og blandt meget andet – som udgangspunkt – lade amerikanske domstole dømme i straffesager, hvor forbrydelsen er begået på dansk område.

Men hvor giver aftalen USA forpligtelser? USA får baserettigheder med eksklusiv kontrol over områder i Danmark. På disse områder kan USA’s militær opbevare våben og foretage sig ting, uden at danske myndigheder har nogen ret til inspektion eller kontrol.

Hele debatten om, at en fremmed magt inviteres ind, og danske love sættes ud af kraft på dansk jord, er en del af diskussionen og har mest handlet om forholdene for danske borgere. Men der er mere til det. […]

Når USA indgår bilaterale aftaler med europæiske småstater som de nordiske, er der jo tale om et markant ulige magtforhold – elefanten laver aftaler med musen, der selv tror, den gungrer. Ikke mindst derfor er det vigtigt, at der er en demokratisk debat om aftalerne.

Elefantens aftale med musen om “samarbejde” er en aftale på elefantens præmisser. Den binder ikke elefanten til den regelbaserede verdensorden, blot fordi musen ønsker det. Til gengæld får elefanten en række nye rettigheder, som den kan udnytte efter forgodtbefindende.

Vi har med baseaftalen også givet en fremmed magt ret til at operere fra dansk territorium uden om accept fra en dansk regering. Det er en ekstrem aftale. Hvad gør regeringen, hvis Danmark og Norden ønsker at afspænde, og USA opruster på dansk jord? Eller hvad gør regeringen, hvis amerikanske droner eller kampfly lander og letter fra danske lufthavne og bruges til at eskalere situationen i Østersøen? Läs artikel

General Assembly meets over Gaza veto by US in Security Council, un.org

av

The immediate priority in Gaza must be saving civilian lives said the President of the UN General Assembly on Tuesday, as Member States gathered to debate the use of the veto by the United States in the Security Council last month.

Assembly Vice President Cheikh Niang of Senegal, holding the gavel in the General Assembly Hall and deputizing for President Dennis Francis, read out a statement on his behalf.

Mr. Francis said he welcomed the adoption of Security Council resolution 2720 late last month, which called for safe, unhindered and expanded humanitarian access and conditions for a sustainable cessation of hostilities.

He urged all warring parties in Gaza to “fully implement” the Council resolution as well as the Assembly resolution of 12 December calling for a ceasefire, arising from the Assembly’s reconvened Emergency Special Session.

On protecting civilians, Mr. Francis urged all Member States “to keep this shared goal to the forefrontduring today’s debate.”

The General Assembly adopted a resolution designed to foster greater cooperation with the Security Council, in the wake of Russia’s full-scale invasion of Ukraine in early 2022.

That resolution states that anytime the veto is used in the Security Council, it automatically triggers a meeting and debate in the General Assembly, to scrutinize and discuss the move. Läs pressmeddelande

Niinistö i videosamtal med Kinas Xi – diskuterade bland annat gasledningen Balticconnector, svenska.yle.fi

av

President Sauli Niinistö och Kinas president Xi Jinping har diskuterat över videolänk under onsdagen, bekräftar presidentens kansli i ett pressmeddelande.

En av de frågor som togs upp var sabotaget mot gasledningen Balticconnector i Finska viken – där ett kinesiskt fartyg misstänks vara inblandat.

Enligt Niinstö pågår det en konstruktiv dialog mellan länderna i fråga om incidenten med Balticconnectorledningen.

Presidenterna diskuterade också det globala geopolitiska läget och betydelsen av relationen mellan världens stormakter. President Niinistö lyfte fram kriget i Ukraina och dess följder på ett bredare plan, och betonade Kinas roll i fråga om att nå en rättvis och hållbar fred.

Båda presidenterna var överens om vikten av en äkta, konstruktiv och gränsöverskridande dialog för att lösa och förebygga globala problem. Läs artikel

Vi behöver inte oroliga politiker som ropar ”vargen kommer”, ystadsallehanda.se

av
Göte Lundqvist, Ystad

Sveriges försvar har alltid präglats av omvärlden. Warszawapakten som bildades 1955, samma år som min första anställning i försvaret, var fram tills dess den upphörde 1991 normerande för vårt försvars storlek.

Som mest hade vi 32 brigader om vardera 5 000 man varav sex var utgångsgrupperade i Skåne. Nu har vi två brigader i hela riket. […]

I väntan på vår anslutning till Nato tycks ledande politiker vara så nervösa att de i stället för att avvakta Turkiets och Ungerns parlaments beslut utmålar Putins Ryssland som ett omedelbart hot och uppmanar befolkningen att förbereda sig för krig.

Svenska folket behöver inte oroliga politiker som nu ångrar den förda försvarspolitiken utan politiker som har förtröstan om en framtid i fred. Läs artikel

Folk och Försvar i Sälen: Brist på folklig förankring och inriktat på militära insatser i andra länder

av
Utgivarna

Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen är nu avslutad. Enligt rapporteringen hittills är lägesbeskrivningarna alarmistiska. Finska Yles reporter framhåller att konferensen hålls i en ”exceptionellt krigisk atmosfär”. Hon noterar: ”Krigspratet lät hårt i finska öron.” Några exempel på tonläget i talen i Sälen bekräftar detta:

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin uppmanade svenskarna att förbereda sig för krig. Överbefälhavaren Micael Bydén hade motsvarande budskap. Enligt statsminister Ulf Kristersson är avsikten inte att skrämmas, men ”det är allvar på riktigt”, och försvarsminister Pål Jonson framhöll att ”kriget kan komma – också till oss.”

Man kan jämföra detta med den norske försvarschefen general Eirik Kristoffersens mer kyliga bedömning av läget, som rimmar med den som hörts från finskt håll:

”Det er viktig å huske på at Russland har låst sin kapasitet i Ukraina, og vil bruke lang tid på å bygge seg opp igjen. Mange russiske soldater er drept, og mye russisk utstyr er ødelagt. Det er ingenting som tyder på et angrep mot Norge i nærmeste fremtid. Det er et svekket Russland i våre nærområder.” (adressa.no 30/12)

Läs mer

Exceptionellt brev: 80 anställda vid Utrikesministeriet kritiserar Finlands Israelpolitik, svenska.yle.fi

av

Utrikesminister Elina Valtonen får kritik för hur hon skött politiken kring kriget mellan Hamas och Israel. Kritiken kommer i ett sällsynt öppet brev från anställda vid ministeriet.

79 finska diplomater och tjänstemän uttryckte i november missnöje med hur utrikesminister Elina Valtonen (Saml) sköter Israelpolitiken. Klagomålen framfördes i form av ett öppet brev till utrikesministern, där de anställda föreslår att Finland borde kräva en humanitär vapenvila i Gaza och fördöma Israels våld och sannolika krigsbrott i Gazaområdet.

Att anställda vid statsförvaltningen framför klagomål i form av ett brev till en minister är ytterst ovanligt i Finland.

”Israel har klart brutit mot proportionalitetsprincipen, genom att attackera civil infrastruktur och byggnader som är under särskilt skydd, som sjukhus och skolor. Det rör sig sannolikt om brott mot internationell rätt och till och med krigsbrott”, skriver de anställda i brevet.

Valtonen kommenterade brevet på tisdagen och menar att det är bra att saken tas upp till diskussion. Läs artikel

”Alla måste sluta upp för att kunna försvara samhällets existens”, dn.se

av

Det kan bli krig, sade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M) i Sälen. Han satte agendan för hela Folk och Försvars konferens och fick många svenskar att oroa sig.

Vad menar han egentligen?

”Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft. Mindre inlindat, och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige.”

Det gick ett sorl genom den stora konferenslokalen på Sälens högfjällshotell. Carl-Oskar Bohlin var den förste att larma om krigsfara på Folk och Försvar, sedan följde ÖB, statsministern och andra efter.

Hur sannolikt är det att det blir ett väpnat angrepp?

– Det går naturligtvis inte att sätta en procentsats på det, men åtta partier i Försvarsberedningen har samfällt gjort bedömningen att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Vi kan också se att det säkerhetspolitiska läget under 2023 har försämrats. Osäkerhetsfaktorerna har blivit större. […]

Carl-Oskar Bohlin är ofta mångordig när han ska förklara något. Men när det gäller vilka krigsscenarier svenskarna bör förbereda sig för är han väldigt kortfattad och ovillig att utveckla vad han menar. […]

Ni vill få medborgarna att planera för krig, men hur lätt är det? Kan alla räkna med plats i skyddsrum till exempel?

– Det korta svaret är att vi behöver förbättra standarden på våra skyddsrum. Vi avsätter 100 miljoner kronor i budgeten för återupprustning av skyddsrum.

Räcker det?

– Nej, det kommer naturligtvis inte räcka till hela beståndet. Men det är en start. Läs intervjun