Månad: februari 2024

Altinget kunne sidste uge afsløre, at danske bombeangreb i Libyen i 2011 kan kædes sammen med to luftangreb, hvor FN, New York Times og frivillige organisationer har dokumenteret, at i alt 14 civile blev dræbt. Det viser tidligere hemmeligstemplede rapporter fra Forsvaret, som Altinget har fået adgang til. […]

”Det er desværre ikke overraskende,” siger Henrik Thune, der indtil for nylig sad som statssekretær for den norske statsminister Jonas Gahr Støre, til Altinget Norge.[…]

”Væsentlige dele af Natos luftbombning i Libyen blev udført uden dyb viden eller specifik og detaljeret efterretning på jorden. Mange mål blev udvalgt fra luften, og det indebærer risiko for civile tab. Da der heller ikke var mange uafhængige observatører eller medier på jorden i Libyen, er dokumentationen efterfølgende usikker, og ingen kan med sikkerhed sige, hvor mange civile, der mistede livet, mens krigen og luftbombardementet stod på,” siger Henrik Thune. Läs artikel

Läs även presentation tidigare på den här sajten av Thunes bok om Libyenkriget.

Folketingets Forsvarsudvalg har den 4. januar 2024 stillet følgende spørgsmål nr. 64 som hermed besvares. Spørgsmålet er stillet efter ønske fra Trine Pertou Mach (EL)
Spørgsmål nr. 64:
Det fremgår af NRK’s artikel ”USA investerer 2 milliarder kroner på Rygge flystasjon” på nrk.no den 2. marts 2023, at USA vil investere to mia. NOK i blandt andet byggeri af fire hangarer til kampfly, lagerhaller, øget kapacitet til ammunitionslagring og sikkerhed omkring flyvestationen Rygge, der er omfattet af den norske aftale om forsvarssamarbejde med USA. Vil ministeren redegøre for dels eventuelle amerikanske byggeplaner omkring flyvestationerne Skrydstrup, Karup og Aalborg, jf. Aftale om forsvarssamarbejde mellem regeringen i Danmark og regeringen i Amerikas Forenede Stater, underskrevet 21. december 2023 i Washington, dels om aftalen indbefatter mulighed herfor såfremt amerikanske ønsker eller planer herom skulle opstå, samt dels for, om sådanne byggeplaner
vil være underlagt de normale miljø- og planlægningskrav og godkendelsesprocedurer, der er gældende efter danske regler og EU-regler?
Svar:
Efter forsvarssamarbejdsaftalens artikel 3, stk. 6, gives amerikanske styrker og deres leverandører tilladelse til at udføre bygningsarbejde og foretage ændringer og forbedringer på de aftalte anlæg og områder med henblik på at understøtte de aktiviteter og formål, der er anført i aftalens
artikel 3, stk. 1. Der skal konsulteres om tekniske krav og byggestandarder for arbejdet med Danmarks administrative repræsentant.
Efter forsvarssamarbejdsaftalens artikel 1, stk. 2, skal alle aktiviteter i henhold til aftalen udføres med fuld respekt for Danmarks suverænitet, grundlov og forfatningsmæssig sædvane, lovgivning samt folkeretlige forpligtelser.
Efter forsvarssamarbejdsaftalens artikel 27, stk. 1, 1. og 2. pkt., forpligter begge parter sig til at gennemføre aftalen på en måde, der er forenelig med hensynet til naturbeskyttelse i Danmark og menneskers sundhed og sikkerhed. USA bekræfter, at USA vil respektere relevant dansk lovgivning på miljø-, sundheds- og sikkerhedsområdet i forbindelse med gennemførelsen af amerikansk politik.
Offentligt

Med venlig hilsen
Troels Lund Poulsen

The European Union mission to protect commercial vessels against Iran-backed Houthi rebel attacks in the Red Sea could kick off in mid-February, EU officials said Wednesday.

”We have to decide which country will take the command … where the headquarters will be, what navy assets member states will provide,” the bloc’s top diplomat Josep Borrell told reporters Wednesday ahead of an informal meeting of defense ministers in Brussels. […]

The EU’s approach is only defensive, Borrell said. It’s about protecting ships and intercepting attacks, ”not participating in any kind of actions against the Houthis, only blocking their attacks,” he added. The U.S. and the U.K. have carried out airstrikes against Houthi positions in Yemen. Läs artikel

Can the Arctic Council survive Russia’s war in Ukraine? Not without Russia, says Arctic Council expert Svein Vigeland Rottem. ”Russia is, and has always been, a constructive member of the Council,” assures Norway´s Senior Arctic Official Solveig Rossebø.

“It is easy to argue that the survival of the Arctic Council is in danger. However, it is still functioning partly”, says researcher Svein Vigeland Rottem at the Fridtjof Nansen Institute during a panel debate at the Arctic Frontier conference in Tromsø, Northern Norway.

Since February 2022, the future of the Arctic Council has been under great international scrutiny.

The cooled relations between Russia and the West have affected the Council greatly since the 7 Western Arctic states paused all official work within the Council until Norway took over leadership of the Council last May. Läs artikel

[…] Nå har forsvarssamarbeidet mellom de tre land gradvis økt også før Finland og Sverige ville bli med i Nato. Likevel er det klart at samarbeidet blir enda tettere med alle tre under Nato-paraplyen. Det argumenterer Håkon Lunde Saxi godt for i sin artikkel i det gode samleverket «Krigen i Ukraina». […]

På ett viktig punkt kan det likevel se ut til Håkon Lunde Saxi tok feil. Han skriver nemlig også i konklusjonen at «landenes avhengighet av USA kan også bli noe mindre». Først var det Norge som inngikk en avtale med USA om baser på norsk jord og senere har både Finland og Sverige gjort det samme. I en situasjon der Russland mener seg omringet og truet av Vesten er ikke det klokt. Slike baser er heller ingen garanti om støtte i en krise eller krig, siden USA når som helst og på kort varsel kan trekke troppene tilbake. Med en mulig Donald Trump som president i USA om et år, er det tåpelig å bygge vår sikkerhet på USAs støtte. Vi kan håpe på, men bør ikke gjøre oss avhengig av USAs støtte om vi kommer i konflikt med Russland.

Finland har gått enda lengre enn Norge. Einar Sørensen skriver i Nordlys 27. januar at en av USAs baser i Finland blir i Ivalo i Lappland. Dette er svært nært Russlands militære tyngdepunkt i Murmansk, like nært Murmansk som Varangerbotn i Øst-Finnmark.

Einar Sørensen kritiserer i artikkelen statsminister Støre for å opprettholde forbudet mot alliert nærvær øst for Tana, men det er Finland som burde kritiseres. Norge selvpålagte restriksjoner har tjent oss godt i mer enn 70 år og vært felles politikk under både Ap-styre og H-styre. Begrunnelsen har vært og er god. Det er ikke klokt å bringe supermaktene for nær opptil hverandre. Det kan skape misforståelser og unødvendige konfliktsituasjoner. Läs artikel

Interpellation av Elsa Widding till försvarsminister Pål Jonson (M)

[…] Enligt DCA-avtalet förpliktar sig Sverige att upplåta 17 militärbaser och övningsområden till den amerikanska försvarsmakten, som ges tillgång till dessa 17 militäranläggningar med rätt att disponera hamnar, flygbaser, flottbaser, armébaser och transportsystem samt rätt att lagra vapen. För amerikanska medborgare kommer amerikansk lag att gälla även när de är i Sverige. Sverige kommer inte att ha tillträde till områdena utan USA:s godkännande och kan därmed inte göra kontroller.

Frågan om DCA-avtalet har inte föregåtts av någon debatt eller möjlighet för landets medborgare att ta ställning till om avtalet ska bli verklighet. Det är nu hög tid för en öppen demokratisk process där Sveriges invånare kan diskutera avtalets fördelar och risker.

Av DCA-avtalet framgår att det syftar till att tillgodose amerikanska militära och strategiska intressen. Det är inte ett bilateralt avtal mellan USA och Sverige för att USA ska försvara Sverige. Avtalet har heller ingenting med Nato att göra. […]

1. När kommer DCA-avtalet upp till omröstning, och när börjar det gälla?
2. Har ministern och regeringen vidtagit några åtgärder, och i så fall vilka, för att säkerställa att kärnvapen inte kan bli aktuellt på svenskt territorium vid en eventuell upptrappad konflikt med Ryssland?
3. Har ministern och regeringen tagit initiativ till en analys av på vilket sätt DCA-avtalet bidrar till Sveriges säkerhet, och kan ministern i så fall redogöra för utfallet av analysen? Läs interpellationen

Germany, the Netherlands and Poland plan to develop a military corridor that would make it easier to move troops and equipment between Europe’s North Sea ports and NATO’s eastern flank, at a time of growing hostility with Russia.

The countries signed a declaration of intent on Jan. 30 to develop the corridor, with plans to tackle infrastructure choke points, such as low bridges, and slash bureaucracy around permits for cross-border transport of ammunitions and other dangerous goods, the Dutch Ministry of Defence said in a statement. They’ll also study how military rail transports can be prioritized over routine civilian traffic. Läs artikel