Månad: februari 2024

The two supersonic strategic B-1B Lancers from the U.S. Air Force landed at the Kallax airport in Luleå early Friday morning after a non-stop flight from Ellsworth Air Force Base in South Dakota.

It is not said how long the bombers will stay in northern Sweden. A short note from the U.S. Air Force in Europe, however, states that the planes are followed by “support personnel” and “will integrate with the Swedish Armed Forces.” This means the aircraft will not leave soon. The U.S. bombers will likely stay in the north for the Steadfast Defender exercises, including the soon-to-start Nordic Response. […]

This is the second time U.S. Air Force strategic bombers have landed at Kallax Air Base. The first time, in June last year, it was two planes at forward deployment to the United Kingdom that made a short visit to northern Sweden.

In early March, the Norwegian-led exercise Nordic Response kicks off with about 20,000 soldiers from 14 countries.

If all ratifications go as planned in Budapest and then in Sweden’s parliament, the Nordic Response will be the first where Sweden participates as a NATO member, not as a partner nation. Läs artikel

Ingen i Finland får dömas till dödsstraff. Det gäller i fortsättningen också de Natostyrkor som kommer att finnas stationerade i landet.

Riksdagen kommer snart att behandla det så kallade Nato Sofa-avtalet, som är en del av medlemskapet i Nato. Avtalet handlar bland annat om vilka rättigheter och skyldigheter styrkor har i Finland.

En av de största konstitutionella frågorna i avtalet har varit frågan om dödsstraff. I USA är dödsstraff lagligt medan Finland förbjuder det i grundlagen. Här står vår grundlag i strid med Sofa.

När amerikanska styrkor befinner sig i Finland kommer det ändå enligt vår grundlag att vara förbjudet att överlämna personer till länder där de kan råka ut för dödsstraff eller andra människorättsliga förbrytelser. […]

Riksdagsledamot Mats Löfström säger att Sofa-avtalet inte varit framme så mycket i offentligheten, men att det kan jämföras med det DCA-avtal som Finland slutit med USA.

– De har helt likadana frågeställningar. Men DCA-avtalet är ett bilateralt avtal mellan Finland och USA medan Sofa-avtalet är ett multilateralt avtal med Nato.

För att kunna godkänna Sofa-avtalet har Utrikesministeriet haft en notväxling, alltså en utväxling av diplomatiska brev, mellan USA och Finland. Där har man kommit överens om att respektera varandras juridiska system. Notväxlingen är inte juridiskt bindande, men kan ses som en politisk överenskommelse som man måste utgå ifrån så att ingen exempelvis kan få dödsstraff. Läs artikel

[…] Statsministeren trakk samtidig fram viktigheten av å fortsatt holde fast på beroligelse i politikken overfor Russland, og mener det er viktig å holde fast på ansvaret om å være en nabo som ikke byr på overraskelser.

– Jeg er opptatt av at vi skal holde fast ved avskrekking og beroligelse. Noen sier at det må være slutt på beroligelse, det er jeg intenst imot. Beroligelse betyr at man er langsiktig, forutsigbar og gjenkjennelig. Det mener jeg at vi skal være. Avskrekkingen må også være troverdig, og disse tingene skal balansere, sa han og la til:

– Kystvakten patruljerer og bringer opp de fartøyene som bryter regler. Vi er også troverdige og gjenkjennelige i vårt grenseforsvar og grensekontroll.

Er forholdet vårt til Russland varig endret? spurte moderator Siri Lill Mannes.

– Jeg mener det er feil perspektiv. Vi skal ha som visjon at vi også kan leve med et Russland i framtiden. Vi velger ikke vår geografi, men ingen skal tro at Norge er naive – og ikke leser den geografien vi er i. Läs artikel

[…] Alle nordiske land har nå en todelt flernasjonal militær integrasjonsstrategi som inkluderer både medlemskap i NATO samt en rekke bi- og multilaterale avtaler med USA, Canada og viktige europeiske allierte. Utenlandske baser og forhåndslagre i nordiske land er i hovedsak knyttet til en rekke bilaterale avtaler, i første rekke mellom det enkelte nordiske land og USA.

Flere av avtalene ble inngått allerede under den kalde krigen, i hovedsak mellom USA og de daværende nordiske NATO-medlemmene, men også Sverige inngikk enkelte avtaler med USA. De ulike avtalene USA har inngått med nordiske land har til felles at de direkte eller indirekte skal legge forholdene til rette for mottak av amerikanske forsterkningsstyrker i krise og krig. Avtalene omfatter tiltak som etablering av infrastruktur, forhåndslagring av materiell og tilrettelegging for trening/øving. Avtalene gir også de juridiske rammene for amerikanske styrker når de deployerer til et nordisk land i forbindelse med trening, øving eller andre aktiviteter. Avtalene innebærer ikke utplassering av amerikanske operative avdelinger i fredstid, foruten på Island og Grønland, hvor det i så langt tilbake som 1951 ble inngått egne avtaler for amerikanske baser på disse øyene.

Under den kalde krigen hadde USA fast stasjonerte styrker på sagaøya, med opptil 2500 personer og blant annet en F-15 kampflyskvadron på Keflavik. I dag er flystasjonen en deployeringsbase hvor amerikanske, kanadiske og europeiske militære fly deployerer med jevne mellomrom. Kampfly fra USA og europeiske stater deltar i NATO-operasjonen Icelandic Air Policing, og maritime overvåkningsfly fra den amerikanske marinen og andre land bruker i perioder basen som et utgangspunkt for å drive overvåkning i Nord-Atlanteren og omkringliggende havområder. Läs artikel

NATO Secretary General Jens Stoltenberg said that Ukraine has a right to use its Western-supplied weapons to defend itself against Russia, even if that includes striking targets within Russia’s borders.

”This is Russia’s aggressive war against Ukraine, which is a blatant violation of international law,” Stoltenberg told Radio Liberty during an interview on Tuesday.

”And according to international law, Ukraine has the right to self-defense. And it also includes strikes against legitimate military targets, Russian military targets outside of Ukraine. That’s international law, and of course, Ukraine has the right to do that to defend itself.” Läs artikel

Departementet ber om høringsinstansenes syn på om Norge bør inngå endringsavtalen.[…]

Amerikanske styrker har rett til uhindret tilgang til og bruk av de omforente områdene, som også vil bli brukt av norske og andre allierte styrker. Etter særskilt avtale kan deler av et omforent område stilles til eksklusiv amerikansk disposisjon. Amerikanske styrkers tilgang til og bruk av de omforente områdene skal i henhold til SDCA artikkel III nr. 1 baseres på konsultasjoner mellom partene og hensyntagen til begge parters syn og med full respekt for norsk suverenitet, norske lover og folkerettslige forpliktelser. Det følger av SDCA artikkel III nr. 4 at partene skal fastsette samarbeidsprosedyrer for bruk av de omforente områdene slik at det tas behørig hensyn til operasjonelle og sikkerhetsmessige spørsmål. Omforente områder handler i stor grad om forutsigbar tilgang til konkrete steder for militære formål for langsiktig utvikling av forsvarssamarbeidet. Innenfor rammen av European Deterrence Initiative er den amerikanske kongressen derfor beredt til å bevilge betydelige summer for større infrastrukturinvesteringer på omforente områder hos allierte.

De planlagte amerikanske investeringene på Rygge, som tilsvarer om lag to milliarder kroner over en femårsperiode, er et eksempel på dette. Investeringene på Rygge vil bli norsk eiendom når byggingen er ferdig, med bruksrett for amerikanske styrker, men vil også være tilgjengelige for norske og andre allierte styrker. Dette vil medføre en økning av norsk forsvarsevne samt en styrket evne til mottak av allierte luftstyrker. Etablering av omforente områder er et av våre nasjonale virkemidler for å legge til rette for videreutvikling av forsvarssamarbeidet med USA. Tilnærmingen anses å være gjensidig formålstjenlig for begge parter over tid og uavhengig av den til enhver tid rådende sikkerhetspolitiske situasjonen. Läs protokollet

Niklas Eklund  forskar inom säkerhetspolitik och är Rysslandskännare. argumenterar för att svensk NATO-debatt behöver kompletteras med ett arktiskt perspektiv. Han hänvisar till Rysslands stora militära koncentration i norr, särskilt runt Murmansk, varför flanken mot Atlanten är ett vitalt ryskt intresse.

Klimatförändringarna innebär även att naturresurser och nya transportvägar öppnar sig i Arktis, vilket medför ökade politiska spänningar och gränskonflikter.

– Man får vrida kartboken så förstår man varför, och särskilt hur det ser ut, från Rysslands horisont. Vi måste också komma ihåg att något klimathot inte ens diskuteras i Ryssland.

Häromveckan uttalade sig den ryske vice statsministern hotfullt mot Norge om situationen på norska Svalbard, där cirka 300 ryssar arbetar i en kolgruva.

– Enligt den ryska ledningen tillgodoses inte ryssarnas rättigheter på Svalbard, vad man nu kan tänkas mena med det. Men mönstret känns igen inte minst från Baltikum. Rysslands testande av demokratins gränser tar aldrig semester.

– Här gäller det att hänga med, Ryssland testar vår uppmärksamhet och våra gränser hela tiden.[…]

– Finland har aldrig tappat garden utan behållit sin värnpliktsarmé. De har historiskt lärt sig att ska man få respekt från Ryssland så gäller det att visa vilja och beslutsamhet.

Ukrainakriget visar på betydelsen av ett effektivt luftförsvar och vikten av ett starkt civilt samhälle.

– Ett lands armé kan aldrig bli starkare än vad samhället är i sin helhet. Den största risken för oss som bor i norr är egentligen att systemen för energi, informationsöverföring och matleveranser stängs ned. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten om upprustningen i Arktis.

USA utnyttjade på tisdagen sin vetorätt då FN:s säkerhetsråd röstade om en resolution om en omedelbar vapenvila i kriget mellan Israel och Hamas.

Tretton länder av 15 i säkerhetsrådet röstade för resolutionen som lades fram av Algeriet. Storbritannien lade ned sin röst. Det här var tredje gången som USA röstade mot ett liknande förslag sedan den 7 oktober 2023 då Hamas attackerade Israel.

Algeriets FN-ambassadör Amar Bendjama berömde de länder som röstade för resolutionen och kritiserade de andra länderna bland annat för att stödja brutalt våld mot palestinierna. […]

USA har ett eget utkast till resolution där man kopplar ihop ett eldupphör med att alla i gisslan friges. Vidare ska alla hinder för utdelning av humanitärt bistånd avskaffas. Läs artikel