Alliansfriheten.se 9 år – allt viktigare att hävda svensk självbestämmanderätt

Utgivarna

Ansökan om medlemskap i Nato 2022 var ett avgörande brott mot den alliansfrihet som under mer än 200 år varit grunden för säkerhetspolitiken.

Ett minst lika dramatiskt steg var det försvarssamarbetsavtal (DCA) med USA som regeringen undertecknade i december 2023 och som skall föreläggas riksdagen.

Det innebär upplåtelse av 17 baser i Sverige och rätt för USA-styrkor att röra sig fritt över hela det svenska territoriet.

DCA-avtalet har varit en huvudfråga för oss på alliansfriheten.se att bevaka från de första sporadiska uppgifterna om innehållet fram till det färdiga avtalet.

Vi har även analyserat de finska, norska och danska DCA-avtalen och jämfört skrivningarna med vad som står i det svenska avtalet.

I det arbetet har vi tyvärr stått nästan ensamma.

Ingen av de stora medierna har velat uppmärksamma avtalet och debattinlägg om avtalet som vi sänt in har refuserats utan kommentarer.

Hela hanteringen av avtalet från ansvariga politikers sida är helt enkelt en skandal.

Hans Blix är en av de få tunga debattörer som reagerat mot tystnaden kring DCA-avtalet och vi är glada att ha fått förtroendet att publicera hans öppna brev med krav på en demokratisk process och allmän debatt om avtalet.

Glädjande nog har vår bevakning av DCA-avtalet mött stort gensvar hos våra besökare och vi tror att texterna kommer att användas av enskilda debattörer och organisationer.

Att de politiskt ansvariga och de stora medierna valt att lägga lock på debatten om DCA-avtalet bådar inte gott för framtiden.

Både Nato-medlemskapet och DCA-avtalet kommer att innebära att stormakternas press på Sverige kan öka och att vi skall rätta in oss i ledet och föra en politik som inte självklart kommer att vara i vårt nationella intresse.

Vi kommer på alliansfriheten.se att fortsätta bevaka och kommentera säkerhetspolitiken. Vår hållning är att i varje läge hävda att svensk självbestämmanderätt skall bevaras så långt som det bara går.

En trovärdig sådan politik bygger på att vi återupprättar ett eget nationellt territorialförsvar som grundas på allmän värnplikt.

Efter framtida satsning: Så kan Sverige försvaras, svt.se

I dag har svenska armén två brigader. Planen är att armén ska fördubblas. Ett mål som nu ser ut att behöva skjutas på framtiden. Men hur skulle ett försvar av Sverige kunna se ut med fyra brigader?

I dagsläget har den svenska armén två brigader. I början av kalla kriget hade den 37 brigader, även om de nu är tyngre beväpnade. Riksdagen har beslutat att de två brigaderna ska utökas till fyra stycken till år 2030. Men det här kan behöva skjutas på framtiden, enligt rekommendationer från ÖB. Den huvudsakliga anledningen är stödet till Ukraina, enligt uppgifter till SVT.

Även om armén skulle fördubblas i storlek, blir det enligt arméchef Jonny Lindfors nödvändigt med hårda prioriteringar och en krigföring som framförallt drivs av vad fienden gör.

– Antingen får man försvara en väldigt viktig plats eller möta ett anfall från en motståndare. Läs artikel

Vintersol fortsätter med oförminskad kraft, forsvarsmakten.se

Vintersol omfattar omkring 2 000 deltagare från Revingehed i Skåne till Boden i norr. Under veckan har de deltagande förbanden fortsatt utveckla sin förmåga att verka i subarktisk miljö för att vara så väl förberedda som möjligt inför den stora övningen Nordic Response som inleds i början av mars. […]

Övning Vintersol fortsätter nu med dubbelsidiga stridsmoment på Bodens södra skjutfält under söndag och måndag, övningen avslutas tisdagen den 20 februari. Läs pressmeddelande

Two Years after Russian Federation’s Invasion, UN Remains Committed to Ukraine’s Sovereignty, Independence, Assistant Secretary-General Tells Security Council, un.org

Two years since the Russian Federation invaded Ukraine, the United Nations will remain fully committed to the latter’s sovereignty, independence, and territorial integrity, its senior official told the Security Council today, as Moscow and Kyiv traded accusations of violating the 2014 and 2015 Minsk agreements aimed at ending the conflict in Donbas.

“The approaching anniversary of the invasion is not only an occasion to recount the horrors of the past two years, but also a reminder that the armed conflict in Ukraine did not begin on 24 February 2022, but has been ongoing in the country’s east since 2014,” said Miroslav Jenča, Assistant Secretary-General for Europe, Central Asia and Americas, Departments of Political and Peacebuilding Affairs and Peace Operations, in his briefing to the 15-nation body.

He stated that although the UN was not a party to the Minsk agreements, it has expressed full support to all involved in their diplomatic efforts and to the full implementation of the accords and related measures in line with Council resolution 2202 (2015) and the presidential statement of 6 June 2018. Läs pressmeddelande

Andøya Space blir sentrum i nytt samarbeid med stormaktene, forsvaretsforum.no

Anlegget Andøya Space skal bidra til at Forsvaret får satellittene de trenger til kommunikasjon og navigasjon, skriver Forsvarsdepartementet i en pressemelding.

Samarbeidet kalles Combined Space Operations (CSpO). I tillegg til Norge og stormaktene USA, Storbritannia og Japan inkluderer det også ledere fra land som Australia, Canada, Frankrike og Tyskland.

– Norge er nå invitert inn i et militært romfartssamarbeid med de store rom-landene som USA, Storbritannia og Japan. Det er en stor anerkjennelse. Og juvelen i kronen er Andøya Space, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) til VG. […]

Alle militærmakter ser nå på verdensrommet som en mulig ny front for krigføring og sikkerhetspolitisk overtak. I en pressemelding skriver Forsvarsdepartementet at målet med partnerskapet er å opprettholde handlefriheten i verdensrommet.

– Antall satellitter øker raskt, og sikkerhetsmarginene blir mindre når satellittene blir flere, skriver departementet. Läs artikel

90.000 soldater gjør seg klare til den største Nato-øvelsen siden den kalde krigen, nrk.no

Den største Nato-øvelsen siden den kalde krigen er i full gang.

Hele 90.000 soldater fra samtlige Nato-land og Sverige skal delta i øvelsen Steadfast Defender 2024, som skal foregå i hele den transatlantiske regionen fra 22. januar til 31. mai. Hensikten er å øve på Natos evne til å utplassere styrker raskt fra hele alliansen, for å forsterke forsvaret av Europa.

– Steadfast Defender 2024 er en overordnet øvelse som omfatter et stort antall nasjonale og ulike øvelser på tvers av luft, land, sjø og space, sier oberstløytnant i forsvarsdepartementet, Vegard Norstad Finberg.

Under denne overordnede øvelsen, skal Nordic Response 24 foregå. Den skal bruke hele Nordkalotten som øvingsområde og legge til rette for høyintensitets krigføring under arktiske forhold, ifølge Finberg. […]

Elvenes mener at Norge og Europa må ta en større del av ansvaret nå og belage seg mindre på USA, på grunn av behovet for deres tilstedeværelse i området rundt Stillehavet. Läs artikel

Natoländer ökar trycket: ”Sverige måste in i Nato nu”, dn.se

[…] – I takt med att Nato förstärker de regionala planerna ser man också värdet av att Sverige ligger i hjärtat i norra Europa. Vi har viktiga militära resurser och förmågor och att vi blir fullt ut integrerade krävs för att Natos gemensamma försvarsplanering fullt ut ska fungera, säger Pål Jonson.

Försvarsministern understryker att Natos tillgång till svenskt territorium är nödvändigt för att trovärdigt kunna avskräcka Ryssland från angrepp. Sveriges nya avtal om försvarssamarbete med USA bidrar också till att vårt land blir mer centralt för Nato-grannarna.

– Avtalet reglerar ju de rättsliga möjligheterna för USA att till exempel ha förhandslagring på svenskt territorium och också kunna operera från svenskt territorium för att skydda de baltiska länderna och Finland, säger Pål Jonson. Läs artikel

Kommentar: Utan att ha mycket att säga till om blir Sverige i detta scenario ett uppmarschområde för amerikanska insatser i andra länder. Vår syn på DCA-avtalet har vi utvecklat på den här sajten.

Läs även Hans Blix´ kommentar här.

 

Frige Julian Assange! forfattarforbundet.se

Sveriges Författarförbund

Den 20–21 februari beslutar Storbritanniens High Court huruvida journalisten och grundaren av Wikileaks, den australiensiske medborgaren Julian Assange ska utlämnas till USA. Blir han utlämnad riskerar han att fällas enligt spionlagar från 1917 och dömas till 175 års fängelse.

Hans ”brott” är att ha offentliggjort krigsförbrytelser begångna av USA:s trupper i Irak och Afghanistan. Trots att han inte är dömd sitter Assange fängslad och isolerad i högriskfängelset Belmarsh i London eftersom USA har begärt honom utlämnad.

USA anklagar Assange för spioneri och för att ha hackat försvarsdatorer. Det är falska anklagelser och ett försök att sudda ut gränserna mellan spionage och grävande journalistik. Julian Assange är journalist. Han är inte amerikansk medborgare och han har inte begått något brott i USA. Julian Assange tilldelades 2022 års Günter Wallraff-pris för kritisk journalistik och civilkurage.

Försvara pressfriheten! Vi kräver att Julian Assange inte utlämnas till USA utan istället omedelbart friges! Läs artikel

Ofotbanen fortsatt stengt. Det påvirker logistikk i forbindelse med øvelsen Nordic Response, highnorthnews.com

I snart to måneder har jernbanen mellom Norge og Sverige i nord vært stengt på grunn av en omfattende avsporing like ved norskegrensen i Nord-Sverige.

Norges forsvarssjef Eirik Kristoffersen sier avsporingen har påvirket logistikken i forkant av militærøvelsen Nordic Response, som starter i begynnelsen av mars. Under øvelsen skal Norge, Sverige og Finland øve på å forsvare de nordlige delene av landene, med forsterkninger fra andre Nato-land.

– Mange av våre allierte, som hadde planlagt å bruke Ofotbanen for frakt, har funnet andre løsninger som skip og veitransport, forklarer Kristoffersen i et intervju med High North News. […]

Med Finlands inntreden i Nato, og et kommende svensk Nato-medlemskap, øker også betydningen av Ofotregionen og mulighetene for å flytte militære ressurser østover. Läs artikel

Vår hyllning

Utgivarna

Idag fyller översten av första graden Per Blomquist 95 år.

Han är en av dem som från första stund har stött vår sajts tillkomst och dess fortsatta existens, tillsammans med framlidna officerare som generallöjtnant Carl Björeman och överstelöjtnanten Arvid Cronenberg. Alla tre distingerade militärer och ledamöter av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. På alliansfriheten.se har han medverkat med åtskilliga inlägg under de nio åren som sajten funnits, alltid skarpa och tänkvärda.

Vi gratulerar nu Per på bemärkelsedagen, och samtidigt gratulerar vi oss själva för att ha haft och fortsätter att ha en sådan ståndaktig uppbackare som denne insiktsfulle knekt – vi tror inte, att han misstycker beträffande ordvalet. Han har under sin aktiva tid, och även därefter, som civilist, värnat fosterlandet i akt och mening. Han har insett hur viktig den allmänna värnplikten är för ett land som icke angriper andra utan enbart vill försvara sig självt.

Det är fred vi önskar, inte angrepp eller erövring – det har alltid varit soldaten Per Blomquists mening.

Varför saknar Sveriges avtal om försvarssamarbete med USA förbehåll som Danmark, Finland och Norge ansett nödvändiga?

Utgivarna

Danmark, Finland, Norge och Sverige har undertecknat DCA-avtal med USA. Norge har visat vägen.

Norge tecknade sitt avtal 2021. Det avtalet, som utgjorde en komplettering av ett äldre avtal, har behandlats och godkänts av Stortinget 2022. Avtalet omfattar fyra baser. Men när bläcket väl hade torkat på dokumentet kompletterades det för bara någon vecka sedan med en överenskommelse som ger USA rätt till obehindrad användning av ytterligare åtta baser. Den nya överenskommelsen kommer att behandlas i Stortinget.

Danmarks, Finlands och Sveriges DCA-avtal har inte behandlats i parlamenten. I skrivande stund omfattar det danska avtalet tre baser, det finska 15 baser och det svenska 17 baser. Med de norska baserna inräknade utgör det inalles 47 baser. Den geografiska tyngdpunkten är riktad norrut.

Frågan inställer sig om detta är början på en utveckling, där de fyra grannländerna strategiskt släpper in stormakten USA så nära in på livet att svängrummet för eget självständigt handlande blir allt svårare att upprätthålla.

Möjligen finns det skäl att erinra om att dessa fyra småstater inte är ensamma om att slå in på en svåröverblickbar och ytterst riskfylld väg, kantad som den kommer att vara av det amerikanska ledarskapets skiftande konjunkturer, stridigheter och motsättningar. USA har tecknat DCA-avtal med bland annat Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Ungern samt Tjeckien. USA har även olika sorters avtalsarrangemang med övriga stater som är medlemmar av Nato.

Läs mer

Utrikesdeklarationen 2024, regeringen.se

Utrikesminister Tobias Billström

[…] Vår främsta prioritering kommer självklart vara stödet till Ukraina, där samtliga nordiska och baltiska länderna är djupt engagerade.

När samtliga länder kring Östersjön utom Ryssland snart är medlemmar i Nato finns förutsättningar för än djupare dialog och samverkan.  Tillsammans med min finska kollega har jag tagit initiativ till en diskussion om hur dessa möjligheter bäst tas till vara. […]

Den transatlantiska länken är omistlig för svensk och europeisk säkerhet, men får aldrig tas för given. Det bilaterala avtalet om försvarssamarbete med USA har en strategisk betydelse och är en milstolpe i relationen mellan våra länder. […]

Sedan oktober råder ett nytt och allvarligt läge i Mellanöstern. Sverige står bakom Israels legitima rätt att försvara sig mot Hamas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Samtliga i gisslan måste frisläppas omedelbart och villkorslöst. Mot bakgrund av det katastrofala läget i Gaza anser regeringen att ett eldupphör av humanitära skäl är nödvändigt. […]

Israel måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Regeringen stödjer arbetet som pågår inom EU om ett förslag om sanktioner mot extremistiska bosättare.

Det är av stor vikt att undvika regional eskalering. Regeringen stödjer ansträngningar för att upprätthålla säkerhet, handel och fri sjöfart i och omkring Röda Havet. Sverige välkomnar EU:s beslut att upprätta insatsen Operation Aspides för att bidra till dessa ansträngningar.[…]

FN har fortsatt en central roll i arbetet med globala frågor. Regeringen kommer fortsätta driva svenska utrikespolitiska intressen i engagemanget inom FN. Läs deklarationen

Kommentar:

Utrikesministern berör endast helt kort försvarssamarbetsavtalet (DCA) mellan USA och Sverige ,”Det bilaterala avtalet om försvarssamarbete med USA har en strategisk betydelse och är en milstolpe i relationen mellan våra länder.”

Han har rätt i att avtalet är av strategisk betydelse. Men han underlät att utveckla saken. Och övriga debattdeltagare kommenterade inte avtalet!

Som vi utvecklat på den här sajten förtjänar denna ”milstolpe” en grundlig analys. Läs bland annat Hans Blix´ kommentar här.  (Utgivarna)