Månad: februari 2024

Debatt i riksdagen

Peter Hultqvist (S):

[…] När ÖB i militära råd föreslår två brigader ska vi därför ha följande klart för oss: Om man ska sätta in en brigad, exempelvis i Finland, ska den omsättas rätt snabbt. Då har man alltså ytterligare 1 miljard att omsätta med. Alla som kan någonting om detta vet att det kan gå rätt så fort och att det inte är höjdpunkten i uthållighet. Finland, Sverige och Norge kommer att få ett gemensamt ansvar i Nordkalotten, och det kommer att finnas behov av mer än två brigader. […]

När vi talar om Norge, Sverige och Finland vill jag också markera att det vi bör bygga i Nordkalottenområdet är en i praktiken gemensam armé mellan Norge, Sverige och Finland. Det är det som måste vara utfallet, och det kommer att kräva samordning av olika slag. Även förbandens krigsduglighet – att vi verkligen ser att vi har en ökning av den – blir i slutändan en politisk fråga. Läs referatet

Försvarsutskottets betänkande

[…] Regeringen betonar också betydelsen av att snarast genomföra den beslutade krigsorganisationen för armén, inklusive divisionsnivån, brigaderna och övriga förband. Utökade anskaffningar inom ett flertal olika materielområden innebär att arméns förmåga och uthållighet stärks i närtid samtidigt som förutsättningarna för tillväxt förbättras. Regeringen betonar betydelsen av att stärka arbetet med den beslutade krigsorganisationen för marinen, inklusive amfibiebataljonen i Göteborg samt de marina basbataljonerna. Personell tillväxt och kompetens samt vidmakthållande och anskaffning av materielsystem är förutsättningar för detta. Arbetet med sjöoperativ helikopterförmåga fortsätter. Anskaffningen av ubåt typ Blekinge fortsätter. Vidare inleds anskaffning av nästa generation ytstridsfartyg under 2024. Därtill påbörjas anskaffning av arbetsfartyg till de två basbataljonerna som ska fortsätta utvecklas under 2024. Regeringens inriktning är också att specialförbanden ska fortsätta att utvecklas mot nationellt försvar med bibehållen förmåga till internationella insatser. Specialförbandens stödfunktioner förstärks för att möta de nya uthållighetskraven. […]

Lars Wistedt (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD) anför:

Vi har ett antal yrkanden i betänkandet. Vi vidhåller de synpunkter som framgår av dessa, men avstår från att yrka på dem. Som en sammanfattning vill vi istället framföra följande:

Sverige står inför en historisk omorganisation av totalförsvaret och det innebär ett flertal strategiska vägval, både avseende kvalitet och kvantitet. En analys av den ryska krigföringen i Ukraina, sammanvägd med de tydligt uttalade ryska målen för den krigsindustriella rustningen och de kommande strukturförändringarna inom de ryska stridskrafterna, ger vid handen att Sveriges återtagande av den nationella försvarsförmågan måste anpassas till, men även föregripa de ryska omstruktureringarna, om vårt totalförsvar skall uppnå en krigsavhållande effekt.

Sverige behöver på sikt kraftigt öka antalet och slagkraften i fältarméns brigader men även skapa såväl en personell som materiell uthållighet. Tillgången på tyngre organisationsbestämmande materiel typ stridsfordon och artilleripjäser medger först på sikt en utökning av antalet mekaniserade brigader, liksom tillgången på utbildade värnpliktiga att fylla upp dessa krigsförband med. Läs betänkandet

UN Secretary-General António Guterres has urged countries to avoid an escalation in the situation in the Red Sea, where Houthi rebels in Yemen have been attacking commercial vessels amid the ongoing war in Gaza. 

The UN chief’s appeal came a day after the United States and the United Kingdom, with the support of other countries, launched airstrikes across multiple parts of Yemen in response.

The UN Security Council is meeting in New York to discuss the crisis, just days after adopting a resolution demanding an end to the Houthi attacks. […]

The Secretary-General underscored that resolution 2722 must be fully respected in its entirety, his spokesperson said in a statement.

“The Secretary-General reiterates that attacks against international shipping in the Red Sea area are not acceptable as they endanger the safety and security of global supply chains and have a negative impact on the economic and humanitarian situation worldwide,” it said.

Additionally, all Member States defending their vessels from attacks must do so ”in accordance with international law, as stipulated in the Resolution.”

He also called on all parties involved not to further escalate the situation in the interest of peace and stability in the Red Sea and the wider region.

“The Secretary-General stresses the need to avoid acts that could further worsen the situation in Yemen itself. He calls for every effort to be made to ensure that Yemen pursues a path towards peace and that the work undertaken thus far to end the conflict in Yemen should not be lost,” the statement concluded. Läs pressmeddelande

Regeringen överväger olika alternativ för eventuella svenska bidrag till den EU-ledda insatsen Operation Aspides och/eller den USA-ledda insatsen Operation Prosperity Guardian. Dessa operationer är defensiva och syftar till att skydda civil sjöfart.

Ett svenskt deltagande i de USA-ledda insatserna mot markmål i Jemen är inte aktuellt.

Att skicka fartyg till Röda havet är inte heller aktuellt. […]

Några beslut har ännu inte fattats. Regeringen kommer fortsatt att informera och föra en dialog med företrädare för riksdagens samtliga partier. Läs pressmeddelande

Oberoende om vi vill det eller inte så är kärnvapen en viktig del av internationell säkerhetspolitik och också en viktig del av Nato. Det säger Matti Pesu från Utrikespolitiska institutet, expert i frågor som rör både Finlands utrikespolitik och försvarsalliansen Nato. Med det sagt tycker han att kärnvapenfrågan fått för stort fokus i media inför presidentvalet.

– Vi pratar ändå om väldigt teoretiska frågor, enligt Pesu.

I stället ska vi reda ut vad som egentligen är aktuellt och vad till exempel Nato just nu förväntar sig av oss som nybliven allierad. […]

För Finlands del är det inte aktuellt med kärnvapen på finsk mark. Lagen säger nämligen att det är förbjudet.

– Det är förbjudet att stationera kärnvapen i Finland. Några allierade (i Nato, red. anm) såsom till exempel Litauen och Norge har likadan lagstiftning. Och Danmark har en politisk linje att alliansen inte kan stationera kärnvapen i landet under fredstid.

Som fullvärdig Natomedlem måste Finland ta ställning till Natos kärnvapenpolicy, men vad innebär det?

– Det betyder att allierade länder får och måste diskutera Natos kärnvapenlinje och ta beslut som rör kärnvapen.

Nato är nämligen en kärnvapenallians. Så trots att det, som Pesu ser det, finns ett starkt politiskt tabu att prata om kärnvapen i Finland, måste diskussioner börja föras. Speciellt idén om kärnvapen som en avskräckningsmetod är ett nytt område för Finland, enligt Pesu […]

– Finland är ett litet land. Vi kommer inte ha egna kärnvapen och vi kommer inte ha Natos kärnvapen här i Finland, säger Pesu bestämt.

– Det räcker med det vi har, att vi förstår grundorsaker och har några experter som har djupare kunskap i frågor som rör kärnvapen. Läs artikel

Norske og amerikanske styresmakter har blitt einige om å gi USA sitt militære eksklusiv bruksrett inne på åtte nye militærbasar i Noreg. […]

Med denne utvidinga vil USA også ha eksklusiv tilgang til eigne område inne på dei militære anlegga på Andøya, Ørland, Haakonsvern, Værnes, Bardufoss, Setermoen, Osmarka og Namsen.

Kritikarane fryktar at avtalen vil bryte med norsk lov, som seier at vi ikkje skal ha «framande makters stridskrefter på norsk territorium» i fredstid, eller atomvåpen og kjernevåpen på norsk territorium. Regjeringa seier derimot at USA pliktar til følgje norske reglar. Dette baserer seg på ein gentlemans agreement, altså tillit. […]

Samtidig er det uklart kor mykje makt USA faktisk har over desse områda. I avtalen står det at USA kan sette ­avtalen til side «der det ikkje er i samsvar med amerikanske tenestlege behov». Det vil seie at amerikanske ­operative omsyn kan trumfe norsk kontroll.

– Kven avgjer når reglane ikkje lenger er foreinlege?

– Det er USA, og som alle andre statar i verda, følgjer dei først og fremst sine eigne nasjonale interesser, seier Heier. […]

Forsvarspolitisk talsperson i Raudt, Bjørnar Moxnes, kallar tredoblinga av USA-tilgang for uklok, farleg og hovudlaus. Han seier Noreg gir frå seg suverenitet, samtidig som vi gjer Norden til eit høgspenningsområde.

Moxnes seier at utvidinga er så inngripande i norsk suverenitet at det trengst tre firedels fleirtal i Stortinget for å bli vedtatt. Raudt får støtte frå SV som også meiner avtalen krev kvalifisert fleirtal.

– Dette er ein farleg strategi. Det svekker norsk suverenitet og råderett over norsk jord ved å gi eksklusiv tilgang til område i Noreg. Det gjer oss meir sårbare i stormaktsrivalisering, seier forsvarspolitisk talsperson, Ingrid Fiskaa. Läs artikel

Planen är att Sverige ska delta i två operationer: Operation Prosperity Guardian som initierats av USA och EU-insatsen Aspides som ännu inte inletts.

– Huvuduppgiften är att se till att skydda den civila sjöfarten mot de anfall som huthirebellerna genomför urskillningslöst och som hotar att sätta vitala delar av världshandeln ur spel. Vi har ett gemensamt ansvar med våra partnerländer, säger Billström.

Än är det inte klart vilka typer av insatser som kan bli aktuella.

– Jag utesluter inget men det skulle exempelvis kunna handla om stabsofficerare, säger försvarsministern Pål Jonson till SVT.

Enligt utrikesministern är det inte aktuellt att gå vidare med planerna utan ett brett stöd i riksdagen, men att få med sig oppositionen på tåget kan bli en utmaning. Enligt Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson (S) är man inte redo att ställa sig bakom förslaget riktigt ännu. […]

Tobias Billström (M) understryker att operationerna är ”defensiva till sin karaktär” och att de inte går att jämföra med de militära attacker mot mål i Jemen som leds av USA och Storbritannien.

– Det handlar inte om att angripa några markmål. Läs artikel

Set during the Cold War, the regulations were aimed at not provoking the Soviet Union, which based its fleet of nuclear submarines on the coast of the Kola Peninsula from the early 1960s. For Norway, in those days the only NATO member in Europe with a direct land border with the USSR, the guiding policy was to balance between deterrence and reassurance. NATO membership is the pillar of deterrence and limited military and allied operations near the eastern border are the reassurance.

“These are decisions Norway takes as a sovereign country,” PM Jonas Gahr Støre answers when asked by the Barents Observer if his government has any plans to lift self-imposed restrictions for NATO flights near the border with Russia.

“I mean Norway’s policy over time, in the way we act, practice, is predictable, serve us, serve the allies, serve stability and security in the north,” Støre states.

Long-term perspective and predictability are “a very important resource for a country like Norway with our geography,” the Prime Minister says and makes clear:

“…. we have no plans to change the pattern that is recognizable to Norway.”

The Barents Observer has previously reported about both U.S. and Swedish air forces making signals intelligence sorties north in Lapland close to the Kola Peninsula following Finland’s entry to NATO. Such flights by the Swedish Korpen plane took place both on February 7 and 8 this week. Last Tuesday, a U.S. Air Force Rivet Joint made a similar sortie to north of Lake Inari.

Unlike Norway, Finland didn’t bring any self-imposed restrictions to the table when joining the North Atlantic alliance in April last year. Läs artikel

Läs även kommentar till restriktionerna på denna hemsida.

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) har skrevet under en avtale med USA som gir Pentagon adgang til åtte nye militære baseområder, eller «omforente områder» som det eufemistisk [forskjønnende, formildende, omskrivende] skal hete.  […]

I de «omforente områdene» skal USA ha uhindret og eksklusiv adgang og kan stasjonere alle typer utstyr – uten innsynsmuligheter og kontroll fra norske myndigheter. Avtalen åpner for at amerikanske styrker kan ignorere norsk lov og folkerettslige forpliktelser hvis USA mener norsk regelverk strider mot «amerikanske tjenstlige behov». Norge kan heller ikke kontrollere at atomvåpen ikke utplasseres på norsk jord. «Det skal ikke gjennomføres ombordstigning eller kontroll av luftfartøyer, fartøyer og kjøretøyer som brukes av eller utelukkende for amerikanske styrker, uten etter samtykke fra USA», heter det i avtalen. […]

Regjeringen hevder at avtalen ikke er noe brudd med den norske basepolitikken, som ble utformet da Norge gikk inn i Nato i 1949. I en erklæring fra forsvarsminister Jens Christian Hauge (Ap) 5. mars 1949 het det:

«Den norske regjering vil aldri tillate at norsk område blir brukt i en politikk som har aggressive formål. Den norske regjering vil ikke tiltre noen overenskomst med andre stater som innebærer forpliktelser for Norge til å åpne baser for fremmede makters stridskrefter på norsk territorium, så lenge Norge ikke er angrepet eller utsatt for angrep.»

Når Norge nå gir USAs militære styrker eksklusiv adgang til utvalgte militære områder, er det vanskelig å kalle det annet enn baser, selv om det er opp til amerikanerne å bestemme i hvilket omfang de skal ha permanente styrker der. Läs artikel