Månad: februari 2024

Norway currently holds the chairship of the Arctic Council, but the council’s officials have not met at a political or diplomatic level since Russia invaded Ukraine. Now, the ministry says Russia will withdraw if the operations do not correspond to Moscow’s interests.

The cooled relations between Russia and the West have affected the Council greatly since the 7 Western Arctic states paused all official work within the Council until Norway took over leadership of the Council last May. […]

”The Russian MoD cannot rule out a withdrawal from the Arctic Council if the council’s work and activities do not correspond to Russia’s interests,” says Nikolay Korchunov, Russia’s Arctic Ambassador.

According to researcher Svein Vigeland Rottem at the Fridjof Nansen Institute, the Arctic Council will not survive without Russia. However, when High North News spoke to the Arctic Council expert last week, he did not believe Russia wanted to leave the council. But if that were to happen, he had no doubts.

”The Arctic Council, as we know it, will die if Russia withdraws. But I do not think Russia will withdraw from the Arctic Council, even though they sometimes send mixed signals. It is not in their interest.” Läs artikel

Jag har tidigare i Journalisten ifrågasatt public service underlåtenhet att seriöst genomlysa ett svenskt medlemskap i Nato. De senaste dagarnas charader har inte på något sätt vägt upp detta. […]

En vecka senare: Ungern har som sista land lovat att skriva på ansökningshandlingarna när SVT dristar sig till att bjuda in en tungviktare bland Nato-skeptiker; förre kabinettssekreteraren Pierre Schori. Han får medverka i debattprogrammet Suhonen & Lifvendahl och för säkerhets skull är de övriga tre medverkande förespråkare för svenskt Natomedlemskap varav två är programledarna själva.

Pierre Schori slår huvudet på spikennär programmets egentliga tema för en stund glider över till att handla om Sveriges Natoansökan: ”Den här diskussionen skulle vi haft för två år sedan.”

Jag har tidigare i Journalisten ifrågasatt public service underlåtenhet att seriöst genomlysa ett svenskt medlemskap i Nato. De senaste dagarnas charader har inte på något sätt vägt upp detta.

I mina ögon är de ovan nämnda inslagen i nyhets- och debattprogrammen inget annat än spel för galleriet. Ansvariga utgivarens Michael Kuceras beredvillighet att släppa in kritiska röster i elfte timmen kunde i all sin genomskinlighet kallas skrattretande, om det inte hade varit så djupt bekymmersamt att staten och SVT marscherat i takt från dag ett av den så kallade Natoprocessen.

För den som tvivlar på att SVT Nyheter skulle vara subjektiv i Natofrågan, se inslaget på SVT Play ”Så påverkas Sverige av ett Natomedlemsskap” – reportern tycks ha lärt sig en presskommuniké från Försvarsdepartementet utantill. Klippet påminner i sin förment informativa form om Nordkoreansk nyhetsbulletin. Eller kanske rättare ett opportunistiskt inslag i amerikanska Fox News.

Hur tänker ni på Rapport och Aktuellt fira det svenska medlemskapet i Nato, Michael Kucera? Läs artikel

USA får tilgang til ytterligere åtte norske militære installasjoner:

Fra før har USA fått Rygge flystasjon, Sola flystasjon, Evenes flystasjon og Ramsund Orlogstasjon som baser etter USAs egen definisjon.

For amerikansk personell på og utenfor basene gjelder amerikanske lover og regler, hvilket innebærer at slik personell skal straffeforfølges av USA i kriminelle tilfeller. Det samme forhold vil USA hevde er gjeldende for alt amerikansk personell i Norge.

Med fire US-baser og tilgang til de ytterligere åtte norske militære installasjoner har USAs militære virksomhet et tydelig offensivt preg, godt egnet til tilførsler og forsyning av store militære styrker. Når vi samtidig vet at USA har fått tilgang til et stort antall militære anlegg i Finland og Sverige, er i løpet av noen måneder Den Skandinaviske Halvøy og Finland endret fra et fredens område til et storstilt amerikansk oppmarsjområde, egnet til å utføre angrep mot Russland og Ishavet. […]

En konsekvens av USAs baser og adgang til de åtte andre militære anleggene er at de blir prioriterte mål for russiske våpen.

I samsvar med russernes forståelse av truende situasjoner, og slett ikke hva USA måtte mene, vil de tolv amerikanske baseområdene i Norge komme under effektiv russisk beskytning med total ødeleggelse som effekt. Läs artikel

Utrikesminister Tobias Billström (M) utesluter att Sverige skulle delta i operationer mot markmål i Mellanöstern och områden kring Röda havet.

– Det är naturligtvis inte aktuellt att Sverige skulle engagera sig i några markoperationer eller operationer mot markmål i det här området, säger han.

Regeringen stödjer en eventuell EU-insats i Röda havet, bland annat diskuteras att skicka krigsfartyg för att säkra den civila sjöfarten. Samtidigt har USA skickat en förfrågan om stöd från Sverige gällande deras insats Prosperity Guardian.

– Vårt fokus är den förstnämnda insatsen i första hand, det vill säga den europeiska insatsen, säger Billström.

Prosperity Guardian leds av USA med deltagande från ett 20-tal länder för att slå tillbaka mot Huthirebellernas attacker. Bland annat deltar Danmark med en fregatt. Läs artikel

Svar på frågorna 1 och 3

Regeringen har i propositionen Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74) föreslagit att Sverige ska bli medlem i Nato genom att ansluta sig till nordatlantiska fördraget. Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget (betänkande 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Varken regeringen eller riksdagen har gjort bedömningen att ett medlemskap i Nato skulle strida mot Sveriges grundlagar.

Sverige har undertecknat avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA (Defense Cooperation Agreement, DCA). Inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har det utarbetats en departementspromemoria i vilken det föreslås dels att DCA-avtalet ska godkännas, dels ett antal författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet (Ds 2024:2). DCA-avtalet har inte ansetts strida mot Sveriges grundlagar. Förslagen är för närvarande ute på remiss till ett antal myndigheter, kommuner och organisationer. Därefter kommer förslagen behandlas i Lagrådet, vars granskning bl.a. avser hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt (se 8 kap. 22 § regeringsformen). Riksdagens godkännande krävs för att DCA-avtalet ska kunna ingås.

I betänkandet Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete (SOU 2016:64) har justitierådet Henrik Jermsten analyserat de närmare förutsättningarna enligt regeringsformen för internationella försvarssamarbeten. De slutsatser som dras i betänkandet är av intresse för dina frågor. Sammanfattningsvis konstateras att regeringsformen inte innehåller några bestämmelser som specifikt tar sikte på frågan om det finns förutsättningar för ett fördjupat internationellt försvarssamarbete som sådant och att utgångspunkten måste vara att regeringsformen inte lägger några hinder i vägen för försvarssamarbeten så länge de konstitutionella regler som har relevans för frågan iakttas vid beslutsfattandet.

Svar på fråga 2

Hovrättsrådet Christer Lundh har haft ett uppdrag att som s.k. bokstavsutredare biträda Försvarsdepartementet med att se över behoven av författningsåtgärder för ett effektivt Natomedlemskap. Han redovisade sitt uppdrag den 15 december 2023. Redovisningen utgör fortfarande ett internt arbetsdokument inom Försvarsdepartementet. Förslagen behandlas för närvarande inom departementet och övriga Regeringskansliet och kommer därefter att remitteras till berörda myndigheter och organisationer m.fl. I samband med att remittering sker kommer det att publiceras.

Med vänliga hälsningar

Samuel Rudvall     Läs frågor och svar.

[…] All Nordic countries have bilateral defense agreements with several states, but for all the most significant are their agreements with USA. These agreements, while different, have in common that they facilitate the reception of military reinforcement in crisis and conflict, including measures such as infrastructure establishment, pre-positioning of equipment, and training/exercises. The agreements also provide legal frameworks for U.S. forces when they deploy for training, exercises, or other activities. Apart from Iceland and Denmark (Greenland), no Nordic country host permanent stationing of military units from USA or any other allied nations.

In December 2023, both Denmark, Finland and Sweden signed bilateral Defense Cooperation Agreements (DCAs) with USA. In 2022, the United States and Norway entered into a similar agreement, the Supplementary Defense Cooperation Agreement (SDCA), as a follow-on to previous agreements such as Invictus, COB, and MCPP-N. Through the (S)DCAs, all four countries have designated specific base/site facilities for use by U.S. forces. Finland and Sweden have designated 15 and 17 sites, respectively, while Denmark has designated 3 and Norway 4 sites. However, the SDCA agreement between Norway and USA has an opening to increase of the number of DCA related sites/bases. The government recently proposed 8 new DCA sites, bringing the total up to 12 in Norway. In addition, Norway also has other facilities related to previous agreements to preposition equipment from the U.S. Marine Corps. Läs artikel