Månad: mars 2024

I kväll har vi varit medlemmar i Nato i 19 dygn. Vi gick med för att slippa krig. Men förberedelserna för att bli indragen i en väpnad konflikt har sällan varit lika omfattande som nu.[…]

Men förberedelserna för ett svenskt deltagande i en väpnad konflikt pågår trotts det i en omfattning som saknar motstycke under efterkrigstiden. Krigsdelegationen hade nyligen en stor övning tillsammans med bland andra Försvarsmakten. Delegationen består av talmannen och 50 riksdagsledamöter och ska funka som en miniriksdag när den ordinarie inte kan träffas på grund av krig.

Samtidigt planeras för en extra, underjordisk, plenisal där riksdagen ska kunna sammanträda om den inte kan träffas i den vanliga lokalen. Den nergrävda varianten ska ligga omkring 150 meter från den andra och har lett till att Medeltidsmuseet tvingats utrymma.

Jag skulle vilja sägaatt det pågår en slags krigshets. Den accentuerades på föreningen Folk och försvars seminarium i januari. Då varnade bland andra ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) med ”ämbetets kraft” för krig:

– Det kan bli krig i Sverige.

Den yra som bröt ut med flagghissningar och tal till nationen i samband med Natointrädet är ojämförlig. Tio politiker och en kronprinsessa flögs till Bryssel för att titta på när den svenska flaggan hissades utanför Natohögkvarteret på en stång som stått där ett tag. Läs artikel

Polen og Nato har diskutert mulige beskyttelsestiltak etter at polsk luftrom ble krenket av en russisk kryssermissil søndag.

Utenriksminister Radoslaw Sikorski informerte Nato-sjef Jens Stoltenberg om detaljene rundt søndagens hendelse og om de tiltakene som ble iverksatt i etterkant, opplyser det polske utenriksdepartementet mandag.

Ifølge polske myndigheter kom en russisk missil inn i polsk luftrom søndag morgen mens den var på vei til Vest-Ukraina.

En talsmann for militæret i Polen sa søndag morgen at kryssermissilen beveget seg om lag to kilometer inn på polsk territorium. Läs artikel

Remiss: Ds 2024:2 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har anmodats yttra sig över rubricerad remiss.
Inledning

Huruvida Sverige bör godkänna avtalet i stort är en säkerhetspolitisk fråga, som ligger utanför Juridiska fakultetsnämndens expertis. Vad gäller frågan om godkännande kommer detta yttrande istället att fokusera på om beredningskravet i RF 7:2 är uppfyllt, dvs om ”[i]nnebörden och konsekvenserna av förslaget [är] tillräckligt redovisade i promemorian” (NJA 2018 s. 743 § 17). I analysen kommer fakulteten att utgå från att i vart fall de viktigaste och de mest kontroversiella frågorna bör belysas klart. Juridiska fakultetsnämnden kommenterar därefter några andra avtalsbestämmelser.
Juridiska fakultetsnämnden har för sin bedömning av avtalets innehåll utgått från den engelskspråkiga versionen av avtalet.1
Allmänt om DCA-avtalet
DCA-avtalet mellan Sverige och USA reglerar de närmare förutsättningarna för
amerikansk militär närvaro i Sverige. Avtalet omfattar en rad frågor som redan är reglerade i Natos SOFA (SOFA=Status of Forces Agreement) och i värdlandsstödsavtalet mellan Sverige och USA från 2016, men det går betydligt längre. Läs remissvaret

FN:s säkerhetsråd har röstat för en resolution som kräver ett omedelbart eldupphör i Gaza under muslimernas fastemånad ramadan. Samtidigt kräver man att alla ur Hamas gisslan friges omedelbart.

Det är första gången som säkerhetsrådet kräver ett eldupphör sedan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut i oktober, trots att det röstat om liknande resolutioner tidigare.[…]

Alla medlemsländer i säkerhetsrådet röstade för resolutionen, förutom USA som avstod från att rösta. Läs artikel

Inledningsvis vill vi att regeringen i det fortsatta arbetet säkerställer att skrivningarna om den straffrättsliga jurisdiktionen som möjliggör att från fall till fall återkalla avståendet från utövande av jurisdiktion i fråga om gärningar som är av särskild betydelse står fast. Vidare vill vi även understryka vikten av att hållningen om att hålla svenskt territorium fritt från kärnvapen ligger fast, i enlighet med vad som lyfts i promemorian.
Lunds kommun anser att regeringen, utöver synpunkterna ovan, bör fördjupa konsekvensanalysen för kommunala myndigheter i enlighet med vad som framgår nedan. […]

Givet de omfattande undantag från lagstiftning som DCA-avtalet i promemorian föreslås innebära, liksom de långtgående befogenheter som utländsk styrka har både för verksamhet, geografisk plats och objekt (även rörliga objekt), saknas en ändamålsenlig konsekvensanalys utifrån både ett kommunalt perspektiv och ett medborgarperspektiv. Läs yttrandet

[…] Baseaftalen bifaldes tilsyneladende af et stort flertal, hjulpet frem af en altomfattende mediestorm om risikoen for krig i Danmark. Mere sikkerhed! Realiteten er den modsatte – mere usikkerhed: Danmark vil blive set som støtte til amerikansk stormagtspolitik, og Jylland bliver bombemål for USA’s fjender.

Det betyder måske endda fare for atomvåben-angreb. Den danske regering vil med denne aftale ikke kunne forhindre, at USA opbevarer atomvåben i landet i kortere eller længere tid. USA oplyser aldrig om de opbevarer atomvåben på deres fly, skibe og baser, og Danmark har ifølge aftalen ikke ret til at inspicere baserne. Der er altså reelt tale om afgivelse af suverænitet, selv om regeringens jurister bliver sat til at sno sig udenom. Og aftalen er uopsigelig i ti år uanset hvem der er USA’s præsident. […]

Danmark er i forvejen medlem af NATO – som er domineret af USA, men dog en multinational forsvarsalliance. I stedet for at binde sig endnu tættere til USA mange år frem i tiden bør Danmark arbejde politisk for at realisere og tydeliggøre NATOs oprindelige defensive formål – gerne sammen med de andre nordiske lande og EU. Läs artikel

A MiG-31 fighter jet was scrambled from an airbase in the Murmansk region to meet the US bombers, Russia’s Defense Ministry informs in the afternoon on Sunday.

According to the ministry, the US bombers approached but turned away from Russian airspace.

Norway’s Armed Forces are partly reluctant to provide information about the flights. Asked by the Barents Observer, the Joint Headquarters near Bodø, however, confirms that the planes were inside Norwegian airspace before flying out over international airspace in the Barents Sea.

“The activity included both Norwegian and international airspace,” says spokesperson Reidar Flasnes. Last weekend marked the end of the Norwegian-led high-profile NATO exercise Nordic Response 2024. About 20,000 soldiers, military aircraft and over 50 submarines, frigates, corvettes, aircraft carrier, and various amphibious vessels participated in the training of reinforcement to Norway by allied forces inside the Arctic Circle in case of war.

The operation included three US KC-135R Stratotankers flying out of Mildenhall airbase north of London Sunday morning. The three tankers flew north over Norway and Sweden. Inside the Arctic Circle, the tankers provided fuel support for the US bombers and possibly also to supporting NATO fighter jets.

One of three KC-135 stratotankers that supported the US. mission flew back towards Luleå in northern Sweden after a flight out over the Norwegian Sea north of Tromsø. Screenshot from FlightRadar24.com Läs artikel

[…] Skagerrak blir et strategisk viktig område fremover. Med Sverige og Finland i NATO blir Norge et transittland for forsterkninger til forsvaret av Norden i øst og for forsvaret av Østersjøområdet. Göteborg blir den viktigste innskipningshavnen. Akkurat som i den kalde krigen vil forsyninger og tropper fra USA i tilfelle krig komme på skip, og de vil måtte ha tilgang til et sikkert Skagerrak og anløp i Sør-Sverige eller seile inn Øresund. Norge vil ha en stor rolle i forsvaret av Nord-Norge og Barentshavet men svensker og finner forsvaret Norden lenger sør. Med disse to i NATO har Russland blitt omringet med sin enklave Kaliningrad og fått en meget lang ny grense mot NATO – den finske. Det er helt klart at spenningen nå vil øke. President Putin gjentok at russiske tropper nå vil forlegges mot Finland.

Det svakeste punktet for NATO blir de baltiske stater, tidligere medlemmer av Sovjetunionen. Her kan Russland teste NATOs artikkel 5 ved et «fait accompli», sette seg på en teig i for eksempel Latvia og se om alliansen kommer til hjelp. Da må NATO gjennom den trange Suwalki-korridoren i Polen eller ankomme til sjøs i Østersjøen. Derfor er NATOs nye regionale planer radikalt endret fra før angrepet på Ukraina. Nå skal det utplasseres tunge styrker i Baltikum og Polen. Tyskland, som har hatt en sterkt begrenset rolle militært etter 2 verdenskrig, av forståelige grunner, skal sende 5000 soldater med familie til Litauen, en hel brigade, og nå bygges innkvartering til disse. Tyskerne plasserer seg dermed i det som kan bli stormens øye. Også Norge er i Litauen, mens svenskene skal sende et regiment fra Skåne til Latvia. I alt skal åtte bataljoner – cirka 8000 soldater – være permanent i disse landene, og åtte brigader – 50.000 soldater – skal kunne settes inn på under en uke i dette området. Läs artikel

Natomedlemskapet kommer att innebära förändringar för den som genomgått värnplikt och krigsplacerats.

Riksdagspartierna i försvarsberedningen diskuterar om utbildade värnpliktiga ska kunna vara en del i den reducerade bataljon på 500-600 soldater som regeringen vill skicka till Lettland för att ingå i Natos styrka där i fredstid. I den kommer soldater som är anställda att delta.

Ska man kunna tacka nej till en tjänstgöring i Lettland?