ICE – spridningskoncept i subarktisk miljö, forsvarsmakten.se

[…] Svenska flygvapnet har inte varit volymmässigt större än den tänkta motståndaren, eller kunna räkna med att vara teknologisk överlägsen, vilket gjort att lösningen varit att utveckla taktik som ger en fördel både på marken och i luften. Konceptet tog fram efter andra världskriget för att Sverige skulle kunna försvara sig själv.

Kriget i Ukraina har bekräftat nödvändigheten av att sprida sina flygförband för att minska risken för fjärrbekämpning, vilket ökat det internationella intresset för det svenska spridningskonceptet.

För att driva en flygbas i subarktiskt klimat så krävs till exempel fälthållningsförmåga för vinterförhållanden, vilket demonstrerades av värnpliktig och anställda soldater ur 21:a flygflottiljen när de snabbt röjde en av kortbanorna från djup snö. Gästerna fick möjlighet att köra snöröjningsmaskinerna och pröva flygbasjägarnas skotrar, något som många tackade ja till. Deltagarna fick även tid att samtala med personal ur flygbassäkerhetsförbanden, klargöringspersonalen och fälthållningspersonalen.

Efter lunch förevisade en rote Jas 39 Gripen landning på kortbana undervinterförhållanden, följt av rörlig klargöring med värnpliktiga mekaniker, ledda av en specialistofficer. Läs pressmeddelande

«Vesten går under om ikke Russland drives helt ut av Ukraina og Krim». Virkelig? politikus.no

Wolfgang Streeck

I sin tale på sitt partis Europakonferanse oppfordret Sahra Wagenknecht den tyske regjeringen til å stanse våpenleveransene til Ukraina og oppheve olje- og gassembargoen mot Russland. Så langt tyske medier rapporterte om dette, spente hennes «kategoriseringer» fra naiv pasifisme til høyst forrædersk putinisme. Wagenknechts forslag kan og bør imidlertid være en anledning til en lenge etterlengtet debatt om Tysklands nasjonale interesser under forutsetning av at den USA-dominerte nye verdensordenen kollapser etter 1990, noe de etablerte partiene og deres offentligheter hardnakket nekter.

Denne avvisningen har en lang tradisjon. … Alle som var av en annen oppfatning, for eksempel Egon Bahr eller Genscher, ble mistenkeliggjort for en ny tysk nasjonalisme, uttrykt av USA som et middel til å opprettholde alliansedisiplinen. […]

Likevel holder den ukrainske regjeringen, oppmuntret av USA og Tyskland, fast ved sine maksimalistiske krigsmål: en «seier» for Ukraina i form av gjenerobring av Krim og alle deler av landet som er okkupert av Russland, inkludert de russisktalende delene.

Ingen kan si hvordan en slik seier skal oppnås. Nye mirakelvåpen blir stadig etterspurt og levert, men resultatet er lite annet enn testresultater og reklamefilmer for produsentene. Befolkningens entusiasme for krigen synker tilsvarende. Mens presidentvalget er avlyst og massemediene er mer samkjørte enn noensinne, demonstrerer konene og mødrene til frontsoldatene som har måttet stå i felten uten permisjon siden krigens begynnelse, i gatene, sannsynligvis fordi ingen vil erstatte dem. Øverstkommandoen krever for øyeblikket innkalling av 500 000 menn.[…]

Det ser ut til at Tyskland er tiltenkt en spesiell rolle. Etter å ha vært fastlåst i sin pasifisme i etterkrigstiden fram til «Die Wende» [murens fall 1989, mrkn Pol.], påberoper Tyskland seg nå en europeisk lederrolle etter påtrykk fra USA, men også fra De grønne og den tyske forsvarsindustrien, representert ved FDP, for første gang uten å ta Frankrike med på laget. I denne rolla er det meninga at Tyskland, som en stedfortreder for USA, som er på vei til Asia, skal sørge for de nødvendige midlene for «seieren» i Ukraina, samtidig som de ukrainsk-amerikanske krigsmålene vedtas. Men denne oppgaven er umulig. Läs artikel

USA sätter alltid sina intressen först, norran.se

Kent Haldebo, Skellefteå

Det är sannerligen häpnadsväckande att vi har både en regering och en merpart av opposition som är på väg att omvandla Sverige till en foglig vasallstat till världens i särklass starkaste krigsmakt.

– Jag ser det som att vi verkligen går ”all in” här, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till TT efter att Sverige skrivit på DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) med USA den 5/12 2023.

Idag har svenska armén två brigader. I början av 1950-talet var det 37. Enligt ett riksdagsbeslut ska brigaderna utökas från två till fyra till 2030. Men det ska skjutas på framtiden, enligt ÖB. Om det ändå kommer att realiseras ska de två nya brigaderna öronmärkas för Natoinsatser utanför Sveriges gränser.

Krigsmakten är av allt att döma helt inställd på att Sverige inte ska ha ett invasionsförsvar i framtiden. Vi ska istället förlita oss på andra makter för territorialförsvaret. Det är USA och Nato som ska hjälpa oss när kriget blir ett faktum, det som nu alla stridslystna parter rustar sig för. […]

USA är en oberäknelig bundsförvant, eftersom USA:s egna intressen alltid går i första hand. En småstat som Sveriges får bara räknas som en bricka i spelet när amerikanska värden står på spel, vilket för övrigt också gäller alla världens stormakter. Läs artikel

Sverige bör avstå från riskfyllda insatser i Lettland

Utgivarna

Regeringen har meddelat att Sverige ska skicka militär trupp till Lettland. När det gäller numerären har antalet varierat i olika besked, men senaste budet är runt 550 – 650 soldater. Tanken är att styrkan ska överföras till Lettland år 2025. Beskedet om att Sverige ställer upp med denna trupp indikerades innan Sverige blev medlem av Nato, men villkorades då av att medlemskapet förverkligades. Möjligen ingick detta svenska prov på visad lojalitet i förhållande till Nato och dess dominant USA i spelet om det svenska medlemskapet.

Detta är emellertid ett felaktigt beslut. Vi behöver de få soldater vi har för försvaret av det egna landet. Både Sverige och Lettland behöver bygga egen aktningsvärd försvarskraft värd namnet. Där befinner sig inte Sverige och, av allt att döma, inte heller Lettland. Långt därifrån.

Enligt SVT (17/4) annonserar nu Södra skånska regementet P7 vid Revingehed utanför Lund efter soldater för utbildning och kommande tjänstgöring i Lettland. Det vore långt klokare om sådan nyrekrytering var inriktad på förberedelser för försvaret av Sverige.

Lettland har – i likhet med Sverige -– inte sett om det egna huset när det gäller försvaret.

Lettland blev medlem i Nato 2004. Landet hade då värnplikt, men den avskaffades 2007. Från 2007 har landet haft en yrkesarmé. Denna har på sedvanligt sätt var inriktad på insatsoperationer i fjärran länder under fram för allt amerikansk ledning. Inriktningen har knappast stärkt den egna försvarsförmågan, men kanske givit några poäng i Washington.

2022 meddelade Lettlands försvarsministers att landet återinför värnplikt från och med den 1 januari 2024. Det nuvarande systemet med en yrkesarmé på 7500 personer är inte tillräckligt i dagens läge, förklarade Lettlands dåvarande försvarsminister Artis Pabriks. I den svenska nyhetsrapporteringen uppgavs att Lettland planerade att införa allmän värnplikt som en konsekvens av Rysslands krigföring i Ukraina. Inget talar för att det senare är korrekt.

Lettland har en sorts hybrid form av värnplikt, som påminner om Sveriges. I en intervju med Hudson Institute (12/3) förklarade Lettlands försvarsminister Andris Spruds att man genomför systemet gradvis (300 år 2023; 600 år 2024; och 1000 år 2025). Utgångspunkten tycks vara frivillighet inom en viss kvot, och om denna inte täcks med frivilliga fyller man på med tvångsvis rekryterade värnpliktiga. Runt 22000 män i en årskull är i och för sig potentiella kandidater för värnplikt.

Lettland är en småstat. Det är även Sverige. Men vår befolkning är kanske fem gånger så stor som Lettlands. Och geografiskt sett är Sverige enormt jämfört med Lettland; ett stort territorium att försvara.

Läs mer

Swift Response 24 – en del av Steadfast Defender 24, forsvarsmakten.se

För att öka vår militära förmåga och Sveriges förmåga att ge och ta emot internationellt stöd genomförs i perioden 22 april – 24 maj ett flertal övningar i Småland och Östergötland.

Övningarna innefattar förband från Sverige, USA, Italien, Spanien och Ungern. Transporter till och från övningsområdet kan komma att förekomma utanför övningens start- och sluttid. Såväl skarpskjutning och lösskjutning kommer förekomma inne på våra övningsfält.

Övningarna är en del i den större övningsserien Steadfast Defender 24.

Natos övningsserie Steadfast Defender pågår från mitten av januari till juni och är den största Natoövningsserien på decennier. Den har planerats i flera år genomförs för att tydligt visa upp alliansens förmåga att avskräcka motståndare och demonstrera Natos förmåga att förstärka Europa. Det övas genom att flytta trupper över Atlanten från Nordamerika till Europa.

Sveriges mål med Swift Response 24 är att träna Sveriges förmåga att genomföra värdlandsstöd. Det vill säga att ta emot militärt stöd, i detta fall i form av utländska förband från USA, Italien, Spanien och Ungern. Höja dessa förbands förmåga genom att genomföra övningar i svensk terräng och sedan facilitera deras förflyttning till andra länder.  Läs pressmeddelande

H.M. Konungens tal under flagg­hissnings­ceremoni med anledning av Sveriges inträde i Nord­atlantiska fördrags­organisationen (Nato), kungahuset.se

Tal i Riksplan Stockholm den 18 mars

[…] Vårt medlemskap är inte riktat mot någon. Det ändrar inte heller grunderna eller målen för vår utrikes- och säkerhetspolitik. Bevarandet av Sveriges frihet och självständighet är fortfarande vårt viktigaste mål.[…]

Sverige vill fred” – så skrev min farfar Gustaf VI Adolf och statsminister Tage Erlander till Sveriges medborgare på 60-talet i skriften ”Om kriget kommer”. Så är det än i dag! Sverige hotar ingen! Sverige vill fred! Läs talet

Sverige en frontstat för Nato och USA mot Ryssland, dagensarena.se

Sven Hirdman

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets fred och säkerhet. Baserat på tidigare århundradens dåliga krigserfarenheter har vi genomfört denna politik baserat på militär alliansfrihet, en förhållandevis stark försvarsförmåga samt en utrikespolitik inriktad på fredliga relationer. Vi klarade oss väl genom de bägge världskrigen. Under det kalla kriget, när Sovjetunionen utgjorde ett stort hot mot säkerheten i Europa, visste vi att vi – genom vår tydliga västorientering och det faktum att vårt då starka försvar utgjorde ett ryggstöd för våra skandinaviska Nato-grannländer – kunde påräkna hjälp från främst USA, om vi inte skulle klara av vårt försvar själva. […]

Nu är denna politik övergiven och kastad på historiens sophög. Det har skett genom det värdlandsavtal Sverige ingick med Nato 2014, vårt  medlemskap i Nato per 7 mars 2024 samt det den 6 december 2023 undertecknade militära samarbetsavtalet med USA, DCA, vilket främst tillgodoser USA:s strategiska intressen. Genom detta avtal på 10 år får USA:s försvarsmakt rätt att utnyttja 17 militära baser i Sverige från Luleå till Ronneby via Visby; ( 49 basområden i hela Norden). USA får obehindrad tillgång till dessa baser för övningar, rotation av stridskrafter, lagring av krigsmateriel, operationer utanför Skandinavien, det vill säga inga tillstånd krävs från svensk sida.

Militärt blir Sverige en vasall tiIl USA. Detta avtal står på egna ben och är inte beroende av att Sverige är medlem av Nato; kanske en viktig förutsättning i Trump-tider. På rysk sida uppfattas den amerikanska militära närvaron i Norden som ett hot mot de ryska baserna på Kolahalvön och mot Sankt Petersburg och Kaliningrad. Läs artikel

European arms imports nearly double, US and French exports rise, and Russian exports fall sharply, sipri.org

 States in Europe almost doubled their imports of major arms (+94 per cent) between 2014–18 and 2019–23. Far larger volumes of arms flowed to Asia and Oceania and the Middle East in 2019–23, where nine of the 10 largest arms importers are. The United States increased its arms exports by 17 per cent between 2014–18 and 2019–23, while Russia’s arms exports halved. Russia was for the first time the third largest arms exporter, falling just behind France. The global volume of international arms transfers fell slightly by 3.3 per cent between 2014–18 and 2019–23, according to new data on international arms transfers published today by the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), available at www.sipri.org. Läs artikel

Nato:s §5 och EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken,vlt.se

Leif Kullberg

[…] Avgörande både enligt Nato:s §5 och EU-fördraget är att det är upp till varje lands regering att själv besluta om militärt stöd och i vilken utsträckning så ska ske om ett annat land blir utsatt för ett militärt angrepp.

Sveriges regering likväl som andra länders regeringar kan välja att inte skicka något som helst stöd men det eventuella faktum att Sverige ej heller då kanske skulle få stöd om anfall sker på Sverige torde vara det avgörande incitamentet att bistå ett land som blir anfallet.

Ett flertal länder tog beslut att inte transitera sändningar av vaccin, att kvarhålla vaccin för egen räkning och att vägra dela med sig av egen vaccinproduktion. Man till och med kvarhöll vaccin för egen räkning trots att ett annat land var delägare i det bolag som producerade vaccinet. Läs artikel

Veckans citat

”Critics of Poland’s role within NATO point to its susceptibility to being used as a pawn in the highly complex geopolitical game, particularly the one between the United States and Russia. As tensions between these two superpowers intensify, Poland finds itself increasingly caught in the middle, balancing its membership obligations to NATO with its desire to maintain broader regional stability without compromising its sovereignty and borders.”

Joanna Rozpedowski, Adjunct Professor at George Mason University,

 

The U.S. May Need to Maneuver Around NATO Article 5, theamericanconservative.com

Sumantra Maitra, Director of research and outreach, at the American Ideas Institute

[…] Of course the main culprit of this sudden flare up is France. Emmanuel Macron—sensing that Germany is weak as a leader of EU, seeing the British Tories facing an electoral massacre, and himself facing a tough election at home—has suddenly changed his tune and is trying to form a bloc within a bloc, aligning France with the Baltic states. The Americans, the British, and the Germans rightly understand how reckless it is, and are opposed to it. POLITICO reported that “France’s top NATO partners, including the United States, the United Kingdom and Germany, [had] to clarify that they would not be sending troops.”[…]

There is a simple way to stop this nonsense. The president of the U.S. and his NSC have so far specified their refusal to send troops to Ukraine under any circumstances, outside of NATO being under direct attack. This situation demands they go a little further. If any Baltic country decides to go to war with Russia, alongside France, they are free to do so. Any retaliatory attack on their home-soil or military assets in the high seas, however disproportionate, will not automatically invoke Article 5 of NATO.

And that should be made explicitly clear to both the West and East Europeans. NATO is a defensive alliance. Once you’re in the club, you’re in it. But if you open the doors and try to punch someone outside, only to expect the other club members to go and defend you, then apologies, but you’re on your own. Clubs have walls. You can stay safe inside, on the condition that you don’t pick a fight outside theclub. Läs artikel

Sterkt nasjonalt forsvar, nei til utenlandske baser, sagat.no

Vedtatt i fylkesårsmøte 18.2 2024

Noreg er framleis tent med lågspenning i nord. Men vi som småstat er også avhengig av at stormakter ikkje skal kunne ta seg til rette med makt, og må følgje internasjonale reglar. Russland må avslutte den ulovlege angrepskrigen på Ukraina.

Troms er eit av landets viktigaste forsvarsfylke. Vi må basere forsvaret av Nord-Noreg på norske soldatar, og ikkje ha fast stasjonerte allierte styrkar på norsk jord i fredstid. Norsk forsvarsevne må vera sterk og truverdig. Hærens tyngdepunkt i Troms utgjer ikkje ein offensiv trussel mot Russland, og derfor vil plasseringa av styrkane bidra til lågare spenning.

I tillegg til tradisjonell forsvarsmessig beredskap, må vi også sjå behovet for beredskap i andre samanhengar, enten det er aukande ekstremvêr grunna klimaendringar, eller andre krisesituasjonar. Her har det desentraliserte Heimevernet ein viktig rolle i krisesituasjonar. Samtidig må heile befolkninga settast i stand til å bidra til beredskap.

Eit vernepliktsbasert folkeforsvar gjer samfunnet meir robust, og sikrar samtidig at ein større del av medlemmane i samfunnet kan ta del i den opne forsvars- og sikkerheitsdebatten. Opplæring i beredskap kan for eksempel skje gjennom ein utvida sesjon til førstegongsteneste, der alle får opplæring i førstehjelp, beredskap og tryggleik.

Troms SV vil:

· At forsvaret framleis skal basere seg på verneplikt og førstegongsteneste,

· At en skal vurdere en generell opplæring i førstehjelp, beredskap og sikkerhet for alle innbyggere som ikke er tilknyttet verneplikt. Dette kan ivaretas gjennom dagens system for tjenesteplikt

· At vi skal ha eit sterkt nasjonalt landforsvar med Hæren og Heimevernet, der Hærens tyngdepunkt framleis skal ligge i indre Troms. Allierte styrker skal ikkje stasjonerast fast på norsk jord i fredstid. Läs artikel