Månad: mars 2024

…] På riksdagens bord ligger nu ett förslag som innebär att Sverige knyts fastare direkt till USA. Amerikansk militär får tillgång till åtminstone 17 svenska militärbaser för övning och lagring av vapen. Inget förbehåll görs för införsel och lagring av kärnvapen. Amerikansk militär ska kunna röra sig fritt i landet och lyda under amerikansk lag, inte svensk. DCA binder ensidigt Sverige till förpliktelser gentemot USA:s militär och ger dem fria händer utan möjlighet till svensk insyn.

Sverige har inga allvarliga konflikter med andra nationer vare sig med gränser eller politik, ekonomi eller diplomati. Risken att Sverige blir krigsskådeplats ökar med detta avtal – särskilt om det kommer till användningen av kärnvapen. Sveriges folk har inget intresse av ett nytt storkrig och absolut inte på svensk mark.

Vi uppmanar Sveriges Riksdag: Rösta nej till DCA-avtalet! Låt FN bli platsen för konfliktlösning och diplomati igen. Vi har bara en jord och det är hög tid att på fredlig väg ta hand om den, den räcker åt oss alla. Läs artikel

Torsdagen den 7 mars stod det klart – Sverige blir medlemmar i Nato. Arbetet för medlemskapet har framförallt bestått av att övertyga Turkiet och Ungern om att godkänna ansökan.

Nu återstår det att informera svenskarna om vad ett medlemskap innebär, ett uppdrag som ligger hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Redan i maj 2023 skickades underlag ut från regeringen inför den kommande insatsen. Det rör sig om en tudelad informationskampanj, där ena delen riktar sig mot en yngre målgrupp (16–25 år) och den andra mot allmänheten i stort.

I regeringens uppdragsbeskrivning står det bland annat att man vill öka kunskapsnivån hos unga och allmänheten, för att ”belysa värderingarna som alliansen bygger på, hur Sverige kan bidra till alliansen samt hur ett medlemskap bidrar till försvaret av Sverige”. Läs artikel

Regjeringen har undertegnet en avtale om opprettelse av åtte nye amerikanske militærbaser på norsk territorium. Disse kommer i tillegg til de 4 basene som USA fikk tilgang til i 2022. I alt snakker vi nå om 12 områder på norsk jord, der USAs militære styrker får etablere seg med personell og militært utstyr.

Denne avtalen har ikke har noe med NATO å gjøre. Dette er en bilateral avtale mellom Norge og USA. Avtalen har kommet i stand på initiativ fra USA, det er en avtale som Norge har akseptert etter langvarig press. Norge sluttet seg til NATO i 1949 med forbehold mot utenlandske baser og atomvåpen på norsk jord i fredstid. Den nye baseavtalen gjør at vi i verste fall får begge deler.

I avtalen omtales basene som såkalte «omforente områder». Dette er en benevnelse konstruert for å avdramatisere og skjule hva det egentlig dreier seg om; nemlig amerikanske militærbaser.

Haakonsvern orlogsstasjon er en av de 8 nye militærbasene som USA kan etablere seg på. Hva betyr dette? Jo, det betyr at deler av Haakonsvern blir å anse som et amerikansk område, som amerikansk territorium. Her vil USA få «ubetinget rett til tilgang og bruk … til en rekke formål …». Amerikanske styrker gis adgang til å transportere, forhåndslagre og oppbevare forsvarsutstyr, forsyninger og materiell på disse områdene. Läs artikel

Att Nato skulle gå in militärt i Ukraina är inte uteslutet, menade Frankrikes president Emmanuel Macron förra veckan.

Men det har man redan gjort, enligt Polen.

– Nato-soldater är redan i Ukraina. Jag vill tacka alla länder som tar den här risken. Ni vet vilka ni är, säger landets utrikesminister Radosław Sikorski på en presskonferens. Läs artikel

Än kan riksdagen rösta emot avtalet! Läs artikel

The West has to either accept that assessment and nudge Ukraine to the negotiating table or send more than arms and aid. It is going to have to escalate its support and send troops, risking direct confrontation with Russia and the disaster scenario it has tried to avoid since the first days of the war.

This realization has sparked a bitter debate in Europe. Slovakia’s Prime Minister Robert Fico said on February 26 that “a number of NATO and EU member states are considering that they will send their troops to Ukraine on a bilateral basis.” That same day, the French President Emmanuel Macron said that, though “there is no consensus today to send troops on the ground in an official, accepted, and endorsed manner…no option should be discarded.”

Germany’s Chancellor Olaf Scholz shot back that the consensus was “that there will be no ground troops, no soldiers on Ukrainian soil who are sent there by European states or NATO states.” Germany, Poland, Sweden, Spain, Italy, the Czech Republic, and NATO Secretary-General Jens Stoltenberg all said there was no plan to send troops to Ukraine. Läs artikel

[…] – När banan stängs leder det till relativt stora konsekvenser, säger Norges transportminister Jon-Ivar Nygård två dagar efter att Malmbanan återöppnat. […]

Sveriges intåg i Nato innebär ytterligare press på Malmbanan.

– Efter att Sverige äntligen blev Nato-medlemmar, och Finland redan blivit det, har den här banan blivit ännu viktigare för att transportera material mellan öst och väst i en krissituation, säger Jon-Ivar Nygård.

Han tror att samarbetet mellan Norge och Sverige kommer att bli ännu närmare de kommande åren.

– Transport och infrastruktur är en viktig del av att binda samman våra länder och göra oss redo för kriser och krigstillstånd. Läs artikel

[…] Vi skulle då ha två brigader 2030. Vi kan titta på Nordkalotten. Norge har då en brigad. Vi har en brigad där uppe. Finland ska möjligen ha något liknande – en brigad. Detta är då det försvar som handlar om Nordkalotten i ett scenario med ett anfall från den ryska sidan eller någon form av konflikt.

En brigad som sedan har möjlighet att avlösas av en annan brigad är inte den kraftfullhet som krävs i en sådan situation. Det kan vara en omloppstid som är rätt kort. Man kan ju titta på hur lång krigföringen i Ukraina är. […]

Hur ska en svensk territorialarmé se ut utöver de här två brigaderna? Är hemvärnet den organisation som ska ta ansvar för det resterande Sverige? […]

Det handlar alltså om en fördröjning på fem år, vilket blir elva år från dags dato. I en situation med krig i Ukraina och oberäkneligheter runt omkring oss är det en rätt så stor sak.

..Det jag har bett om är att man kan fokusera och diskutera ett problem som i alla fall jag och kanske någon ytterligare uppfattar som rätt så stort, nämligen att vi 2030 ska ha två brigader. Det scenario jag drog upp här är inget orealistiskt scenario. Om vi har en så pass låg nivå i en sådan konfliktsituation har vi problem, och om hemvärnet ska utgöra det resterande territorialförsvaret är det inte till fyllest. […]

.Man säger från alla möjliga håll att Arktisområdet utgör ett stort problem och att ryssarna har ambitioner i det området. Det handlar exempelvis om hur man ser på närheten till Murmansk. Vilket behov anser man att man har av att kontrollera norra Finland, norra Sverige och norra Norge? Det är det ryska perspektivet, vilket kopplas till de operativa delarna ut i Atlanten från Murmansk och övriga ambitioner i Arktis. Läs protokollet

• I och med Sveriges Nato-inträde så går det inte att utesluta att de som gjort värnplikten i Sverige kan komma att skickas ut i strid vid Natos yttre gräns.
• Det beskedet ger i dag försvarsministern Pål Jonsson till Ekot.
• Jonsson: ”När vi nu är allierade så kan försvaret påbörjas utanför Sverige.” Läs artikel

Interpellation 2023/24:493 Försvarsmaktens brigader av Peter Hultqvist (S)

I ÖB:s militära råd daterat den 6 november 2023 förordas skapandet av två armbrigader fram till och med 2030. Försvarsbeslutet 2020 slog fast ambitionen om tre brigader samt uppbyggnad av ytterligare en reducerad brigad under samma tidsperiod. Det militära rådet strider således mot tidigare försvarsbeslut. På grund av bland annat materielleveranser till Ukraina har den planerade utbyggnadstakten försenats. Försvarsberedningen har nu att ta ställning till dessa frågor.

Från uthållighets- och förmågeperspektiv finns det all anledning att överväga åtgärder. Det handlar dels om försvaret av Sverige, dels om vad Sverige ska kunna bidra med inom ramen för Natos kollektiva försvar.

Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är:

Vilka slutsatser drar ministern av ÖB:s militära råd när det gäller brigadförmågan, och vilka åtgärder anser ministern ska vidtas med anledning av detta? Debatten kan avlyssnas här.