Månad: april 2024

Canada la denne uken frem sin langtidsplan for sitt forsvar. Planen gjelder for de neste 20 årene.

I planen «Our North, Strong and Free» skriver den canadiske regjeringen at det mest presserende og viktigste oppgaven de står overfor er å hevde landets suverenitet i de arktiske og nordlige områdene.

Den canadiske regjeringen skriver at de skiftende fysiske og geopolitiske landskapene har skapt nye trusler og sårbarheter for Canada og canadiere.

– Dette inkluderer behovet for å oppgradere vårt kontinentale forsvar til trusler eller beseire dem når det er nødvendig, skriver den canadiske regjeringen. Läs artikel

USA og Norge skal samarbeide om å bygge en midlertidig satellittstasjon på Andøya flystasjon.

Ifølge pressemeldingen fra Forsvarsdepartementet skal satellittstasjonen understøtte rominfrastruktur for situasjonsforståelse, kommunikasjon for kommando og kontroll og varsling til Norge og NATO.

– Jeg er svært tilfreds med at USA velger Norge som sin samarbeidspartner i dette spennende prosjektet, sier forsvarsminister Bjørn Arild Gram.

– I dagens sikkerhetspolitiske situasjon må vi stå sammen for å kunne forsvare hele NATOs territorium. Etableringen av satellittstasjonen på Andøya flystasjon bidrar vesentlig til å styrke Norges og NATOs forsvarsevne.

Satellittstasjonen vil gi Norge og NATO tidlig varsling dersom det oppdages kryssermissiler i nordområdene. Läs artikel

Försvarsmaktens befäl Janne Jaakkola började sin tjänst i början av april. Den europeiska säkerhetsmiljön spänner över.

– Det finns inga omedelbara militära hot spots i Finland, Säger Jaakkola.

Situationens utveckling bero till stor del på kriget i Ukraina.

– I det här skedet kan ingen säja vad krigets utgåva blir. Men när det tar slut kommer Ryssland att öppöppörbygga sin militara kapäktat. Naturligtvis kommer vi noga att følje hur det speglas i vår rikningt.

Ukrainas frontlinje har nästan fastnat på plats.

Jaakkola utvärderar nyckelfaktorer som påverkar krigets förlopp.

Det som är väsentligt för Rysslands framgång i framtiden är vilken typ av stöd landet kommer att få från till exempel Kina, Iran och Nordkorea, som har gemensamma intressen, åtminstone i ekonomin. Det finns också ett inflytande på hur Ryssland gör sin krigsekonomi och så småningom en affärslansering tills det lyckas. Läs artikel

”Finland omfattas nu av säkerhetsgarantierna i artikel 5 i det Natofördrag som också kallas Atlantpakten: principen ”en för alla, alla för en”. Vid ett militärt anfall mot Finland riskerar angriparen att ställas mot styrkor från alla medlemsländerna (även om det ytterst är USA:s benägenhet att gå i strid som avgör vad som skulle hända).”

Från ”Finland – Utrikespolitik och försvar” ,

[…] Den allerede pågående utvidelsen av virksomheten i Finnmark skal fortsette med økt kraft.

– Å gå fra Finnmark landforsvar til Finnmarksbrigaden er å ta det et betydelig steg videre, sier Gram.

– Situasjonen i verden rundt oss gjør at det er behov for en slik satsing. Det blir ikke enkelt, men jeg er trygg på at vi skal få det til, sier sjef Hæren Lars Lervik.

Den nye brigaden skal bli en stående styrke, som kan operere på egenhånd over tid. Det betyr at flere nye avdelinger skal opprettes i Finnmark:

• Infanteribataljon
• Artilleribataljon med rørartilleri
• Ingeniørkompani
• Etterretningskompani
• Sanitetsressurser
• Andre ledelses- og stabsressurser

Det krever en god del mer folk enn det som finnes på leiren sør for Lakselv nå.

– Vi snakker om en to- til tredobling av ansatte og soldater inne til førstegangstjeneste, sier Lervik om personellet som skal inn til Porsangmoen.

Ifølge sjef Finnmark landforsvar, Jørn Qviller, er det i dag rundt 1200 vernepliktige og 300 ansatte i dag. Läs artikel

Eskorterade fartyg har attackerats från land, luft och hav när huthirebeller i Röda havet har gått till angrepp. Örlogsfartyg i EU:s skyddsinsats kan enbart besvara attacker och inte själv anfalla.

– På de knappa två månader som gått sedan operationen lanserades har man eskorterat 68 fartyg och avvärjt 11 attacker, konstaterade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell då han tillsammans med operationens kommendör presenterade läget på måndagen.

EU:s insats för att trygga trygga sjötrafiken i Röda havet mot de Iranstödda huthirebellernas attacker har fått det grekiska namnet Aspides, som betyder sköld.

Det ska illustrera att det är fråga om en defensiv operation där EU:s krigsfartyg bara kan agera i självförsvar och för att säkra hotade lastfartygs framfart. Läs artikel

Rysslands invasion av Ukraina har nu pågått i tio år. Det storskaliga anfallet startade för drygt två år sedan, med syfte att snabbt besegra Ukraina, vilket misslyckades. Kriget har blivit ett ställningskrig. […]

Ukrainarna är duktiga att kriga på låg nivå, men fortfarande sitter det sovjetiska arvet kvar i tänkandet, lärandet med ett starkt hierarkiskt ledarskap. För att klara sig på sikt behöver Ukraina precisionsartilleri, system för mark -och luftmålsbekämpning, pansarfordon, stridsflyg, minröjningsmateriel och ammunition.

Ukrainas försvarsmakt är mycket duktig på använda sig av drönare. Förmågan att bekämpa mål inne på ryskt territorium som olje- och gasdepåer är stor. På Svarta havet har den ukrainska försvarsmakten nått sina största framgångar. Cirka en tredjedel av den ryska Svartahavsflottan har slagits ut. […]

Som det ser ut nu kommer varken Ryssland eller Ukraina vinna kriget, men lidandet, förlusterna och förstörelsen kommer att fortsätta. Det finns ingen militär lösning på kriget. Läs artikel

Nu håller Nato på att formulera nya detaljerade krav på medlemsländerna, så kallade förmågemål. De ska göra att försvarsplaneringen går att genomföra, att det finns utpekade trupper att skicka till utpekade platser inom en bestämd tid. Det måste också finnas fungerande logistik.

Sverige väntas bli ett uppmarsch- och baseringsområde för Nato, för försvaret av alliansens östra gräns. I praktiken ska amerikanska och brittiska soldater hämtas från väster och skjutsas österut. Det ska finnas bränsle, ammunitionslager, transporter och infrastruktur. Sveriges förväntas också bland annat bidra till Natos luft- och robotförsvar, Natostyrkorna i Lettland och Natos marina förband.

De nya kraven ska gälla från 2025. Även om processen inleds med en dialog med Sverige kan inte regeringen eller riksdagen här bestämma vad de ska landa i. Förmågemålen beslutas av de andra Natoländerna gemensamt i Bryssel och det finns ingen svensk vetorätt.

Nato kan förstås inte tvinga ett medlemsland att följa kraven. Men landets trovärdighet skulle sjunka i alliansen om det struntar i dem. Det har Danmark fått erfara, som nu lovar att öka försvarsanslagen för att kunna nå Natos krav på att ställa upp med en 6 000 personer stark brigad och bättre luftövervakning i Arktis. Läs artikel

Sven Hirdman gäst hos Swebbtv

[…] Det är tre viktiga avtal svenska regeringen har gått in i; det först var det s.k. värdlandsavtalet som socialdemokraterna skrev under 2012 som medförde att Natoländer kunde få komma till Sverige och öva. Det andra var själva Natomedlemskapet. Och det tredje är DCA-avtalet. Dessa avtal är logiska om man från svensk sida är helt övertygad om att Ryssland oprovocerat kommer att inleda en aggression mot Polen, Baltikum eller Sverige medar Hirdman. I annat fall är det ologiskt. Ryssland kommer inte att göra detta säger han därför är dessa avtal inte en bra lösning för Sverige menar han. Kriget mot Ukraina är inte ett prejudikat för att Ryssland kommer ge sig på länder som är medlemmar i Nato och/eller EU. Att Sverige nu hamnat i en så osjälvständig roll, där USA i princip kan diktera vårt territoriums roll mot Ryssland är förödmjukande anser Sven Hirdman. Lyssna på intervjun

[…] Den ser ganske ubetydelig ud på et kort, og tilbage i 2016 lukkede de norske myndigheder da også flyvestationen.

Men øens beliggenhed er så central og vigtig i et storpolitisk spil, hvor det handler om at kunne holde øje og vide, hvor ens modstander gemmer på sine vigtigste våben.

For USA er Andøya central, fordi amerikanerne herfra kan holde et vågent øje med russiske ubåde, forklarer Tormod Heier.

Derfor vurderer han, at det er nærliggende at tro, at USA har haft en finger med i spillet, da den norske regering onsdag meldte ud, om at den nu foreslår at ændre beslutningen om at lukke flyvestationen på Andøya, så der fortsat kan være en daglig militær tilstedeværelse på flyvestationen.

– Det her er jo hemmelig information, og ingen ved helt, hvad der har været begrundelsen, men man må antage, at der har været et vist amerikansk pres om at opretholde den her base ud fra et amerikansk nationalt sikkerhedshensyn og dermed også ud fra norske, svenske og finske sikkerhedshensyn, siger han.

Tormod Heier kalder Andøya for en meget gunstig base, fordi det giver mulighed for at have kontrol med nordflåden og de russiske strategiske ubåde med droner og maritime patruljefly. Läs artikel