Månad: maj 2024

Statsrådet lämnade den 30 maj en regeringsproposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av avtalet om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna. Förutom lagen om sättande i kraft innehåller propositionen tio anknytande lagförslag. I propositionen bedöms att godkännandet av avtalet i riksdagen förutsätter ett beslut som fattas med två tredjedelars majoritet. […]

I avtalet om försvarssamarbete finns det bestämmelser om Förenta staternas tillträde till och manövrar i finskt territorium samt om användningen av vissa i bilagan uppräknade överenskomna anläggningar och områden. De allt som allt femton anläggningarna och områdena används permanent av Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet. I avtalet ingår också bestämmelser om förhandslagring av försvarsutrustning, förnödenheter och materiel, den rättsliga ställningen för Förenta staternas styrkor, civila komponent, anhöriga och avtalsentreprenörer, säkerheten för de amerikanska styrkorna, straffrättslig jurisdiktion samt om andra praktiska frågor, såsom beskattning, tullar, skadestånd och import. […]

Enligt propositionen strider artikel 3 om tillträde till de överenskomna anläggningarna och områdena, artikel 4 om förhandslagring av försvarsutrustning, förnödenheter och materiel, artikel 6 om säkerheten för Förenta staternas styrkor och artikel 11 om inresa och förflyttning i finskt territorium mot grundlagens bestämmelser om dessa frågor. Därför föreslås det att riksdagens beslut om godkännande av avtalet fattas med 2/3 majoritet på det sättet som grundlagen förutsätter i sådana situationer. Läs pressmeddelande

Sverige överlåter radarspanings- och ledningsflygplan (ASC 890) till Ukraina och därmed stärker Ukraina deras luftförsvarsförmåga. Sverige donerar hela det svenska beståndet av Pansarbandvagn 302 (Pbv 302) för att stötta uppbyggnaden av nya ukrainska armébrigader. Sverige donerar också artilleriammunition, samt tillför resurser för underhåll av tidigare donerad materiel.

Sedan Rysslands brutala anfallskrig som inleddes i februari 2022 har Sverige har bidragit med 43,5 miljarder kronor i militärt stöd.

I stödpaketet donerar Sverige flygplan av typen ASC 890 med radarspanings- och ledningsförmåga. ASC 890 ger Ukraina en helt ny förmåga till luftburen radarspaning- och stridsledning mot mål i luften och till sjöss. Ukrainas förmåga att identifiera och bekämpa mål på långa avstånd stärks. Med flygplanen följer en helhetslösning inklusive utbildning, teknisk utrustning och metodstöd för radarspaning och flygstridsledning.

Överlåtelsen medför en tillfällig nedgång i den svenska försvarsförmågan och detta hanteras via en anskaffning av ytterligare ett flygplan av typen S 106, Global Eye, samt tidigareläggning av redan lagd order om två nya Global Eye. Läs pressmeddelande

50 stycken Stridsfordon 90 som får högt betyg av ukrainska trupper. Åtta Archerpjäser och två ASC 890-plan för spaning och stridsledning. Det tar inte slut där. Sverige har hittills skickat militärt stöd till Ukraina för över 40 miljarder kronor.

Nu visar dokument från Försvarsmakten till regeringen som SvD tagit del av att situationen börjar bli kärvare. Egen utrustning tas från lagren och skänks bort, samtidigt som Sveriges försvar ska växa.

– Lösningen på lång sikt är inte att tömma svenska förråd, säger generallöjtnant Michael Claesson, chef för försvarsstaben. […]

Försvaret menar att stödet alltmer måste köpas direkt från försvarsindustrin och levereras till det krigsdrabbade landet.

Hur länge till har Försvarsmakten möjlighet att skänka materiel från era lager – när måste skiftet ske?

– Jag påstår att vi redan har passerat den punkten. Vi måste få igång den här rörelsen nu, säger Michael Claesson.

Generallöjtnanten påpekar att det omfattande militära stödet till Ukraina hela tiden handlar om medveten risktagning.

– Självklart påverkar det svensk försvarsförmåga. Men det är en risk vi, i dialog med regeringen, har varit beredda att ta. Läs artikel

Da Norge inngikk avtalen med USA i 2022, fikk amerikanerne tilgang til fire militærbaser, men i februar ble avtalen utvidet med åtte nye militære områder. Utvidelsen av den norske avtalen skal vedtas i Stortinget torsdag.

Både Aftenposten og Klassekampen skriver om Stortingets behandling av utvidelsen torsdag.

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) begrunnet utvidelsen med at de sikkerhetspolitiske behovene er blitt større. […]

Rødt og Sosialistisk Venstreparti er svært kritisk til avtalen. De mener blant annet at den er i strid med basepolitikken, som sier at det ikke skal være permanente baser med utenlandske militære styrker i Norge.

Bjørnar Moxnes, forsvarspolitisk talsperson i Rødt, sier avtalen innebærer at Norge gir fra seg suverenitet og kaller dette dramatisk. […]

Fra før har USA hatt tilgang til Rygge, Sola, Evenes og Ramsund. Med den nye avtalen får de også tilgang til Andøya flystasjon, Ørland flystasjon, Haakonsvern orlogsstasjon, Værnes flystasjon og garnison, Bardufoss flystasjon, Setermoen garnison samt skyte- og øvingsfelt, Osmarka fjellanlegg og Namsen drivstoffanlegg. Läs artikel

Two B-52 Stratofortresses from a U.S. Air Force bomber task force flew over the Baltics and Eastern Europe on May 28, U.S. Air Forces in Europe said.

The two B-52s are deployed to RAF Fairford, U.K., as part of a four-aircraft bomber task force from Air Force Global Strike Command’s 5th Bomb Wing at Minot Air Force Base, N.D. The BUFFs, operating as the 69th Expeditionary Bomb Squadron, took off around 8:30 a.m. for a roughly eight-hour flight. […]

According to publicly available flight tracking data, at one point, the B-52s flew roughly a few dozen kilometers from Russian territory in Kaliningrad, a Russian exclave between Lithuania and Poland. The B-52s circled over Lithuania and also flew through Dutch, German, and Polish airspace. Läs artikel

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har i månedsvis bedt vestlige land oppheve restriksjonene på våpnene som blir gitt til landet.

Ikke å kunne angripe mål på russisk jord er som å bokse med en hånd bak ryggen, har han framholdt. Etter 27 måneder med krig ser det ut til at han omsider får gehør.

Tirsdag kveld snudde nemlig Europas tungvektere Frankrike og Tyskland, skriver Financial Times.

– Vi mener at vi bør gi dem lov til å nøytralisere militære steder der det skytes ut raketter, sa Frankrikes president Emmanuel Macron på en pressekonferanse med Tysklands statsminister Olaf Scholz under statsbesøket i Tyskland.

Han presiserer imidlertid at franske våpen kun kan brukes til å angripe baser som brukes i angrepene mot Ukraina. Frankrike har gitt Ukraina langtrekkende missiler av typen SCALP. Läs artikel

EUs utenrikssjef Josep Borrell bekrefter at det foregår diskusjoner om å sende instruktører, men sier at de har ikke kommet til noen enighet ennå.

Det er ikke enighet om det nå, men endringer skjer, sa Borrell på et pressemøte etter tirsdagens utenriksministermøte.

Uttalelsen sees på som et tegn på at Nato-landene søker etter alternative veier for å trappe opp hjelpen til Ukraina, selv om det kan føre til en eskalering i konflikten.

Forslaget innebærer ikke å sende soldater fra EU-landene inn på slagmarken, men det er likevel delte meninger blant utenriksministerne. Läs artikel

As Russian forces steadily advance in the Kharkiv region, it is becoming ever more clear that the Ukraine war has been a disaster for the U.S. defense machine, and not just because our aid has failed to save Ukraine from retreat and possible defeat. More importantly, the war has pitilessly exposed our defense system’s deep, underlying, faults.

Critics have long maintained that our obsession with technologically complex weapons inevitably yields unreliable systems produced in limited numbers because of their predictably high cost. They are furthermore likely to fail in combat because of the military’s lack of interest in adequate testing (lest realistic tests reveal serious shortcomings and thereby threaten the budget.) The unforgiving operational test provided by the Ukraine war has shown that the critics were absolutely right. Successive “game changing” systems – such as the Switchblade drone, the M-1 Abrams tank, Patriot air defense missiles, the M777 howitzer, the Excalibur guided 155 mm artillery round, the HIMARS precision missile, GPS-guided bombs, and Skydio drones endowed with artificial intelligence, were all dispatched to “the fight,” as the military like to call it, with fanfare and high expectations. All were destined to fail for reasons rooted in the fundamental problems cited above. Läs artikel

Algeria is circulating a proposed U.N. Security Council resolution that would demand an immediate cease-fire in Gaza and order Israel to halt its military offensive in the southern city of Rafah immediately.

The draft resolution, obtained Wednesday evening by The Associated Press, also demands that the cease-fire be respected by all parties. It also calls for the immediate release of all hostages taken during Hamas’ attack in southern Israel on Oct. 7.

Some diplomats said they hoped for a quick vote, even as early as Wednesday.“It is our hope that it can be done as quickly as possible because life is in the balance,” Chinese Ambassador Fu Cong told reporters.

U.S. Ambassador Linda Thomas-Greenfield said: “We’re waiting to see it and then we’ll react to it.” The United States has vetoed multiple resolutions demanding a cease-fire in Gaza. Läs artikel

In Sofia, 24 of the 32 NATO members adopted a declaration pledging to provide Ukraine with everything possible “in the name of democracy”.

“The time has come to reconsider restrictions on the use of Western weapons for military purposes in Russia,” NATO Secretary General Jens Stoltenberg said at a briefing at the Council of Ministers’ meeting after meeting Bulgarian Prime Minister Dimitar Glavchev, Defence Minister Atanas Zapryanov and Defence Chief Admiral Emil Eftimov.

“NATO’s main goal is not to fight war. It should prevent war. NATO’s goal is peace,” he said at the opening of NATO’s parliamentary assembly in Sofia, recalling that it is not NATO’s decision but that of the member states who voted in favour of the declaration.

“It makes no sense that missiles cannot be used against Russia while Russia is firing at Kyiv”, the UK representatives stressed. Läs artikel

[…] Chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) förklarade att han vill låta gripa två ledande företrädare för Israels regering samt tre högt uppsatta Hamasledare för misstänkta krigsförbrytelser.

En domarpanel måste nu godkänna Karim Khans ansökan innan en arresteringsorder kan utfärdas men omvärldens reaktioner lät inte vänta på sig. Från Israel och landets allierade kom aggressiva anklagelser mot domstolen och Karim Khan. Samtidigt hävdade människorättsexperter att oavsett hur ICC:s domare ställer sig till önskemål visar den att det finns hopp för den internationella straffrätten och för den kontroversiella domstolen i Haag. […]

Khan pekar särskilt på att Israel som en del av sin krigföring tvingat fram svält i Gaza, vilket är ett brott mot internationell rätt. I en intervju med den amerikanska TV-kanalen CNN svarade han på den återkommande invändningen att Israels agerande i Gaza handlar om att försvara sig mot terroristangrepp:
– Israel har som alla stater rätt att försvara sin befolkning. Landet har all rätt att försöka återbörda gisslan. Dessa rättigheter befriar däremot inte Israel från skyldigheten att följa internationell humanitär rätt.

Den andra stora frågan i kölvattnet av Khans åtalsansökan rör ICC:s domsrätt (jurisdiktion). Det är en inte alldeles enkel fråga och det är inte första gången som den skapar debatt. Enligt Romstadgan, som ligger till grund för ICC:s existens, kan domstolen ställa personer inför rätta som är medborgare i något av de 124 länder som antagit stadgan, alternativt ta upp brott som har begåtts i någon av dessa stater, oavsett förövarens nationalitet. Israel är inte medlem av ICC, men det är Palestina. Därmed skulle israeliska ledare kunna åtalas för brott begångna i Palestina och Hamasledare skulle, i egenskap av palestinska medborgare, kunna åtalas för brott begångna i Israel. Läs artikel

[…] Sverige stöttar Ukraina politiskt, militärt, humanitärt och genom stöd till uppbyggnad, näringsliv och utveckling. Ukraina är numera den största bilaterala mottagaren av svenskt bistånd. Det nya svenska stödet till energiinfrastruktur finansieras från biståndsbudgeten och hanteras av Sida på uppdrag av regeringen. Det nya stödet består av två delar:

• 500 miljoner kronor genom organisationen Energy Communitys fond Ukraine Energy Support Fund
• 150 miljoner kronor genom FN:s utvecklingsprogram (UNDP).

Ukraine Energy Support Fund samlar finansiellt stöd från regeringar, internationella organisationer och finansieringsinstitutioner för att stödja de mest akuta behoven inom den ukrainska energiförsörjningen, som exempelvis inköp av teknisk utrustning. Fonden leds av den internationella organisationen Energy Community.

Stödet genom UNDP kommer att gå till finansiering av brådskande uppbyggnad av energiinfrastruktur i Ukraina. Behovet av teknisk utrustning och andra resurser för energiproduktion som generatorer, transformatorer, installationer och utbildning av personal är stort. På grund av de akuta behoven kommer Charkiv att prioriteras, men även andra områden i Ukraina kommer att kunna ta del av stödet, så som Odessa, Kiev och Mykolaiv. Läs pressmeddelande