Månad: maj 2024

Beskedet kommer i Bryssel sedan Jonson haft ”intensiva samtal” med övriga länder inom den luftförsvarskoalition som hjälper Ukraina med såväl flygplan som luftvärnssystem.

– Vi har blivit uppmanade av de andra länderna som driver koalitionen med att avvakta Gripensystemet. Det har att göra med att fokus ligger nu på att införa F-16-systemet, förklarar Jonson. […]

Belgien, Nederländerna, Danmark och Norge har alla utlovat F-16-plan till Ukraina. De första planen beräknas bli levererade redan i år, vilket gör att Gripen tills vidare får vänta.

– Vi utesluter på intet sätt att det kan bli aktuellt längre framåt, men just nu ligger fokus på ukrainsk del på att implementera F-16-programmet, säger försvarsministern.

Oppositionen i Sverige vill att Sverige ska leverera Gripen till Ukraina i princip omgående. Förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) anar att det i uppmaningen till Sverige också finns industriella anledningar, i frågan om vilka som ska vara med och bygga Ukrainas framtida flygvapen. Läs artikel

[…] Även Suezkrisen i 1956 – när Frankrike, Storbritannien och Israel pressades av USA att dra tillbaka sina trupper från Egypten – var betydelsefull för det franska beslutet. Upplevelsen av att ha övergivits av USA bidrog till en skepsis bland Frankrikes politiska elit kring omfattningen av USA:s alliansåtaganden och belyste behovet av fransk nationell autonomi inom den transatlantiska alliansen. Medan Storbritannien drog slutsatsen av Suezkrisen att knyta sig allt närmare USA var lärdomarna i Frankrike de motsatta – en oberoende kapacitet krävdes för att kunna garantera Frankrikes autonoma beslutsfattande.

Frankrikes kärnvapenavskräckning är starkt kopplad till President General Charles de Gaulle som grundade den femte republiken och blev dess första president 1958. De Gaulle drev en vision om Frankrike som en världsmakt med strategisk autonomi i förhållande till stormakterna Sovjetunionen och USA. I grunden var de Gaulle skeptisk till att USA verkligen skulle skydda Frankrike, och Europa, mot en eventuell sovjetisk aggression. Ett land, enligt de Gaulle, skyddar enbart sina egna nationella intressen. Dessutom såg de Gaulle kärnvapen som instrumentella för att garantera Frankrike suveränitet och politisk handlingsfrihet. De Gaulles politiska filosofi präglar den franska säkerhetspolitiken i stort, inklusive kärnvapenavskräckningen, än idag.

Den franska avskräckningsexperten Bruno Tertrais har, till exempel, i flera skrifter ställt frågan huruvida Frankrike så starkt kunde ha motsatt sig USA:s krig i Iraq i 2003 om Frankrike samtidigt hade förlitat sig på USA som den yttersta garantören av fransk säkerhet.[…]

Diskussioner kring en ökad fransk roll i Europas kärnvapenavskräckning sker mot bakgrund av krig på kontinenten samtidigt som USA i allt högre grad riktar sin strategiska blick mot Asien och den indopacifiska regionen. Läs rapporten

Hur ska reglerna se ut för att styra samhället i en akut kris? Det är en fråga som ställts och besvarats allra minst sedan diktatorsämbetet i romersk rätt. Då kunde senaten lägga den vanliga maktdelningen åt sidan och uppdra åt någon att vara just diktator i maximalt sex månader, i allmänhet för att bedriva krig.[…]

Utifrån det tillsattes 2021 en parlamentarisk kommitté som skulle utreda frågan. Kommitténs slutbetänkande kom i slutet av förra året, men har knappt fått någon uppmärksamhet alls.

Häromveckan presenterade dock den borgerliga tankesmedjan Timbro en rapport som granskar förslaget, och en sak står omedelbart klar. Om vi inte ska hamna i en situation likt den med den nya spionlagen – där grundlagen ändrades och försämrade möjligheterna till granskande journalistik utan egentligen någon debatt alls förrän de allra sista veckorna – så måste både medier och politiker ta den här frågan på allvar. För det är stora förändringar av vårt styrelseskick som föreslås och genuina värden som måste vägas mot varandra. Läs ledaren

This week’s war-games at Rovajärvi training area deep into the forest between Kemijärvi and Sodankylä is the largest above the Arctic Circle in Finland this spring. […]

This winter and spring has seen the one multinational military exercise following the other. Reinforcement of the Nordic and Baltic countries in case of crisis is core to defense.

Northern Forest 24 will last until Sunday. A significant airlift of soldiers into the area takes place and the troops will be supported by long-range artillery systems, battle tanks and anti-aircraft missiles.

The goal is to ensure that when the smoke clears, the giant forest area will be under control, deputy commander of the Jaeger Brigade in Sodankylä, Colonel Ari Mure, says.[…]

US Army earlier this spring unloaded more than 200 armored vehicles in the north Norwegian port of Narvik which drove across the snowy mountains into northern Sweden before continuing to Finnish Lapland for the large scale Immediate Response 2024 exercise. Läs artikel

The Philippines and Sweden have signed a key agreement to support Manila’s planned acquisition of multi-role fighter (MRF) aircraft for the Philippine Air Force (PAF).

Titled “Implementing Arrangement Concerning the Procurement of Defense Materiel and Equipment,” the deal provides the government framework for the Philippines to purchase Swedish-made defence equipment. The two countries signed the accord on May 17, the Embassy of Sweden in Manila said on its official Facebook page. […]

According to a separate statement from the Swedish Defense Materiel Administration, the Philippines has expressed “great interest in Swedish systems” including fighter aircraft, command systems and airborne early-warning aircraft. Läs artikel

Nato does not intend to engage in military action against Russia, Bulgaria’s caretaker Defence Minister Atanas Zapryanov said in a television interview on May 26, describing this as “one of the biggest speculations that continues to circulate, that Nato has any military intentions towards Russia”.

Zapryanov’s comments came a day after, in joint statements to reporters in Budapest, Bulgarian President Roumen Radev and his Hungarian counterpart Tamás Sulyok declared themselves to be against the escalation of hostilities between Russia and Ukraine, as well as against the sending of troops from Nato member states to the territory of Ukraine, as well as more weapons.

“We must not allow the war to grow in spatial scope and intensity, so diplomatic means must be found as soon as possible to end it,” Radev said, according to a statement posted on the presidency’s website.

Zapryanov said that it was 75 years since the founding of Nato, and during that time, there had not been a single case of Nato conquering “one square metre” of land of a country neighbouring Nato and annexing it to Nato territory.

The Alliance adheres to the UN Charter and is a peaceful peacekeeping organisation in the Euro-Atlantic area: “This is the truth,” Zapryanov said. Läs artikel

[…] Ett fjärde skäl är att flera av Ukrainas europeiska allierade, däribland Storbritannien, har sagt att Ukraina får använda deras vapen utan den typ av restriktioner som USA satt upp. Till och med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har efter den ryska offensiven norr om Charkiv gått in i debatten och försvarat Ukrainas rätt att med västvapen slå mot mål i Ryssland.

hållning? Får Ukraina använda de vapen som vi lämnat över för att angripa mål på ryskt territorium? Jag ställer frågan till försvarsminister Pål Jonson och får detta skriftliga svar: ”Ukraina är utsatt för ett oprovocerat och olagligt anfallskrig av Ryssland. Ukraina har enligt folkrätten rätt att försvara sig genom stridshandlingar som riktar sig mot motståndarens territorium så länge stridshandlingarna följer krigets lagar. Sverige står bakom folkrätten och Ukrainas rätt att försvara sig.”

Det är ett välkommet besked. Gränserna för Ukrainas försvar ska sättas av folkrätten, inte av självpåtagna restriktioner hos Ukrainas allierade som kostar ukrainska liv. Sveriges regering bör argumentera för denna ståndpunkt gentemot andra västländer, inte bara bakom lyckta dörrar utan även offentligt. Det är så man bildar opinion, förflyttar debatten och får stater att överge orimliga positioner. Läs artikel

Italias statsminister Giorgia Meloni sa søndag at hun er sterk imot at våpen som Nato-landene har levert til Ukraina, skal brukes i Russland.

Melonis uttalelser er et svar på at Natos generalsekretær Jens Stoltenberg i et intervju med The Economist lørdag sa at «tiden er inne for at allierte vurderer hvorvidt de skal oppheve noen av begrensningene de har lagt på bruken av våpnene de har donert til Ukraina».

– Jeg mener Nato må fortsette å være sterke og ikke gi signaler om at vi gir etter, la hun til.

Nato-sjefen viste spesifikt til de pågående kampene i Kharkiv, nær grensen. Han mener forbudet gjør det vanskelig for Ukraina å forsvare seg når de nektes muligheten til å bruke våpnene mot russiske militærmål over grensen. Läs artikel

I Rysslands krig mot Ukraina har fasta försvarslinjer visat sig spela en stor roll – men att återupprätta Kalixlinjen som fanns under kalla kriget är inte aktuellt enligt Lars Karlsson, chef för Norra militärregionen. […]

Eftersom både Finland och Sverige nu är medlemmar i Nato menar Lars Karlsson att fronten i ett krig mot Ryssland skulle vara längs den finsk-ryska gränsen, och att Norrbotten istället skulle vara ett område där resurser ska flöda igenom för att förstärka fronten. […]

Under kalla kriget var alla statliga verk och hela samhället involverade i försvarsplaneringen och 200 000 svenska soldater var redo att inom två veckor ta sig till norr.

Skulle något liknande vara möjligt i dagens Sverige?

– Vi hoppas att vi har en försvarsvilja som gör att vi om det behövs har den möjligheten att kraftsamla till åtgärder. Läs artikel